Föreliggande rapport är en delredovisning av projektet "Kommunal hemsjukvård: arbetsmiljö bortom sjukhuset". Det övergripande syftet är att analysera och kritiskt granska den kommunala sjuksköterskans arbetsförhållanden och yrkesutövning inom hemsjukvård. Projektet baseras på insamlat empiriskt datamaterial bestående av anteckningar och foton från kommunal hemsjukvård som beskriver sjuksköterskornas yrkesutövning. Datainsamlingen har genomförts med en mobil kvalitativ metod där sjuksköterskor följdes av en forskare under en arbetsdag. Sjuksköterskorna skuggades i två mellanstora kommuner, både i tätort och på landsbygd, samt inom olika typer av områden med skilda socioekonomiska karaktärer. De övergripande fynden visar att sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård möter många olika medarbetare under en arbetsdag, aktörer som är mer eller mindre synliga i det dagliga arbetet. Kommunikationen mellan olika aktörer sker ofta genom olika elektroniska system, vilka styr arbetsdagen på olika sätt. Sjuksköterskan befinner sig sällan på en plats utan är ständigt i rörelse, på cykel, i bil eller på kontoret där hen letar efter eller plockar i ordning utrustning eller material. Hen möter också olika typer av hem och behöver vara flexibel för att lösa de planerade och ibland oplanerade insatserna. På dessa platser möts olika personalkategorier och hemmen kan tidvis snarare karakteriseras som sjukhussalar. Analysen visar komplexa arbetsförhållanden där sjuksköterskornas specifika kompetens inte alltid verkar tillvaratas. Själva insatserna står i centrum, inte vilken kompetensnivå som utför dem, då delegering är mer regel än undantag. Sjuksköterskans yrkesutövning kan beskrivas som osynlig, men hela tiden underförstådd, då hen ibland behöver gå in när insatser skjuts över vid hög belastning eller kompetensbrist hos andra.