Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om socialsekreterares upplevelse av den fysiska miljön i samtalsrummet på socialkontoret, och dess betydelse för det professionella mötet med klienter. Genom kvalitativa intervjuer med åtta socialsekreterare har vi besvarat frågeställningar om socialsekreterarens upplevelse av den fysiska miljön i samtalsrummet, vilka ramverk den fysiska miljön skapar för interaktionen med klienten samt hur makt yttrar sig i den fysiska miljön. 

Intervjuerna genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide och den insamlade empirin har sedan tematiserats och analyserats i relation till tidigare forskning, samt med hjälp av miljöpsykologi och Foucaults teori om makt. 

Resultatet visar att fysiska aspekter i rummet så som möbler, färg, fönster och annan utrustning kan fylla olika funktioner i förhållande till mötets syfte, säkerhetsaspekter samt vilken relation socialsekreteraren har till klienten. Dessa aspekter kan även förstärka eller hjälpa till att jämna ut den maktobalans som finns inbyggd i relationen mellan klient och socialsekreterare, samt ge en känsla av vem man blir när man kliver in i rummet. Resultatet visar även att upplevelsen av den fysiska miljön varierar utifrån personliga preferenser, tidigare erfarenheter, socialsekreterarnas bemötande och det sammanhang som ligger till grund för mötet.

Utifrån insamlad empiri kan vi se att samtalsrummen många gånger inte är optimalt anpassade till de behov som finns i mötet med klienter. Trots svårigheter i att uppfylla och bejaka alla aspekter som är av betydelse i ett samtalsrum så ser vi att det finns många mindre, samt större förändringar som skulle göra nytta i en bred bemärkelse. Det finns även ett behov av en större variation av rum för att skapa bättre förutsättningar för både socialsekreterare och klient i det professionella mötet. Detta sett utifrån den kunskap som finns inom miljöpsykologi, maktteori, tidigare forskning samt socialsekreterares kunskap och erfarenheter.

The aim of this study is to gain increased knowledge about social secretaries' experience of the meeting rooms at the social services office, and its significance for the professional meeting with clients. Through qualitative interviews with eight social secretaries, we have answered questions about the social secretary's experience of the physical environment in the meeting room, what frameworks the physical environment creates for interactions with the client and how power manifests itself in the physical environment. 

The interviews were conducted using a semi-structured interview guide. The collected empirical data has been thematized and analyzed in relation to previous research and with the help of environmental psychological and Foucault's theory of power.

The results show that physical aspects of the room such as furniture, colours, windows and other equipment can fulfil different functions in relation to the purpose of the meeting, security aspects and what relationship the social secretary has with the client. These aspects can also strengthen or even out the power imbalance that exists between clients and professionals, as well as they give a sense of who you become when you step into the room. The results also show that the experience of the physical environment varies based on personal preferences, previous experiences, the approach of the social secretaries and the context that underlies the meeting.

 Our collected material shows that the meeting rooms are often not optimally adapted to the needs that exist in meetings with clients. Despite difficulties in fulfilling and affirming all aspects that are of importance in a meeting room, we see that there are many smaller as well as major changes that would be useful in a broad sense. There is also a need for a greater variety of rooms to create better conditions for both the social secretary and the client in the professional meeting. This is seen on the basis of the knowledge that exists in environmental psychology, power theory, previous research and the knowledge and experiences of the social secretaries.