Bakgrund: Mat är ett måste för överlevad, men mat har även viktig roll för att vi ska må bra och känna delaktighet i vardagen. Med allt längre livslängd, lever allt fler människor med kronisk livs begränsandesjukdom, vilket innebär att ökade behov av vård och stöd relaterat till mat och måltider. Att leva med kronisk livsbegränsande sjukdom, innebär att någon gång under sjukdomsförloppet förändras matvanor jämfört med hur det var innan sjukdomen. Oavsett diagnos upplever många ätsvårigheter då aptit förändras och matintag blir mindre. Eftersom mat och måltider har en central roll i vardagen, medför ätsvårigheter oro för patienter och närstående.

Syfte: Att beskriva och syntetisera patienters erfarenheter av mat och måltider vid kronisk livsbegränsande sjukdom.

Metod: En systematisk mixed-method review genomfördes, med sökningar i Academic Search Complete, CINAHL, Nursing and Allied Health Database, PsycINFO, PubMed, Soc Index och Web of Science Core Collection, från januari 2000 - mars 2019. Av 3151 identifierade artiklar inkluderades 24 för syntetisering med en data baserad convergent design. Vid innehållsanalys kodades text som svarade mot syftet med beskrivande ord, t ex, fysiska hinder, oro, existentiellt. Två forskare arbetade parallellt och blindat vid inklusion, kvalitetsbedömning av artiklar (CASP, 2021) och innehållsanalys. Data jämfördes och tematiserades utifrån likheter och mönster (Sandelowski & Leeman, 2012). Alla steg och beslut diskuterades i forskargruppen för konsensus.

Resultat: Patienters erfarenheter av mat och måltider vid vid kronisk livsbegränsande sjukdom innebar fysiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekter av lidande, hälsa och välbefinnande. Fyra teman identifierades: • Förståelse för hämmad aptit – det kanske är bäst att låta naturen ha sin gång. • Mat och måltider framkallar obehag – minskad glädje, nya strategier. • Kamp med mat och måltider – äta för att behaga samt skjuta upp döden. • Mat och måltider som omsorg och kärlek – flankerat av social frånkoppling.

Betydelse: Översikten kan bidra till ökad förståelse för patienternas situation och behov av stöd. Dess fokus kan utgöra grund för interventionsstudier avseende existentiell oro kring mat och måltider, samt en start för utveckling av kliniska riktlinjer för vård vid kronisk livsbegränsande sjukdom.