I artikeln uppmärksammas hur nordiska folkhögskoletankar spridits globalt. Möjligheterna att studera denna spridningsprocess med analytiska verktyg från nyinstitutionell organisationsteori diskuteras. Framförallt mytbegreppet bildar utgångspunkt för diskussionen. Utifrån en genomgång och tolkning av internationell litteratur presenteras tre idealtypiska spridningsmönster för folkhög-skoletanken (migration, inspiration och export), vilka illustreras med hjälp av exempel på utbildningsinstitutioner från Japan, USA, Tanzania, Argentina och Bangladesh, och hänvisar till folkhögskolan som förebild. Artikeln uppmärksammar att frågan om hur olika föreställningar om folkhögskolan använts för att legitimera och organisera varierande typer av vuxenutbildningsinstitutioner och verksamheter världen över rönt betydande internationellt intresse, men att den ägnats nästan obe-fintlig uppmärksamhet i svensk pedagogisk forskning. Att studera folkhögskoletan-kens spridning med hjälp av verktyg från nyinstitutionell organisationsteori pekas ut som en möjlig och generativ forskningsingång som kan bidra till kunskapsutvecklingen inom svensk folkbildningsforskning och länka denna till internationell jämförande pedagogisk forskning.