Även om fysisk aktivitet är viktigt för alla barns hälsa så är flickor mindre fysiskt aktiva än pojkar och minst fysiskt aktiva är flickor med utländsk bakgrund. Fysisk aktivitet har kommit att bli något exklusivt med krav på medlemskap, transportmöjligheter, sker i organiserad form, på givna platser och tider.
Vi har valt att lyssna och ge en röst till flickor som sällan hörs i diskussioner kring barn och fysisk aktivitet – flickor som inte deltar i idrottsrörelsen.
I en photo-voice studie har åtta flickor i åldern 12-15 år träffats åtta gånger över en period om sju månader. Flickorna har tagit foton, analyserat dessa gemensamt och kollektivt bestämt nya teman att fördjupa vid kommande träffar. Fokusområden har varit fysisk aktivitet, fritid och hälsa. Som en del av metoden ingår att kommunicera med omgivande samhälle, vilket gjordes genom en publik fotoutställning där flickorna, förutom att visa sina foton med citat även hade möjlighet att ställa frågor till beslutsfattare inom politiken, skolan och civilsamhället. Utställningen gavs uppmärksamhet i både radio och tidningar.
Resultat från studien var flickornas tvekan till rimligheten att nå Världshälsoorganisationens (WHO) mål om en timmes fysisk aktivitet per dag. Generellt uppfattades pojkar som mer fysiskt aktiva än flickor, på fritiden, på raster och i skolidrotten. Flickorna ansåg därför att utökad tid för skolämnet idrott och hälsa främst skulle gagna de som redan var idrottsaktiva. De själva kände sig mest i vägen för de mer tävlingsinrikade eleverna, ofta pojkar. Ett annat hinder för att ökad skolidrott skulle möjliggöra för mer fysisk aktivitet var flickornas motstånd till att riskera att bli svettig under skoltid vilket ansågs jobbigt främst på grund av motståndet mot att duscha i skolan.
Helst önskade flickorna att vara fysiskt aktiva med sina familjer och att då få spendera tid tillsammans med dem. Samtidigt konstaterades att detta främst kunde ske vid vissa enstaka tillfällen och inte med den regelbundenhet som skulle krävas för att nå WHO:s mål om fysisk aktivitet. En slutsats från studien är att när fysisk aktivitet likställs med idrottsdeltagande så försvårar det för grupper som av olika skäl inte vill, kan eller får delta i den organiserad idrott att nå den mängd fysiska aktivitet som är viktig som en del av hälsofrämjande vanor. Detta får konsekvenser för möjligheten till jämlik hälsa då vi generellt har kommit att bli allt mer stillasittande vilket möjliggöras av en digital livsstil. Fysisk aktivitet blir således ett aktivt val, något som måste prioriteras i konkurrens med andra intressen.
2023.
CKVO Konferens: Jämlik hälsa i en osäker värld, Stockholms universitet, 11-12 maj 2023.