The purpose of this study was to analyze how gender is expressed within two of the method books regarding intimate partner violence used for social work by The National Board of Health and Welfare (NBHW, Socialstyrelsen). The study has been carried out from the theoretical perspective of discourse theory, social constructionist, gender, power and Fairclough’s model of three dimensions. The analysis focused upon how gender is expressed in combination with intimate partner violence and what kind of consequences this could have in the field of social work.

The empirical material is comprised of two method books by NBHW; Våld i nära relationer: Handbok för socialtjänsten, hälso-och sjukvården och tandvården (Violence in close relationships: Handbook for the social services, health care and dental care) and Behandlingsmetoder för personer som utövar våld i nära relationer (Treatment methods for persons using violence in close relationships).

Four discourses could be identified in the empirical material. The discourses identified in this study showed how gender often is expressed hidden in some parts of the texts and in other there was a clear divide of the genders regarding methods of treatment. Other discourses found showed hidden labels when it came to gender and labels such as victim or perpetrator. The conclusion is that there was no clear message in how a social worker should approach gender when working with intimate partner violence.  

Syftet med denna studie var att se hur genus aktualiseras i koppling till våld inom nära relationer i två handböcker från Socialstyrelsen och vilka möjliga konsekvenser de diskurser som kan observeras i texterna kan få för socialt arbete. Våra teoretiska perspektiv för detta ändamål var Fairclough´s tredimensionella kritiska diskursanalys, genus och makt, diskursteori och slutligen ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Handböckerna i fråga är Våld i nära relationer: Handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården och Behandlingsmetoder för personer som utövar våld i nära relationer. Det gjordes urval ur handboken om våld i nära relationer då den täcker andra delar än socialt arbete. Utöver de urvalen blev diskurserna vi fann i dessa texter vår empiri och det som låg till grund för våra resultat, analys och senare våra slutsatser. Vi observerade fyra diskurser i våra resultat som vi valde att benämna som: Neutrala, Osynlig utövare, Selektiva genus, Ett exempel. Dessa fyra såg vi som de dominerande i texterna och alla bidrog överlag till ett otydligt förhållningssätt av hur man ska se på våldet, vem som utför det, hur genus kopplas och vart fokuset för arbetet ska vara. Det framkommer bland annat hur Socialstyrelsen förhåller sig neutralt ena stunden och sedan inte. Andra gånger förstärker texterna negativa stereotyper av kvinnor som offer och män som förövare.

Våra slutsatser blev att om socialarbetare använder sig av dessa handböcker i sitt arbete riskerar de att inte få en klar bild över hur de ska förhålla sig till genus och våld när de ska möta klienter eller brukare. Deras fokus kan i stället hamna på konsekvenserna av våldet och att se till hur man ska stötta de som hamnat i en våldsam relation i stället för att fokusera på förebyggande åtgärder riktade mot de som utför våldet. I slutändan ser vi hur Socialstyrelsen, och de diskurser som kunde observeras i dess texter, mer bidrar till att göra kopplingen av genus och våld otydlig och om syftet var att bidra till en förbättring kring arbetet med våld inom nära relationer ser vi en del brister när det kommer till vem som bär ansvaret för våldet.