Hur kan socialtjänsten bäst möta behoven hos personer utsatta för våld i parrelationer, typiskt sett våldsutsatta kvinnor? Med utgångspunkt i exemplet Stockholms stad och organisering av arbetet med våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck i den kontexten, diskuteras i presentationen dilemman förknippade med den professionalisering av arbetet med våld i nära relation som pågått sedan millennieskiftet i många av landets kommuner. I exemplet som diskuteras finns två typer av enheter specialiserade på våld; med fokus på myndighetsutövning (Relationsvåldsteam RVT) respektive på stödinsatser (Relationsvåldscentrum RVC). Med utgångspunkt i resultaten av en forskarutvärdering av arbetet vid RVC i Stockholms stad vilken genomfördes under 2020 och 2021 diskuteras i presentationen för- och nackdelar förknippade med socialtjänstens organisering av arbetet med våld i nära relationer, sett ur såväl professionellas som brukares perspektiv. Frågan om samverkan mellan socialtjänstens olika delar och samordningen av insatser riktade till våldsutsatta berörs också. De resultat som presenteras pekar bland annat på hur socialtjänstens specialisering i förhållande till våld å ena sidan kan vara nödvändig för insatser mot våld och god kvalitet, samtidigt som den å andra sidan kan vara förknippad med professionellt ”gränsarbete” mellan olika professionella grupper, så att exempelvis praktiskt och vardagsnära stöd kan definieras ut från det egna professionella uppdraget, samtidigt som det är just den typen av stöd våldsutsatta kvinnor kan behöva för att ta sig ur en relation med våld, i synnerhet de kvinnor med begränsade socioekonomiska resurser.