Bakgrund: Sjuksköterskans yrkesområde har förändrats mycket under de senaste decennierna. Detta gäller även arbetsmiljön på sjukhus och andra vårdinstanser. Ökade effektiviseringskrav, ett minskat inflytande för personalen och splittrade arbetsuppgifter är vanligt förekommande på många arbetsplatser idag. Till följd av detta är sjuksköterskor en riskgrupp när det kommer till att drabbas av så kallad negativ stress. 

Syfte: Att beskriva faktorer i det dagliga arbetet som kan leda till negativ stress hos sjuksköterskan.  

Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på 13 stycken vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och åtta kvantitativa. Vid analysen lästes artiklarna ett flertal gånger och likheter och skillnader identifierades. 

Resultat: Resultatet visade att det fanns många olika faktorer på sjuksköterskans arbete som kan leda till negativ stress. Dessa faktorer delades upp i tre huvudkategorier: Brister i organisationen och ledarskapet, med två underrubriker Underbemanning, tidsbrist och otillräckliga resurser och Långa arbetspass och växlande arbetstider, Att inte kunna tillgodose patienten med adekvat vård och Brister i den psykosociala miljön. 

Diskussion: Resultatet diskuterades främst utifrån Aaron Antonovskys salutogena modell om Känsla av sammanhang (KASAM).  Resultatet visade sig stämma överens med tidigare utförd forskning inom området. Den negativa stressen påverkade inte enbart sjuksköterskan utan även omvårdnaden med en försämrad vårdkvalitet, försämrad patientsäkerhet och en ökad risk för att begå misstag.