Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur normer och värderingar påverkar hur personalen på demensboenden förhåller sig till demenssjukas sexualitet och kärleksrelationer. I studien genomfördes fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog 23 stycken undersköterskor och vårdbiträden från demensboenden i Stockholmsområdet. Materialet bearbetades och tematiserades i följande fyra teman: Reflexivitet hos personalen, Personalens syn på de boendes rätt till självbestämmande och det sexuella handlingsutrymmet, Samtycke och övergrepp samt Personalen, genus och heterosexuell tvåsamhet. Resultatet visar att personalen reglerar det sexuella handlingsutrymmet för de demenssjuka och att personalens roll varierar från att vara möjliggörare till de demenssjukas sexualitet, till att begränsa men inte förbjuda sexualiteten. Anhörigas önskemål och genusnormer är det som främst påverkar personalens förhållningssätt till de boendes sexualitet. Etiska dilemman uppstår framförallt när personalen slits mellan de demenssjuka rätt till självbestämmande och de anhörigas behov. Resultatet analyserades utifrån valda delar av Anthony Giddens teori intimitetens omvandling och Robert McRuers crip theory.