Bakgrund: År 2050 beräknas det finnas 100 miljoner personer med demenssjukdom i världen. Att skapa stunder av gemenskap, försöka bevara patientens identitet och göra omvårdnaden personlig är avgörande för en god vård. Patienter med demenssjukdom har ofta kvar sin förmåga att sjunga och känna igen musik även i ett sent stadium av sjukdomen.

Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva vilken inverkan musik kan ha i omvårdnaden av personer med demenssjukdom.

Metod: En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar genomfördes; sex av studierna var kvantitativa och tre kvalitativa. Nyckelfynd identifierades och sammanställdes för varje artikel. Likheter och skillnader jämfördes och övergripande kategorier skapades som efter ytterligare analys kondenserades till teman och underteman.

Resultat: Resultatet visar att olika musikinterventioner ökar välbefinnandet hos personer med demenssjukdom genom minskad ångest, minskad agitation, förbättrad sinnestämning samt uttryck av glädje och lekfullhet. Personernas förmåga till både verbal och icke-verbal kommunikation ökade. Musik visade sig även vara en väg till gemenskap genom ökad social interaktion, bättre samspel och ökat samarbete.

Diskussion: Resultatet diskuteras i förhållande till Katie Erikssons teorier om lidande och om lekens betydelse i vårdandet. Att ha en demenssjukdom kan innebära sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Individuellt anpassad musik kan stärka en persons identitet och skapa en gemenskap som minskar lidandet. I vårdandet är leken central och ett medel för att uppnå hälsa. Leken kan även lindra lidande.

Background: By the year 2050 it is estimated there will be around 100 million dementia sufferers. In order to provide good and adequate care for these people it is paramount to preserve their integrity and their feeling of inclusiveness and to personalise their care. Dementia patients often retain their ability to sing and to recognise music even at an advanced stage of the illness.

Aim: The aim of this litterature overview was to describe the impact music have on people with dementia.

Methods: A litterature overwiev based on nine scientific articles were conducted; six quantitative and three qualitative. Keyfoundings were identified and put together for each article. Similarities and differences were compared and overall categories were created that after further analysis were condensed to themes and subthemes.

Results: The result showed how different musical interventions increased the overall well being of the patients. The reduction of anxiety and agitation were significant and led to an increased level of expression of joy and playfulness. Their ability for both verbal and non-verbal communication increased. Music also led to enhanced social interaction and cooperation.

Discussions: The results were discussed in relation to Katie Erikssons´ theories about suffering and the significance of playing in caring. To have dementia may involve suffering on many levels connected to the disease, the care and to life. Indivudually adjusted music may strenghten a persons identity and relieve suffering. Playing is important in the act of caring and a way to attain health. Playing may also relieve suffering.