Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Utvärdering av blandade lärande nätverk: år 2009 till första halvåret 2014
Ersta Sköndal University College, Department of Health Care Sciences.ORCID iD: 0000-0002-2108-1343
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Bakgrund: Vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) har man sedan starten år 2008 arbetat med metoden Blandade lärande nätverk (BLN). Syftet med BLN är att bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan deltagare samt att generera utvecklingsarbeten inom området anhörigstöd och vård/omsorg i medverkande kommuner. Totalt har 17 nationella BLN genomförts, med tillhörande 125 lokala nätverk. De lokala nätverken är sammansatta av ca 10 personer i olika målgrupper; anhöriga, personal i vård/omsorg, ledare/chefer i vård/omsorg, politiker och personer i idéburna organisationer. Vid utvärdering av fyra nationella BLN år 2009, med 25 tillhörande lokala nätverk, framkom att det skett en tydlig kunskapsutveckling hos såväl deltagarna som ledarna. Arbetsmetoden skapade en bra förutsättning för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. I flera kommuner hade utvecklingsområden inom anhörigstödet identifierats och konkreta exempel på förändringar påbörjats. De kortsiktiga målen med BLN var i stort sett uppfyllda. De långsiktiga målen var svårbedömda då tidsperspektivet för nätverkens arbete var kort. Sedan utvärderingen år 2009 har ytterligare 13 nationella BLN slutförts. För att få ökad kunskap om i vilken omfattning och på vilket sätt BLN både kort- och långsiktigt kan bidra till evidensbaserade förändrings- och utvecklingsarbeten gällande anhörigstöd är det angeläget att ytterligare utvärderingar genomförs. Under år 2015 genomförs därför utvärderingar utifrån olika perspektiv, varav föreliggande studie är en av dessa. 

Syfte: Föreliggande delstudie syftar till att inhämta kunskap för att beskriva i vilken omfattning och på vilket sätt arbetet i BLN som avslutades år 2009 till första halvåret 2014 bidragit till att kortsiktiga och långsiktiga mål på individuell och kommunal nivå uppnåtts. Med kortsiktiga målindividuell nivå avses att medverkan i BLN bidragit till: att alla fått göra sin röst hörd, ökad kunskap och medvetenhet om den egna situationen, ökad kunskap och medvetenhet om andra medverkande gruppers situation och att områden identifierats att utveckla eller förändra. Med långsiktiga målindividuell nivå avses att medverkan i BLN bidragit till att situationen förändrats. Med kortsiktiga målkommunal nivå avses att medverkan i BLN i kommunen bidragit till ökad kunskap om anhörigas situation och att områden identifierats att utveckla eller förändra. Med långsiktiga mål på kommunal nivå avses att det i kommunen initierats eller genomförts förbättrings- eller utvecklingsarbeten för att stödja anhöriga och ökad kvalité på anhörigstödet.

Metod: Delstudien avser utvärdering av 15 nationella BLN (109 lokala nätverk) som avslutades år 2009 till första halvåret 2014. Kortsiktiga mål utvärderades via kvalitativ innehållsanalys av dokumentation som upprättades i samband med att nätverken genomfördes och långsiktiga mål utvärderades via frågeformulär som besvarats av lokala nätverksledare (n=49) som medverkande under tidsperioden, frågeformuläret besvarades ett till sex år efter det att nätverken avlutades.

Resultat: Huruvida medverkan i BLN bidrog till att kortsiktiga mål uppnåtts baseras på kvalitativ innehållsanalys av den dokumentation som upprättades i samband med att nätverken genomfördes. Individuell nivå; när det gäller målet att alla fått göra sin röst hörd var det framförallt anhöriga som omnämndes i dokumentationen, att de gavs möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter. Även när det gäller målet ökad kunskap och medvetenhet om den egna situationen var det framförallt anhöriga som nämndes i dokumentationen. Exempelvis att anhöriga fått ökad inblick i samhällets resurser för att stödja anhöriga och strategier för att hantera sin egen situation. Generellt framkom i flera nätverk att deltagarna hade fått ökad kunskap och medvetenhet om varandras situation. För anhöriga hade det bland annat lett till ökad kunskap om hur vård/omsorg fungerar och hur situationen kan se ut för andra anhöriga. Deltagarna hade identifierat en rad egna områden att utveckla eller förändra för att stödja anhöriga, såväl från personal som åtgärder anhöriga själva kan förändra för att underlätta sin situation. Exempel på områden som identifierats var att stödinsatser skall vara individuellt utformade, bemötande, anhörigas delaktighet i vård/omsorg, information och utbildning, anhörigsamtal, sömnförbättrande åtgärder, motion, möjlighet till egen tid för anhöriga samt att insatserna dokumenteras.     Kommunal nivå; när det gäller målet om medverkan i BLN bidragit till ny kunskap/insikt om anhörigas situation i kommunen var det till övervägande del politiker och personal inom vård/omsorg som omnämndes i dokumentationen. För dessa grupper bidrog medverkan i BLN i många fall till ökad kunskap och insikt om anhörigas situation samt den komplexa roll det kan innebära, vilket torde bidra till en ökad kunskap i kommunerna. När det gäller målet om medverkan i BLN lett till att deltagarna identifierat områden att utveckla eller förändra i kommunen gällande anhörigstöd framkom en rad områden. Ökad samverkan omnämndes på såväl övergripande nivå, mellan kommun och landsting, som på lokal nivå mellan olika vårdgivare. Andra områden som identifierats var behovet av kontaktpersoner, information till anhöriga och utbildning av personal, ökad flexibilitet vid växelvård/avlösning/kortidsplatser, lättillgängligt stöd för anhöriga, fungerande vård/omsorg av den närstående, ekonomisk kompensation för anhöriga, underlätta för anhöriga att vara förvärvsarbetande, utvecklat nätbaserat stöd och att stöd för anhöriga utvecklas till att omfatta fler målgrupper.     Huruvida medverkan i BLN bidrog till att långsiktiga mål uppnåtts baseras på sammanställning av svaren från 49 frågeformulär som besvarats av personer som varit lokal nätverksledare för BLN som avslutades år 2009 till första halvåret 2014. Individuell nivå; inledningsvis kan nämnas att samtliga deltagare svarade att det i hög grad eller i viss mån varit betydelsefullt att delta i BLN. Fem deltagare svarade dock att det i viss mån varit negativt, exempelvis hade de upplevt svårigheter att implementera kunskap som framkom i BLN i den egna organisationen och att det varit tidskrävande. När de gäller målet om medverkan i BLN lett till att situationen förändrats framkom att för en majoritet (86 %) hade det i hög grad eller i viss mån bidragit till att de identifierat områden som behöver förbättras i arbetet för att stödja anhöriga, vilket omfattade såväl direkt anhörigstöd som förändringar på organisatorisk nivå. För en majoritet (73 %) hade det också i hög grad eller viss mån bidragit till förbättringar i deras arbete för att stödja anhöriga, såväl direkta förbättringar i arbetet som på organisatorisk nivå. Det var 31 (63 %) deltagare som kände till att medverkan i BLN också hade bidragit till förbättringar för andra som deltog i nätverket, det vill säga för anhöriga som ger hjälp/stöd/ vård till närstående, ledare/chefer, politiker, personal inom vård/omsorg och personer som tillhör idéburna organisationer. Kommunal nivå; när de gäller målet om medverkan i BLN bidragit till att det skett utveckling och ökat kvalitén på anhörigstöd i kommunen framkom att en majoritet av deltagarna svarade att det i hög grad eller viss mån bidragit till ny kunskap/insikt om anhörigas situation i kommunen (75 %) och att det i kommunen identifierats områden att förbättra eller utveckla för att stödja anhöriga (69 %). I något lägre omfattning (48 %) framkom att det i deras kommun initierats eller genomförts förbättrings- eller utvecklingsarbeten för att stödja anhöriga. Det var några deltagare (6–10 %) som inte kunde bedöma i vilken omfattning arbetet i BLN varit betydelsefullt i den egna kommunen. Av de 26 deltagare som besvarade frågan om de bedömde att förbättrings- eller utvecklingsarbetet i kommunen kan leda till eller har lett till ökad kvalité på anhörigstödet så var det en majoritet (89 %) som bedömde att det i hög grad eller i viss mån hade sådan effekt.

Konklusion: Sammanfattningsvis framkom i studien att målen för BLN i stort har uppnåtts, såväl kortsiktigt- som långsiktigt samt på individuell- och kommunal nivå. Arbetsmetoden BLN skapade förutsättningar för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan deltagarna, vilket för flera lett till ökad kunskap. I flera kommuner hade också utvecklingsområden inom anhörigstödet identifierats och konkreta exempel på förbättringar påbörjats. Begränsningar finns dock i resultaten. När det gäller de kortsiktiga målen var inte dokumentationen i första hand skriven för att inkludera målen, vilket kan innebära att diskussionerna vid nätverksträffarna omfattande mer än vad som framgår i denna studie. När det gäller de långsiktiga målen var det ca hälften av alla personer som medverkat som lokala nätverksledare som besvarade frågeformuläret, ytterligare erfarenheter torde därför finnas. Utvärderingen visar att BLN är en arbetsmetod som är betydelsefull för att genomföra förbättrings- och utvecklingsarbeten inom vård/omsorg och anhörigstöd på såväl individuell som på kommunal nivå. Det finns dock utvecklingsmöjligheter för att nå en ökad måluppfyllelse. Exempelvis kan BLN på regional nivå (län, landstingsområde etc.) där det finns ett tydligt mandat att implementera de förslag som nätverket genererar ge ökad möjlighet för att uppnå målen. Att tid finns avsatt för de lokala nätverksledarna är en ytterligare aspekt för att genomföra nätverken för att nå de mål som avses.

Place, publisher, year, edition, pages
Kalmar: Nationellt kompetenscentrum anhöriga , 2016. , p. 47
Series
Nka ; 2016:3
National Category
Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:esh:diva-8175ISBN: 978-91-87731-43-3 (print)OAI: oai:DiVA.org:esh-8175DiVA, id: diva2:1434045
Available from: 2020-06-02 Created: 2020-06-02 Last updated: 2023-07-05Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Authority records

Ewertzon, Mats

Search in DiVA

By author/editor
Ewertzon, Mats
By organisation
Department of Health Care Sciences
Nursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 87 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf