I och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina kom det ukrainska civilsamhället att uppmärksammas som särskilt aktivt och betydelsefullt. Syftet med föreliggande text är att göra en tidig tentativ jämförelse mellan det ukrainska och svenska civilsamhället på nationell nivå med särskilt fokus på insatser och organisering, för att dra lärdomar när det gäller det svenska civila samhällets möjliga roll i civil beredskap och krisberedskap. Jämförelsen görs utifrån en genomgång av forskningslitteratur på området och samtal med ukrainska forskare och centrala företrädare för civilsamhällesorganisationer. Resultatet visar på att såväl det ukrainska som svenska civilsamhället präglas av en hög grad av aktivitet, men att det senare i betydligt högre utsträckning än det förra är organiserat och har en löpande dialog med staten. De två senare särdragen ses här som möjliga resurser framför allt när det gäller det svenska civilsamhällets uthållighet och koordinering i en möjlig samhällskris.