When extracting statistics from Mini Maria Stockholm for 2015 and 2016, some deviations have been seen, that the parents for enrolled young people often rated the girls' well-being lower than what the girls themselves estimated at the same time as the boys' network estimated equal to the boys' own estimate. This made us curious and led to the study's aim to increase knowledge about how parents view young people's mental health with regard to young people's gender. The empirical study consists of six semi-structured interviews with parents of young people who are attending or undergoing treatment at Mini Maria Stockholm. The results have been analyzed using a gender perspective.

Conclusions that we have landed in, among other things, are that all respondents describe their young people, regardless of gender, as introverted and absent in one way or another in a bad mood and as social and present in some way when they feel good. Violence and aggression is an area where we have noted the maintenance of the gender order where we have seen a pathologization of a girl's violent and aggressive behavior and where boys' violence has been described as a protective factor against mental illness. The results of the study also show that most parents describe some of their young people's characteristics and emotional expressions as gendered on the basis that they are considered to deviate from the young people's own gender. 

We have also seen that all respondents maintain a gender difference in some way when talking about mental illness in adolescents generally referred to gender. 

A conclusion is that a gender theory perspective can provide a greater understanding of parents' interpretation of their children referred to gender and mental illness. Making social constructs of gender visible is a way to get away from the reproductive ideals of the gender system and a way to avoid overlooking individuals who do not fit into expectations about how girls and boys should be.

All in order to be able to respond to individuals according to their needs, whether it is girls who have anxiety or boys who are angry – or vice versa.

Vid utdrag av statistik från Mini Maria Stockholm för 2015 samt 2016 har man sett vissa avvikelser, att föräldrar till inskrivna ungdomar ofta skattade flickornas välmående lägre än vad flickorna själva skattade samtidigt som pojkarnas nätverk skattade likställt med pojkarnas egen skattning. Detta gjorde oss nyfikna och ledde till studiens syfte att öka kunskapen om hur föräldrar ser på ungdomars psykiska hälsa med hänsyn till ungdomarnas könstillhörighet. Studiens empiri består av sex semistrukturerade intervjuer med föräldrar till ungdomar som går eller har gått behandling på Mini Maria Stockholm. Resultatet har analyserats med hjälp av ett genusperspektiv.

Slutsatser som vi bland annat landat i är att samtliga respondenter beskriver sina ungdomar, oavsett kön, som inåtvända och frånvarande på ett eller annat sätt vid dåligt mående samt som sociala och närvarande på något sätt när de må bra. Våld och aggressivitet är ett område där vi noterat ett upprätthållande av genusordningen där vi sett en patologisering av en flickas våldsamma och aggressiva beteende och där pojkars våld beskrivits som en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa. Studiens resultat visar också att flertalet föräldrar beskriver en del av sina ungdomars egenskaper och känslouttryck som könsbestämda utifrån att de anses avvika från ungdomarnas egen könstillhörighet.

Vi har även sett att alla respondenter upprätthåller en särhållning mellan könen på något sätt när de pratar om psykisk ohälsa hos ungdomar generellt hänvisat till kön.

En sammanfattande slutsats är att ett genusteoretiskt perspektiv kan ge större förståelse för föräldrars tolkning av sina barn hänvisat till kön och psykisk ohälsa. Att synliggöra sociala konstruktioner av kön är ett sätt att komma ifrån genussystemets reproducerande ideal och ett sätt att undvika att förbise individer som inte passar in i förväntningar om hur flickor och pojkar ska vara. Allt för att kunna bemöta individer efter deras behov, oavsett om det är flickor som har ångest eller pojkar som är arga – eller tvärtom.