The starting point in this study has been that men's violence against women in close relationships is a serious societal problem where the judiciary has been assigned a central role in the work to achieve the goal that men's violence against women must end. Based on this, the purpose of the study has been to examine and critically review how the Swedish justice system handles and portrays men's violence against women in close relationships in the legal process. This to create an understanding of which factors that are significant in the court's assessment of crimes of violence against women in court cases of gross violation of a woman's integrity. The study has a qualitative approach where the empirical material consists of legal cases in the form of twelve judgments from Sweden's six courts of appeal that deal with men's violence against women in criminal cases of gross violation of a woman’s integrity, where these also include the district court's original judgment. The results of the study have shown that the assessment of how and in what way the violence, the woman's credibility and evidence of support can vary significantly between different courts as well as legal bodies. The study's results also indicate that the violence that is taken into account in the cases is primarily gross physical violence, where other forms of violence are overshadowed and largely not taken into account in the court's assessment of crimes of violence against women. The results have also shown that despite the fact that the men are convicted of a number of serious crimes of the charges included in the indictment for gross violation of a woman’s integrity, the punishment for the accused men has consistently been on the lower end of the punishment scale.

Utgångspunkten i denna studie har varit att mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem där rättsväsendet tilldelats en central roll i arbetet med att uppnå målet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Utifrån detta har studiens syfte varit att undersöka och kritiskt granska hur det svenska rättsväsendet hanterar och framställer mäns våld mot kvinnor i nära relationer i rättsprocessen. Detta för att skapa en förståelse för vilka faktorer som är betydelsefulla vid domstolens bedömning av kvinnofridsbrott i mål om grov kvinnofridskränkning. Studien har en kvalitativ ansats där det empiriska materialet utgjorts av rättsfall i form av tolv domar från Sveriges sex hovrätter som behandlar mäns våld mot kvinnor i brottmål om grov kvinnofridskränkning där dessa även innefattat tingsrättens ursprungliga dom. Studiens resultat har visat att bedömningen av hur och på vilket sätt våldet, kvinnans trovärdighet och stödbevisning kan variera betydligt mellan såväl olika domstolar som rättsliga instanser. Studiens resultat tyder även på att det våld som beaktas i målen primärt är det grova fysiska våldet där andra våldsformer kommer i skymundan och till stor del inte beaktas i domstolens bedömning av kvinnofridsbrott. Resultatet har även visat att trots att männen döms för ett flertal allvarliga brott av de åtalspunkter som ingår i åtalen om grov kvinnofridskränkning, har straffpåföljden för de åtalade männen genomgående rört sig den nedre delen av straffskalan.