Hur många vetenskapliga artiklar som en forskare producerar anses av många vara ett viktigt mått på forskarens produktivitet och genomslag. Utvärderingar av institutioner och lärosäten, inklusive medelstilldelning i många fall, bygger därför ofta på analyser av publiceringsmönster, bibliometriska analyser, antal publikationer och information om i vilka tidskrifter forskningen publicerats. För att kunna göra dessa analyser används väletablerade multidisciplinära citeringsdatabaser, främst Clarivates Web of Science (WoS) och Elseviers Scopus.

I föreliggande studie undersöks i hur hög utsträckning de tidskrifter som forskare vid Marie Cederschiöld högskola publicerar i som indexeras i Scopus och Web of Science. Marie Cederschiöld högskola är en enskild högskola där forskning bedrivs inom kyrkomusik, socialt arbete, teologi och vårdvetenskap. Den bakomliggande teorin som motiverar denna undersökning beskrivs av Fry och Talja (2007) som att olika vetenskapliga discipliner har olika publiceringsmönster. Detta leder till att olika discipliner täcks in i varierande grad av olika citeringsdatabaser. I Sverige utvärderas sedan 2009 forskning vid ett antal lärosäten enligt Vetenskapsrådets nationella fördelningsmodell, och utifrån detta bestäms en del av medelstilldelningen till de lärosätena. Resultatet av publiceringsanalyser som den som Vetenskapsrådet gör bygger på innehållet i den databas man har valt att använda. Det betyder att det är avgörande att en forskares publikationer finns med i denna typ av databaser om man vill att ens forskning ska synas i analysen och kunna jämföras med andra.

Sammanfattningsvis indexeras de tidskrifter som forskare vid MCHS publicerar i i ungefär samma utsträckning i Scopus och Web of Science, med något fler indexerade tidskrifter i Scopus. Detta stämmer med vad som beskrivs i litteraturen. Om tidskrifter indexerade i deldatabasen Emerging Sources Citation Index exkluderas indexeras de tidskrifter som forskare vid MCHS publicerar i i större utsträckning i Scopus.

Denna studie bidrar till att ge en inblick i hur väl olika vetenskapliga discipliner syns eller inte syns i olika databaser, med fokus på forskning inom humaniora och samhällsvetenskap på ett mindre svenskt lärosäte. Studien ger exempel som stärker argumenten för att ingen enskild databas är tillräcklig för att ge en heltäckande bild av ett lärosätes vetenskapliga publicering, och att inget enskilt bibliometriskt mått är tillräckligt för att beskriva ett verk och dess påverkan på forskningsfältet. Studien utgick från antagandet att olika vetenskapliga discipliner skiljer sig vad gäller publiceringsmönster. Disciplinära skillnader i publiceringsmönster som de som beskrivs i denna studie behöver tas i beaktande både vad gäller medelstilldelning, forskningsutvärdering och social hållbarhet.