Det här seminariet handlar om unga personer som skadar sig med sex och tar avstamp i erfarenheter från praktik, forskning och drabbade ungas egen röst. Först fokuseras på praktikers erfarenheter från socialtjänst, barnpsykiatri, rättsväsende mm följt av resultat från både kvalitativa och kvantitativa studier. I en epidemiologisk studie med 5750 unga som gick tredje året på gymnasiet (medelålder 18 år), hade 3.2% av flickorna och 0.8% av pojkarna avsiktligt använt sex vid något tillfälle för att skada sig själva. Att ha skadat sig med sex var associerat med tidigare trauma och psykisk ohälsa (Fredlund, Svedin, Priebe, Jonsson, &Wadsby, 2017). I en annan studie studerades varför unga skadar sig med sex och forskarna jämförde med personer som hade annat självskadebeteende såsom att t.ex. skära eller bränna sig. Författarna fann liknande funktioner för dem som skadade sig genom sex och de som skadade sig på annat sätt (Jonsson, Svedin, Priebe, Fredlund, Wadsby, & Zetterqvist, 2017). Slutligen studerades motiv och uttryckssätt av sex som självskada med 199 informanter som svarade på öppna frågor i ett webbaserat formulär. Resultatet visade bland annat på svårigheten att ta sig ur beteendet och behovet av professionellt stöd. Seminariet avslutas med att diskutera vad denna grupp unga behöver för stöd och hjälp som hur vi preventivt kan arbeta för att unga inte ska hamna i självskadebeteenden.