Bakgrund: ​​Män världen över är överrepresenterade i statistiken över ​fullbordade suicid. Män söker sällan vård för suicidala tankar och vården har stora utmaningar i mötet med dessa. Sjuksköterskans bemötande kan ha en betydande roll i huruvida dessa män tar emot vårdens hjälp eller ej.

Syfte: Syftet var att beskriva mäns erfarenheter av att söka hjälp vid suicidtankar.

Metod: En litteraturöversikt gjordes bestående av tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ och mixad metod. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl Complete, PubMED och PsycINFO. Tematiseringen i dataanalysen baserades på likheter mellan artiklarnas resultat.

Resultat: Utifrån litteraturöversikten kunde tre huvudteman utrönas. Det första temat; Den tysta bördan: Maskulinitet och det dolda lidandet, berör männens bild av maskulinitet och hur den kan utgöra ett hinder för männen att söka hjälp. Det andra temat; Kommunikationsklyftan: Mäns tystnad och vårdens bristande lyhördhet, behandlar erfarenheter av möten med vården som männen rapporterade i artiklarna och vilka hinder dessa erfarenheter utgjorde för vård. Det tredje temat; Från tystnad till frihet: Mäns resa mot att öppna upp sig, lyfter de erfarenheter där vården eller personer i männens närhet lyckas nå fram med det stöd de behövde.

Slutsats: ​​Män med suicidtankar stöter på hinder i sin resa mot att få hjälp, mestadels relaterade till deras självbild och normer kring maskulinitet samt brister i vården. När de dock upplever genuin kontakt och tillit, antingen privat eller i vården, ökar chanserna för återhämtning. Sjuksköterskor spelar en viktig roll genom att använda ett personcentrerat förhållningssätt för att nå individen bakom suicidtankarna och tillgodose deras behov för att främja hälsa.​

Background: Men worldwide are overrepresented in statistics on completed suicide. At the same time, women report more frequent suicide attempts and self-harming behavior. Men rarely seek care for suicidal thoughts, and healthcare faces significant challenges in dealing with them. The nurse's approach can play a significant role in whether these men accept the help of healthcare or not.

Aim: The aim was to describe men's experiences of help-seeking for suicidal thoughts.

Method: A literature review was conducted consisting of ten scientific articles of qualitative and mixed method. The articles were retrieved from the databases Cinahl Complete, PubMed, and PsycINFO. The thematic analysis in data analysis was based on similarities between the results of the articles.

Results: Based on the literature review, three main themes emerged. The first theme; The silent burden: Masculinity and the hidden suffering, addresses men's perception of masculinity and how it can hinder them from seeking help. The second theme; The communication gap: Men's silence and healthcare's lack of responsiveness, discusses the experiences of men in their interactions with healthcare professionals as reported in the articles and the obstacles these experiences posed to receiving care. The third theme; From silence to freedom: Men's journey to opening up, highlights experiences where healthcare or individuals in the men's surroundings successfully provided the support they needed.

Conclusions: ​​Men experiencing suicidal thoughts encounter obstacles in their help-seeking journey, mainly related to their self-image and norms surrounding masculinity, as well as shortcomings in healthcare. However, when they experience genuine connection and trust, either privately or within healthcare settings, the chances of recovery increase. Nurses play a crucial role by employing a person-centered approach to reach the individual behind the suicidal thoughts and meet their needs to promote health.​