Marie Cederschiöld högskola fick 2019 i uppdrag att utvärdera insatsen skolsociala team. Syftet blev att titta närmare på hur teamen arbetar med de elever som blir aktuella för stöd och vilken typ av stöd som kan vara verksamt. Resultaten bygger på intervjuer och enkätsvar. De visar att en relativt stor andel av eleverna som får stödet har en fastställd neuropsykiatrisk diagnos och att de olika stadsdelarna har organiserat arbetet med skolsociala team på en mängd olika sätt när det gäller rumslig placering, graden av individfokus och teamsammansättning. Att arbeta för att skapa en ökad trygghet och studiero, samt ett arbete med en rad olika typer av stödsamtal är de arbetssätt som används i högst utsträckning. I de fall samverkan beskrivs ha fungerat bra har eleverna också lyckats nå upp till insatsens uppsatta mål. Personkontinuitet, tillgänglighet, förmåga att skapa en förtroendefull relation till den enskilde eleven, samt uthållighet i arbetet är andra framgångsfaktorer som framkommer och stämmer överens med tidigare forskning kring hur elevers motståndskraft kan stärkas. Därför talar mycket för att relationsbyggande med enskilda elever bör utgöra en grundpelare i arbetet med skolsociala team. Den generella utmaningen med den här typen av verksamhetsöverskridande samverkan kring elever med frånvaro blir att kunna definiera teamens yttre gränser och målgrupp, samtidigt som flexibilitet och stabila relationer kan upprätthållas.