Bakgrund:I sjuksköterskeutbildningen betonas betydelsen av samarbete med patienters anhöriga. I takt med att synen på psykisk ohälsa förändrades avvecklades den institutionsbaserade vårdformen. 1995 års psykiatrireform syftade till att stärka dessa patienters rättigheter och ställning i samhället

Syfte:Beskriva anhörigas upplevelser av att ha en närstående med psykisk ohälsa.

Metod:En litteraturöversikt gjord enligt Fribergs (2010) metod för litteraturöversikter. Efter sökningar i databaserna Academic search premiere, Cinahl Plus with Full Text, Medline och PsychInfo valdes tolv kvalitativa artiklar för att analyseras. Den teoretiska referensramen för arbetet är Katie Erikssons lidandebegrepp. Utifrån det har författarna svarat på två frågeställningar: 1)På vilket sätt påverkas anhörigas livvsituation och vad får det för konsekvenser? 2)Vad kan sjuksköterskan göra för att lindra anhörigas lidande?

Resultat:Anhöriga bär i det tysta ett tungt ansvar i vården av sina närstående. Ansvaret genererar känslor av förlust, sorg, ensamhet, oro, frustration, skuld och självuppoffring. Många upplever att samarbetet med vården inte fungerar. Information, möjlighet till involvering, samt god vårdtillgänglighet efterfrågas. Anhöriga söker sig bortom vården för att hitta sätt att hantera situationen.

Diskussion:Trots att vården skall arbeta för att inkludera anhöriga i vården av sina närstående upplever anhöriga dåligt bemötande. Brister i information, tillänglighet och involvering leder hos de anhöriga till ökat lidande. Orsak till denna upplevda ovilja till samarbete skulle kunna vara att det psykodynamiska synsättet med familjen som sjukdomsorsak lever kvar.

Background:In the nursing education the importance of cooperation with the patients nextof kin is emphasized. Following the changed view on mental illness the institutionalized mental care was phased out. The psychiatric reform of 1995 aimed to reinforce the psychiatric patients rights and positions in the society.

Aim:To describe the experiences of the next of kin of mentally ill persons.

Method:A literature review was performed according to Fribergs (2010) method for literature review. After searches performed in the databases Cinahl Plus withFull Text, Academic search premiere, Medline and PsychInfo twelvequalitative articles were choosed for analyzis. The theoretical framework of the review is Katie Eriksson’s concept of suffering.Based on her theory the authors have answered following questions: 1) In what way is the next of kins life and situation affected and what are the consequences? 2) How can a nurse ease the suffering of the next of kin?

Results:The next of kin carry a big responsibility in the care. The responsibility creates feelings of loss, sorrow, loneliness, worry, frustration, guilt and self affacement. The next of kin experience the cooperation with health care malfunctioning. Information, involvement and availability are desirable features of the health care. The next of kin tend to look beyond the health care to find support.

Discussion:Despite guidelines for involving the next of kin in care, they experience bad encounter in contact with formal care. Lack of information, availability and involvement leads to increased suffering for the next of kin. A possible reasonfor the experienced unwillingness of cooperation could be that thepsychodynamic point of view regarding the family as a cause of disease is maintained in the psychiatric care.