Moralisk stress påverkar sjuksköterskan och kan ses som ett resultat av yttre faktorer. Det finns ett ökat krav på att sjuksköterskan ska klara av att hantera moraliskt, stressade situationer. Genom handledning kan sjuksköterskan få hjälp att verbalisera sina upplevelser.

Syftet  är att belysa på vilket sätt omvårdnadshandledning kan bidra till att sjuksköterskan kan hantera den moraliska stressen med fokus på omvårdnadshandledningens struktur och innehåll.

En litteraturstudie har genomförts där tio artiklar granskats och analyserats. För att få en förståelse för omvårdnadshandledning har en teoretisk referensram om omvårdnadshandledningens uppbyggnad, struktur och innehåll används.

Resultatet visar att handledning kan påverka sjuksköterskans och övrig vårdpersonals moraliska stress i både positiv och negativ riktning då den etiska kompetensen hos deltagarna ökar. Vidare framkommer det att personalen ibland väljer kamratstöd istället för organiserad handledning.

Etisk kompetens kan stärkas genom handledning och öka deltagarens förmåga till eftertanke och reflektion. Detta kan dock leda till att sjuksköterskan hämmas att hantera situationer som innefattar etiska problem, då hon eller han blir allt för kritisk i sitt förhållningssätt. Det finns dock anledning att anta att handledning stärker sjuksköterskans beslutskapacitet och självförtoende att handla i etiskt svåra situationer.

Moral stress affects the nurse and can be seen as a result of external factors. There is a growing demand that the nurse should be able to handle moral stressful situations. Through clinical supervision the nurse may be helped to verbalize her experiences.

The aim of this study is to illustrate the way in which clinical supervision can help the nurse to deal with moral stress, focusing on the structure and content of clinical supervision.

A literature study has been conducted. Ten articles have been reviewed and analyzed. To create an understanding for clinical supervision a theoretical framework has been used focusing on the structure and content of clinical supervision.

The results show that the clinical supervision may affect the nursing staff’s moral stress, in both a positive and negative way, when the ethical competence of participants increases. Furthermore, it appears that staff sometimes chooses to turn to colleagues for support instead of organized clinical supervision.

Ethical competence may increase through clinical supervision when increasing the participant's ability to reflect upon an ethical situation. However, this can harm the nurses’ ability to deal with future situations involving ethical issues when seeing a situation from a critical approach. Supervision, however, strengthens the nurses’ decision-making capacity and strengthens her confidence to act in ethically difficult situations.