Bakgrund: När människor är inkluderade i varandras liv påverkar en förändring av livssituationen hos en person även de övriga personerna som står den nära. Det innebär att när en person drabbas av ohälsa eller sjukdom påverkas även personens familj. Familjens upplevelse av den situation som uppstår i samband med ohälsa kan dessutom negativt påverka familjemedlemmarnas medvetenhet om familjens tillgängliga styrkor och resurser, vilket i sin tur kan påverka familjers kamp för att återfå och bibehålla hälsa. Traditionellt sett har vården fokuserat på att erbjuda stöd på personnivå, och främst då till patienter. De senaste decennierna har dock en tendens uppmärksammats till ökad förståelse för att hela familjen behöver inkluderas i omvårdnaden. Att anamma ett familjecentrerat förhållningssätt – det vill säga, att se och möta familjen som en enhet och som ett system – har visat sig ha flera fördelar utifrån såväl patient- och familje- som sjuksköterskeperspektiv. Detta har medfört en efterfrågan på forskning om hur familjecentrerad omvårdnad kan läras ut och implementeras i den kliniska hälso- och sjukvården.

Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att belysa erfarenheter av stöd från distriktssköterskor/sjuksköterskor till familjer i ordinärt boende, samt att utvärdera implementering av familjecentrerade samtal.

Metod: Avhandlingen inkluderar tre studier med kvalitativ design och en studie med mixad-metod design. I delstudie I samlades data in genom tio fokusgruppintervjuer med 36 distriktssköterskor och analyserades sedan med en fenomenologisk hermeneutisk metod. Datainsamlingen för delstudie II bestod av ljudinspelade familjecentrerade samtal med sju familjer, samt sju avslutande brev riktade till familjerna som distriktssköterskorna/sjuksköterskorna skrev efter samtalen med familjerna. Familjesamtalen och breven analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I delstudie III analyserades individuella intervjuer med 21 distriktssköterskor/sjuksköterskor med kvalitativ innehållsanalys. Mixad metod användes i delstudie IV, där kvantitativa data från instrumentet Families’ Importance in Nursing Care – Nurses’ Attitudes (FINC-NA) integrerades med kvalitativa data från individuella intervjuer med 14 distriktssköterskor/sjuksköterskor.

Resultat: Resultatet visar att distriktssköterskor/sjuksköterskor strävar efter att stödja familjer (I, IV) och att familjecentrerad omvårdnad i form av familjecentrerade samtal kan vara ett sätt att stöda familjer att dela med sig av sina upplevelser och känslor både inom familjen och med distriktssköterskan/ sjuksköterskan (II, IV). Det upplevda stödet från såväl familjen som distriktssköterskan/sjuksköterskan ansågs värdefullt för att bättre hantera situationen och framtiden (II). Distriktssköterskorna/sjuksköterskorna uppfattade den webbaserade utbildningen i familjecentrerad omvårdnad inklusive familjecentrerade samtal som överlag funktionell och välanpassad (III). Utbildningen med den påföljande implementeringen beskrevs bidra till ett förändrat förhållningssätt hos dem, där de tänkte och arbetade mer inkluderande och stödjande gentemot familjer, även när de inte utförde familjecentrerade samtal enligt den tänkta strukturen (III, IV). Utvärderingen av implementeringen av de familjecentrerade samtalen visade att införandet av familjecentrerade samtal fortgick även om de inte hade implementerats fullt ut som avsett. Acceptans och lämplighet utvärderades överlag positivt, dock framkom personliga, sociala och organisatoriska hinder, vilka påverkade genomförandet, användningen och metodtroheten (IV).

Konklusion: Stöd från distriktssköterskor/sjuksköterskor till familjer är en omvårdnadshandling som förutsätter medveten omsorg i ett aktivt möte med familjen, där varje enskild person, men även familjen som enhet, behöver beaktas. Detta stöd för familjers hälsa kan ske genom familjecentrerad omvårdnad. En webbaserad utbildning för distriktssköterskor/sjuksköterskor i familjecentrerad omvårdnad och familjecentrerade samtal utgör ett adekvat steg i processen att implementera detta arbetssätt i den kliniska verksamheten. Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen till kunskap om hur stödjande familjecentrerade samtal kan implementeras i klinisk verksamhet och vilka aspekter som kan påverka detta.

Background: When a person experiences illness, it can affect the whole family; thus, all family members may need support. Moreover, a family’s experience with illness can negatively affect the members’ ability to accurately realize their strengths and resources, which can influence the family’s struggle to regain and sustain health. Traditionally, the practice of nursing focuses on supporting individual patients; however, over the last few decades, the importance of involving the whole family in the care has been increasingly emphasized. Having a family systems nursing approach – that is, viewing the family as a unit and as a system – has shown benefits for patients, families, and nurses. Furthermore, research has been requested on how family systems nursing (including family systems nursing conversations) can be learned and implemented in health care.

Aim: The overall aim of this thesis is to evaluate perceptions and experiences of support from nurses to families in their homes, and to evaluate an implementation regarding nurse-led family systems nursing conversations.

Methods: The thesis consists of three studies with a qualitative design and one study with a mixed-methods design. In the first study (I), data were collected through ten focus group interviews with 36 primary health care nurses and then analyzed with a phenomenological hermeneutic approach. The data of the second study (II) consisted of seven recorded family systems nursing conversations with seven families and seven closing letters addressed to the families, written by the participating nurses after the conversations. The conversations and the closing letters were analyzed by qualitative content analysis. In the third study (III), individual interviews with 21 nurses were analyzed by means of qualitative content analysis. Mixed-methods were used in the fourth study (IV), where quantitative data from the instrument Families’ Importance in Nursing Care – Nurses’ Attitudes (FINC-NA) were analyzed and integrated with the qualitative data from individual interviews with 14 nurses.

Results: The findings in the thesis show that nurses strive to support families in their homes (I, IV) and that family systems nursing, in the form of family systems nursing conversations, can be a way for nurses to help families share their experiences within the family and with the nurse (II, IV). Support from nurses and from the family was seen as essential to coping with the current situation and the future (II). A web-based learning intervention in family systems nursing that taught supportive family systems nursing conversations was perceived by the participating nurses as generally functional and suitable (III). Furthermore, the educational program altered the nurses’ way of thinking, meeting with, and working with families, becoming more inclusive and supportive even when not performing the family systems nursing conversations (III, IV). The evaluation of the implementation of nurse-led family systems nursing conversations reveals that the implementation was in progress, even if it was not as fully implemented as intended. The acceptability and appropriateness were assessed as positive; however, some obstacles were seen related to feasibility, adoption, and fidelity (IV).

Conclusion: Nurses strive to support families’ health, which can be done through family systems nursing conversations. A web-based learning intervention can be an appropriate step in the process of implementing these conversations in home health care. The findings of this thesis contribute to enhancing knowledge concerning how to support families in health care, how family systems nursing and family systems nursing conversations can be implemented in home health care, and what aspects influence successful implementation. This is useful when planning further implementation of family systems nursing in health care.