Vilken betydelse har det att delta i studiecirklar? Uppnår staten sina syften med att ge ekonomiskt stöd till studiecirklarna? Utvärderingen försöker besvara dessa frågor utifrån registerdata, fokusgruppsintervjuer och en enkätundersökning med cirkeldeltagare under 2012 som var 65 år och äldre.

I befolkningen är 19 procent i åldern 65+. I studiecirklarna var det 36 procent, vilket innebär att nästan 240 000 äldre deltog i studiecirklar 2012, varav 70 procent var kvinnor. Andelen cirkeldeltagare i ålderskategorin 65+ har ökat kontinuerligt de senaste tjugo åren. Två tredjedelar av de äldre cirkeldeltagarna fanns i ABF och Studieförbundet Vuxenskolan, medan denna ålderskategori i övriga åtta studieförbund var underrepresenterad.

Undersökningen innehåller en analys av statens syften med stödet till folkbildningen. De syften som nu används har växt fram i en process efter införandet av målstyrning 1991. Under större delen av det århundrade som staten gett stöd till studiecirklar har det dock inte funnits några formulerade syften. Men det finns tydligt historiskt förankrade idéer och motiv kring att stödja verksamhet som gynnar kultur och demokrati och kring att folkbildningen har en uppgift både på individ- och samhällsnivå. Analysen sammanfattar statens syften med att dessa handlar om att bidra till att öka alla medborgares möjligheter att delta i olika aspekter av samhällslivet på jämlik och demokratisk grund.

Utvärderingen refererar till forskning om demokrati, medborgarskap, socialt kapital och civilsamhälle. För äldrefrågor berörs forskning om bland annat vällyckat åldrande och aktivitetsteori.

Det är ett långt tankeavstånd mellan studiecirklarnas verklighet och statens syften med att ge stöd till dem. Syftena överlappar också varandra i stor utsträckning, vilket diskuteras och problematiseras i rapporten. Med uppmärksamhet på dessa svårigheter kan utvärderingens resultat presenteras uppdelat på de olika syftena.

Första syftet: Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin

Det första syftet är att statens stöd till folkbildningen ska ”stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin”. Cirkeldeltagare 65+ visar sig ha ett högre valdeltagande (90 procent) än samma åldersgrupp i hela befolkningen (84 procent). Cirkeldeltagare är också mer ideellt aktiva än andra i samma ålderskategori, de är i högre grad föreningsaktiva och de använder sina cirkelkunskaper i föreningslivet. Cirkeldeltagare som också är ideellt aktiva använder i högre utsträckning än andra sina cirkelkunskaper för att påverka i samhället. Undersökningen kan inte svara på vad som orsakar vad, troligen samverkar det så att de som redan är aktiva har högre benägenhet att engagera sig i mer, något som benämns det kumulativa medborgarskapet.

Studiecirkelidealet om deltagarinflytande och gemensamt arbete i grupp har stärkt sin ställning sedan en liknande undersökning gjordes 2008. Studiecirklarna kan anses fungera som en demokratiskola och fungera som en rekryteringsgrund för civilsamhällets organisationer. Många cirkeldeltagare upplever att cirkeldeltagandet gjort dem bättre på att samarbeta (30 procent) och bättre på att lyssna (40 procent) – betydelser som kan sägas stärka deras förmåga att vara aktiva medborgare. Sifforna är ännu högre för personer med funktionsnedsättning.

Andra syftet: Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen

Det andra syftet är ”att bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen”. Undersökningen visar att cirkeldeltagande ofta leder till att man känner ökad trivsel och välmående (90 procent) och för somliga att man känner sig säkrare som person (25 procent). Gemenskap är ett starkt motiv för att delta i studiecirklar och det står inte i motsättning till att man upplever sig ha fått användbara kunskaper och färdigheter. Väldigt få svarar att de blivit illa bemötta i studiecirkeln. Många 65+ knyter nya vänskapsband i studiecirklarna. Man kan säga att studiecirklarna står för ett sammanbindande socialt kapital. De skapar mening i vardagen och bidrar till att göra det möjligt för individen att känna kontroll och ha makt över sitt eget liv. Studiecirklarna bidrar till vad som kan kallas för ett ”vällyckat åldrande”.

För minst hälften av cirkeldeltagarna fungerar studiecirkeln, oavsett ämne, som en arena för samtal om samhällsfrågor. Det gäller främst i förenings- och kamratcirklar. Samtalen om sådana frågor är inte bara en ventil för att lufta åsikter. Närmare en tredjedel säger att dessa samtal har påverkat deras egen uppfattning. Lika stor andel säger att samtalen om samhällsfrågor i studiecirklarna har lett till att de också agerat i sammanhang utanför studiecirkeln. 

Tredje syftet: Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället

Det tredje syftet med statens stöd till folkbildningen är ”att bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället”. För cirkeldeltagare 65+ har studiecirklar en viktig funktion för att de ska kunna studera på ett systematiskt sätt. Många i åldersgruppen har tidigare inte haft så många möjligheter att studera, och studiecirklar kan kompensera för brister i skolgång, vilket därmed bidrar till att höja bildnings- och utbildningsnivån för denna grupp.

Trots att datoranvändning knappt förekommer i själva studiecirklarna bland äldre uppger 40 procent av cirkeldeltagarna att de blivit inspirerade att använda internet. För lärandet mer allmänt har cirkelledarna en viktig roll. Cirkeldeltagandet har för de flesta gjort att de blivit inspirerade att lära sig mer om ämnet eller att gå fler studiecirklar.

Fjärde syftet: Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet

Det fjärde syftet är ”att bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet”. Två tredjedelar av de äldre cirkeldeltagarna uppger att cirkeldeltagandet, oavsett ämne, positivt har påverkat deras kreativitet. Siffran är ännu högre för personer med funktionsnedsättning. Mer än hälften hade blivit inspirerade att ta del av kultur. Av dem som sa att studiecirkeln oavsett ämne gett dem nya kunskaper, vilket var de allra flesta, uppgav var tjugonde att de använt de kunskaper och färdigheter de fått i studiecirkeln mycket som utövare i kulturlivet.

Sammanfattande bedömning

Cirkelerfarenheten är i hög grad positiv. De flesta cirkeldeltagare i åldern 65+ uppfattar sig ha fått kunskaper och färdigheter, de har ökat sitt sociala nätverk och de har deltagit i meningsfulla verksamheter.

Rapporten visar på svårigheterna att svara på frågan om statens syften uppfylls. Det är till exempel oklart om det är tänkt att ske i varje studiecirkel eller om det ska ske för den samlade cirkelverksamheten.

Med hänsyn taget till detta kan den sammanfattande bedömningen göras att statens syften med stödet till folkbildningen uppfylls på en rad olika sätt utifrån hur cirkeldeltagare i åldersgruppen 65+ uppfattat sitt cirkeldeltagande.

What is the significance of participating in study circles? Does the state achieve its objectives for providing financial support to study circles? This evaluation seeks to answer these questions based on register data, focus group interviews and a survey involving circle participants during 2012 who were 65 years or older.

Nineteen per cent of the population at large is 65 years old or more. In the study circles, 36 per cent were at least 65 years old, which means that almost 240,000 older people participated in study circles in 2012, 70 per cent of whom were women. The proportion of study circle participants in the age group 65+ has increased steadily over the last twenty years. Two-thirds of the older study circle participants were found in ABF and Studieförbundet Vuxenskolan, while this age group was underrepresented in the other eight study associations.

The study includes an analysis of the state’s objectives for supporting folkbildning. The current objectives have grown out of a process following the introduction of management by objectives in 1991. For most of the century during which the state has provided support for study circles, however, there have been no expressly stated objectives. Nevertheless, there are clear historically entrenched ideas and motives for supporting activities that benefit culture and democracy and for that folkbildning has a role to play both at the individual and the societal level. The analysis summarises the state’s objectives in that these focus on contributing to increasing the opportunity of all citizens to participate in various aspects of social life on an equal and democratic basis.

The evaluation makes references to research on democracy, citizenship, social capital and civil society. For issues involving older people, the research involves, among other things, successful ageing and activity theory.

There is a significant distance between the reality of study circles and the state’s objectives in providing them with support. The objectives also extensively overlap one another, something that is discussed and problematised in the report. Bearing these difficulties in mind, the results of the evaluation can be presented broken down into the different objectives.

The first objective: To support activities that help to strengthen and develop democracy

The first objective is that the state support for folkbildning should “support activities that help to strengthen and develop democracy” (freely translated). Study circle participants aged 65+ are found to vote in elections to a greater extent (90 per cent) than the same age group in the population as a whole (84 per cent). Study circle participants are also more involved in voluntary work than others in the same age group; they are more active in voluntary organisations, and they use their study circle skills as members of these organisations. Study circle participants who are also involved in voluntary work use their study circle skills to a greater extent than others to influence society. The study cannot provide an answer to what causes what; there is probably some interaction, so that those who are already active have a higher propensity to engage in more, something that is known as ’cumulative citizenship’.

The study circle ideal of participatory influence and collaborative work within the group has become stronger since a similar survey in 2008. Study circles can be considered as functioning as ’schools of democracy’ and serve as a recruiting ground for civil society organisations. Many study circle participants believe circle participation made them better at working together (30 per cent) and better at listening (40 per cent) – skills that can be said to strengthen their ability to be active citizens. The numbers are even higher for persons with disabilities.

The second objective: To help make it possible for people to influence their own life situation and create commitment to participate in community development

The second objective is “to help make it possible for people to influence their own life situation and create commitment to participate in community development” (freely translated). The study shows that study circle participation often leads to increased feelings of happiness and well-being (90 per cent) and some people felt more confident as a person (25 per cent). A sense of community is a strong incentive for participating in study circles, and this in no sense contradicts the fact that participants feel they have gained useful knowledge and skills. Very few people felt that they had been badly treated in the study circle. Many people aged 65+ make new friendships in study circles. It can be said that study circles provide bonding social capital. They create meaning in everyday life and help to make it possible for the individual to feel in control and have power over their own life. Study circles contribute to what can be called “successful ageing”. 

For at least half of the study circle participants, the study circle, regardless of the subject, acted as an arena for discussions about social issues. This is particularly true in association- and companion circles. Discussions on such matters are not just a safety valve for airing opinions. Almost a third say that these talks influenced their own opinion. The same percentage says that discussions about social issues in study circles also led them to act in contexts outside the study circle.

The third objective: To help level out educational disparities and raise the level of enlightenment and education in society

The third objective for the state support for folkbildning is “to help level out educational disparities and raise the level of enlightenment and education in society” (freely translated). For study circle participants aged 65+, study circles have an important function for them to be able to study in a systematic way. Many people in this age group have not previously had that many opportunities to study, and study circles can compensate for deficiencies in schooling, thus helping to raise the level of enlightenment and education in this group.

Although computers were hardly used in the actual study circles among older people, 40 per cent of the study circle participants say that they have been inspired to use the internet. For learning in general, the study circle leaders play an important role. For most participants, study circle participation has inspired them to learn more about the subject or to join more study circles.

The fourth objective: To contribute to broadening the interest in culture and increase participation in cultural life

The fourth objective is “to contribute to broadening the interest in culture and increase participation in cultural life” (freely translated). Two-thirds of the older study circle participants state that study circle participation, regardless of the subject, has positively influenced their creativity. This figure is even higher for persons with disabilities. More than half had been inspired to participate in cultural activities. Of those who said that the study circle, regardless of subject, had given them new skills, which was the majority, one in twenty stated that they made much use of the knowledge and skills they gained in the study circle as practitioners in cultural activities.

Summary assessment

The study circle experience is largely positive. Most study circle participants aged 65+ feel they have gained knowledge and skills, they have increased their social network and they have participated in meaningful activities.

The report illustrates the difficulties in answering the question of whether the state’s objectives have been met. It is unclear, for instance, whether the intention is for these to be fulfilled in every study circle, or simply in study circle activities as a whole.

In light of this, the overall assessment can be made that the state’s objectives in supporting folkbildning are met in a variety of different ways based on how study circle participants in the age group 65+ perceived their own study circle participation.