Bakgrund: Trycksår är sår som utvecklas på huden och de underliggande vävnaderna när en del av kroppen utsätts för långvarigt tryck eller skjuv. Trycksår anses vara en vårdskada som vanligtvis uppkommer i samband med vård. De är vanliga bland personer som tillbringar långa perioder i sängen eller på en stol, särskilt de som har nedsatt rörlighet eller känslighet. Trycksår kan vara smärtsamma, en orsak till lidande både fysiskt och psykiskt, och kan leda till allvarliga komplikationer såsom minskning av livskvalitet om de inte behandlas ordentligt. Det är viktigt att sjuksköterskor förstår patienternas upplevelse av att leva med trycksår för att kunna sätta in fungerande omvårdnadsåtgärder som minskar smärtupplevelsen och lidandet och tillfredsställer patienternas individuella behov.

Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med trycksår.

Metod: En litteraturöversikt genomfördes i enlighet med Fribergs metodbeskrivning. Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtades från CINAHL Complete och PubMed som inkluderades i resultatet.

Resultat: Litteraturöversikten delades in i tre huvudkategorier för att belysa patienternas erfarenheter av att ha trycksår: fysiska upplevelser, psykosociala upplevelser och upplevelser av vårdpersonal/otillräcklig vård. Inom varje huvudkategori identifierades underteman: upplevelser av smärta och obehag, upplevelser av sömnpåverkan, emotionella faktorer, upplevelser av dagliga aktiviteter och deras påverkan på relationer, samt upplevelser av att möta vårdpersonal och upplevelser av otillräcklig vård.

Slutsats: I denna litteraturöversikt framkommer det hur trycksår påverkar patienternas livskvalitet negativt och betonar vikten av kunskap i vården av dessa patienter. Trots tillgängliga förebyggande åtgärder uppstår trycksår som en vårdskada och upplevs som ett svek vilket ökar patientens lidande. En ökad förståelse för detta lidande kan driva vården att aktivt arbeta med att öka patienternas förtroende och välbefinnande genom avgörande kommunikation med sjuksköterskan och att involvera patienterna i sin egen behandling.

Background: Pressure ulcers are sores that develop on the skin and underlying tissues when a part of the body is subjected to prolonged pressure or shear. Pressure ulcers are considered a care injury that usually occurs in connection with care. They are common among people who spend long periods in bed or in a chair, especially those who have reduced mobility or sensitivity. Pressure ulcers can be painful and be a cause of suffering both physically and psychologically and can lead to serious complications such as reduced quality of life, if not treated properly. It is important that nurses understand patients' experience of living with pressure ulcers in order to implement effective nursing measures that reduce the pain and suffering experience and to satisfy the patients' individual needs.

Aim: The aim was to shed light on patients' experiences of living with pressure ulcers. Method A literature review was implemented in accordance with Friberg's method description. Ten qualitative scientific articles were retrieved from CINAHL Complete and PubMed and included in the results.

Results: The literature review was divided into three main categories to highlight patients' experiences of having pressure ulcers: physical experiences, psychosocial experiences, and experiences of healthcare professionals/care. Within each main category sub-themes were identified: experiences of pain and discomfort, experiences of impact on sleep, emotional factors, experiences of daily activities and their impact on relationships, as well as experiences of encountering care and experiences of inadequate care.

Conclusions: This literature review revealed how pressure ulcers negatively affect patients' quality of life and emphasizes the importance of knowledge in the care of these patients. Despite available preventive measures, pressure ulcers occur as a health care injury and are perceived as a betrayal, which increases the patient's suffering. An increased understanding of this suffering can drive care to actively work to increase patients' trust and well-being through crucial communication with the nurse and to involve patients in their own treatment.