Bakgrund: ​Akutsjukvården innebär speciella förutsättningar där hastiga beslut tas och medicinska prioriteringar måste göras. En familjemedlems plötsliga dödsfall kan få allvarliga konsekvenser för de anhöriga och de behöver rätt stöd i det akuta skeendet. Personcentrerad vård och dialog med anhöriga är en del av sjuksköterskans omvårdnadsansvar och etiska ansvar. Vårdpersonalen upplever i många fall organisatoriska hinder för att möta de anhöriga på ett adekvat sätt. Ovanstående gör det angeläget att undersöka hur kontakten med akutsjukvården upplevs för de anhöriga.

Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av akutsjukvården i samband med en familjemedlems plötsliga dödsfall.

Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar gjordes. Artikelsökningen gjordes i databaserna Cinahl Complete och Pubmed som innehåller artiklar relaterad till vårdvetenskap, medicin och hälsa.

Resultat: ​Löpande information under det akuta skeendet värderades högt och var ofta bristfällig. De anhöriga var känsliga för vårdpersonalens tonfall, kroppsspråk och ansiktsmimik samtidigt som de hade svårt att ta in information och overklighetskänslor var vanligt. Det fysiska rummet spelade också roll. Akutmottagningen upplevdes som en kaosartad plats som många gånger inte var lämplig för ett värdigt farväl efter dödens inträffande.

Slutsats: Att förstå de anhörigas upplevelser och behov är essentiellt för att kunna möta dem där de befinner sig i dessa extrema situationer. Brist på information, hur kommunikationen såg ut, att bevittna återupplivningar och vårdmiljön var alla framträdande aspekter av de anhörigas upplevelser. Dessa bör vårdpersonal vara uppmärksamma på i mötet med de anhöriga för att de ska kunna bli delaktiga och för att möjliggöra ett värdigt avslut.

Background: ​Emergency medical care and emergency departments constitute an environment where rapid decisions and medical priorities need to be made. The sudden death of a family member can have great consequenses on the bereaved. Person-centered  care and dialog with the family is a part of the nurse‘s professional and ethical responsibility. Health personnel often experience organizational obstacles for providing adequate care for the family members. The above mentioned makes it relevant to explore how the contact with the emergency medical service and emergency departments is experienced by the surviving relatives.​

Aim: The aim was to describe relatives’ experiences of emergency medical care and emergency departments when a family member died suddenly.

Method: A litterature review based on ten academic journals was made. Studies were searched from Cinahl Complete and Pubmed which contain academic journals within the topics of nursing, medicine and health.

Results: Ongoing information during the acute phase was important but often not given to a satisfactory degree. They were highly sensitive to a sundry of signals such the tone of voice, body language and facial expressions of the health personnel at the same time as being unable to process information adequately and often described feelings of dissociation from reality. The physical space also weighed in. The emergency department was perceived as a chaotic place not suited for a dignified last goodbye to the deceased family member.

Summary: Understanding the experiences and needs of the relatives is essential to be able to meet them where they are in these extreme situations. Lack of information, the way communication is expressed, witnessing resuscitation as well as the physical sorroundings were all prominent aspects of the relatives’ experiences. Health personnel should be attentive to these aspects in order to be able to enable participation and to make a dignified last goodbye possible for the relatives.