Studiens syfte är att utifrån en granskning av mediedebatten undersöka framställningen av fenomenet surrogatmödraskap för att utforska dess komplexitet utifrån ett intersektionellt perspektiv och med ett fokus på surrogatmoderns position.  I studien granskas 34 tryckta källor från de sex största dags- och kvällstidningarna i Sverige, begränsat till tidsperioden 2018-04-25 till 2021-04-25. Materialet undersöktes utifrån en kvalitativ textanalytisk metod och resulterade i fyra teman: självbestämmandets logik, en normbrytande och gränsöverskridande praktik, subjektets utsatthet och villkorad frihet, objektifiering av kropp och mening. Resultatet av studien visar på att genom att särskilja det kommersiella surrogatmödraskapet från det altruistiska, och lyfta fram de altrusiska icke-vinstsökande motivet, kamoufleras de potentiellt exploaterande aspekterna av surrogatmödraskap, samtidigt som en bild av kvinnan som självuppoffrande och omhändertagande framträder som ideal. Enligt motståndarna i debatten, går det inte att särskilja surrogatmodern från den strukturella underordning som är utsatthets villkor. Dessa exploateringseffekter verkar både utifrån perspektivet att kvinnan och barnet förtingligas och blir till varor i en marknad som styrs av utbud och efterfrågan, men också att denna syn på kroppen som reproduktionsmaskin reducerar födande, graviditet och havandeskap till icke-meningsbärande erfarenheter. Studien visar också på att surrogatmödrar både i Indien och USA som medverkar i kommersiella surrogatarrangemang nedtonar den ekonomiska betydelsen i arrangemanget och lyfter fram och kopplar sina motiv och handlingar till altruism, genom att inte se surrogatmödraskap som ett arbete, utan snarare som något som bär ett högre syfte. Dessa narrativ menar jag visar på att surrogatmödrar ger uttryck för det ofrånkomliga kravet i att bedömas som ett handlingskraftigt subjekt, oavsett om denna subjektsposition är villkorad av social utsatthet eller inte.

By examining the current Swedish debate on surrogacy, this thesis explores how the phenomenon of surrogacy can be understood in its complexity, through the use of an intersectional analysis, and a focus on the position of the surrogate mother. By using a qualitative textual analysis as a method, an analysis of 34 articles in six of Sweden’s largest newspapers under the time period of 2018-04-25 to 2021-04-25 was conducted. The material resulted in four themes: The logic of the freedom of self-determination, Surpassing and breaking norms, The subordination of the subject, Commodification of body and meaning. This study shows that by separating the altruistic surrogacy from the commercial surrogacy, and by favoring the reasons for choosing to be a surrogate mother as primarily altruistic, the potential risks of surrogacy as exploitation are disguised. While at the same time the image of the woman as a self-sacrificing and nurturing subject is manifested as an ideal. Those who oppose surrogacy, present it as a phenomenon in which the surrogate mother cannot be separated from exploration. The commodification of the body reduces the woman and the child to objects in a system of exchange controlled by the powers of market. In this process the values contributed to the process of giving birth and the emotional labors attributed to it, are in this view, regarded as lost. The study also shows, based on analysis of other studies, that surrogate mothers from India and USA, who partake in commercial surrogacy, do not primarily regard surrogacy as a labor but as something linked to a higher form of experience. It is the conclusion of this essay that these narratives are strategies by which the surrogate mother demands to be seen as a subject in her own right despite the exploitative logic of the global market and the commodification of the body.