I denna uppsats har vi gjort ett försök att ta reda på hur det går till i samband med vidareutbildning för de som är anställda i Socialtjänsten. Vi har genom analys av enkäter försökt utskilja vad som varit särskilt hjälpsamt och vad som möjliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har därför också sökt förståelse för dess motsats, nämligen de hinder som kan ha funnits.

Vi hoppas att denna uppsats kan utgöra ett diskussionsunderlag för såväl studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att förstå processer av implementering och lärande inför att utbildningar ska planeras och genomföras.

Vår avsikt med uppsatsen är inte att presentera nya teorier utan att försöka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut för enskilda socialarbetare. Vi önskar också lämna ett kunskapsunderlag om implementeringens viktighet och slutligen vad vi sett som skulle kunna vara viktigt att beakta i detta hänseende.

Det har på olika vis varit intressant att arbeta med uppsatsen, som inneburit att vi bland annat utformat en enkät som beskriver olika områden avseende implementeringens möjligheter och begränsningar. De nio informanternas reflekterande svar har bland annat visat att tiden är en viktig komponent att beakta då ett implementeringsarbete ska göras. Genom analys med hjälp av olika teoretiska utgångspunkter har vi slutligen kunnat presentera nya frågeställningar som kan ge uppslag till nya uppsatser eller forskning. Det har varit lika kul att få bearbeta och förstå informanternas många svar på frågorna samt se vart de leder.