Redan Freud talade om den konstnärliga gestaltningen som en väg till det omedvetna. Konstnärliga terapiformer är också något som samtida forskning framhåller värdet av. Dock förmedlas inte kunskap om denna form av terapier på de legitimerande psykodynamiska psykoterapeututbildningar som idag ges i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka förenande aspekter för de konstnärliga terapimetoderna dansterapi, musikterapi och symboldramaterapi. Kvalitativ metod med intervjuer användes. Urvalet begränsades till psykoterapeuter med legitimerande psykodynamisk skolning och erfarenheter av: dansterapi, musikterapi och symboldrama. Enligt resultatet karaktäriseras arbetet, oavsett konstnärlig metod, av något ordlöst i form av lekfullhet, kroppslig närvaro och en ingång till en annan kontakt. Arbetet tillämpas, inom alla de olika konstnärliga metoderna, genom följsamhet, flera uttryckssätt och samarbete med en aktiv terapeut i fokus. I diskussionen beskrivs att det som karaktäriserar arbetet med de olika konstnärliga metoder som undersökts också är något som förenar metoderna. I diskussionen framkommer även att tillvägagångssättet i kombination med en psykodynamisk förståelsemodell på ett mer direkt sätt än verbal terapi, inger trygghet vilket möjliggör ett delat ögonblick, reflektion och återuppbyggnad av självet.