Bakgrund: Närstående i palliativ hemjukvård ökar förutsättningarna och möjliggör för patienten att vårdas och avlida i hemmet. Detta medför ett stort ansvar för närstående och kan påverka närståendes psykiska hälsa negativt. Interventioner syftar till att underlätta och stödja närstående. Sjuksköterskan har en ansvarsfull roll att fokusera på närståendes behov av stöd och förmågan varierar mellan sjuksköterskor. Att utföra strukturerade interventioner är ett sätt att systematisera.

Syfte: Att beskriva interventioner och dess effekter med fokus på behov av stöd hos närstående som vårdar inom palliativ hemsjukvård.

Metod: En allmän litteraturöversikt utfördes genom systematiskt tillvägagångssätt med induktiv ansats. Artiklarna analyserades och sammanställdes med tematisk analys avsedd för vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod.

Resultat: Resultatet presenteras i två teman med sex underteman, utifrån interventionernas utvärderade effekter. Samtliga interventioner fokuserar på behov av stöd hos närstående som vårdar inom palliativ hemsjukvård. Interventionseffekter som framkom gav närstående ökad kompetens, strategier och ökade förberedelser för att vårda. Effekter av interventionerna visade även minskad psykisk stress, ångest och depression, samt ökad livskvalitet.

Slutsats: Resultatet indikerar att fokus på närståendes behov underlättar och ger stöd, vilket främjar närståendes psykiska hälsa. För att möta närståendes behov behövs strukturerade interventioner utföras systematiskt. Att implementera strukturerade interventioner är en roll för specialistsjuksköterska, som ska leda och utveckla den palliativa vården.

Background: In palliative home care, family caregivers enable and increase the chances of the patient being cared for and dying at home. This places a great responsibility on family caregivers and can have a negative impact on their mental health. The purpose of the interventions is to promote support needs of the family caregivers and facilate nursing care. The nurse has a responsible role in addressing the support needs of family members. The ability to address the needs varies between nurses and structured interventions are a way of systematizing.

Aim: To describe interventions and their effects that focus on the need for support in family caregivers in palliative home care.

Method: A general literature review was conducted systematically with an inductive approach. The articles were analyzed and synthesized using thematic analysis designed for a quantitative method.

Result: The results are presented in two themes with six sub-themes, based on the evaluated effects of the interventions. All interventions focus on the support needs of family caregivers in palliative home care. Intervention effects shown provide family caregivers with increased skills, strategies, and preparation for caregiving. Intervention effects show reduced psychological stress, anxiety and depression, and increased quality of life.

Conclusion: The results indicate that that support needs of family caregivers should be addressed in order to facilitate and provide support, which promotes family caregivers mental health. To meet the needs of family caregivers, structured interventions need to be carried out systematically. Implementing structured interventions is a role for the specialist nurse, who should lead and develop palliative care.