Syftet med denna studie var att öka kunskapen om motiv som leder till att medborgare organiserar sig mot vapenvåld och för en tryggare ort, efter att en ung man i området skjutits till döds på öppen gata. Vidare var syftet att få en förståelse för hur de mobiliserande processerna tar sig uttryck i Skarpnäck. Studiens frågeställningar har besvarats genom kvalitativa intervjuer med sju medborgare som deltar i mobiliseringen, samt ostrukturerade observationer av mobiliseringens skeende. Studiens data har analyserats med teorin om sociala rörelser, samt Bourdieus kapitalformer i kombination med begreppen fält och habitus. Resultaten visar på att motiven till deltagandet grundar sig i en kombination av faktorer, som exempelvis sociala relationer, platsidentitet och gemenskap. Vidare framkommer det av resultatet att området präglas av bland annat boendesegregation och resursbrister i den kommunala skolan, som på olika sätt bidrar med en distans mellan medborgarna och aktörer inom den offentliga sektorn. Mobiliseringen i Skarpnäck utgörs av ett kritiskt och kollektivt handlade som fokuserar på att kartlägga behov i området, vilket sedermera framförts till Stadsdelsnämnden i form av ett medborgarförslag.

The aim of this paper is to increase knowledge on the motives that lead to citizens organizing against gun violence and for a safer neighborhood, after a young man in the community was shot to death on an open street. Furthermore, the aim of this paper is to gain an understanding of how the process of mobilisation took place in Skarpnäck. The study’s questions have been answered through two research methods; qualitative interviews with seven citizens who took part in the mobilization, as well as by unstructured observations of mobilising events. Theories applied whilst analysing the collected data were social movement theoryand Bourdieu’s theory of capital as well as the terms field and habitus. Results show that citizen participation is motivated by several factors, such as social ties,  place identity and  community. Results also show that the neighborhood, amongst other things, is affected by segregation and lack of resources in the local public school, which in different ways  contribute to a distance between citizens and civil servants in the public sector. Mobilisation in Skarpnäck takes form through critical and collective action that focuses on mapping needs in the neighborhood, which are then presented to the districts committee as citizen proposals.