Bakgrund: Stroke är en allvarlig sjukdom som resulterar i varierande fysiska och psykiskakomplikationer. En tredjedel av alla som har överlevt en stroke drabbas av depression. Ofta gårdenna typ av depression obemärkt och obehandlat vilket påverkar individens återhämtning ochrehabilitering. Depressiva symtom kan dock identifieras om sjuksköterskan besitter kunskap inomområdet. Sjuksköterskans kunskap om erfarenheter av depression efter stroke (PSD) möjliggörsnabbare identifiering och är av stor vikt för en effektiv behandling.

Syftet: Syftet var att belysaerfarenheterna av depressionen efter stroke.

Metod: En systematisk litteraturöversikt sombegrundades i nio kvalitativa och kvantitativa originalartiklar. Tematisk analys utfördes avartiklarna.

Resultat: De personliga erfarenheterna av depression efter stroke rubricerades underfyra teman: nedsatta fysiska funktioner och ihållande trötthet, känsla av isolering och ensamhet,kognitiva utmaningar och negativa känslor samt en förändrad självbild och identitet.

Slutsats: Denna litteraturöversikt har bidragit till en fördjupad förståelse för erfarenheter av depressionefter stroke och identifierat viktiga teman som kan vägleda omvårdnadspraxis och ökasjuksköterskans kunskap inom området. Denna litteraturöversikt har även förstärkt övertygelsen om vikten av att inkludera patienters erfarenheter i forskningen och vården.

Background: Stroke is a serious illness that results in a variety of physical and psychologicalcomplications. One third of stroke survivors suffer from depression. Often this type ofdepression goes unnoticed and untreated, affecting the individual's recovery and rehabilitation.However, depressive symptoms can be identified if the nurse has knowledge in this area. Thenurse's knowledge of the experiences of post-stroke depression enables faster identification andis of great importance for effective treatment.

Aim: The aim was to highlight the experiences ofpost-stroke depression.

Method: A systematic literature review that considered nine originalqualitative and quantitative articles. Thematic analysis was performed on the articles.

Results: The personal experiences of post-stroke depression were categorized under four themes:impaired physical functions and persistent fatigue, feelings of isolation and loneliness, cognitivechallenges and negative emotions, and altered self-image and identity.

Conclusion: This literaturereview has contributed to a deeper understanding of the experiences of post-stroke depressionand identified important themes that can guide nursing practice and increase nurses' knowledge in this area. This literature review has also reinforced our belief in the importance of including patients experiences in research and care.