Denna artikel belyser kortfattat utvecklingen av vårdvetenskaplig forskning om vård i livets slutskede i Sverige från 1970-talet fram till idag. Den visar en ökning av forskningen när det gäller den döende personens, närståendes och personalens perspektiv. Vidare beskrivs exempel på forskning som bedrivs vid Enheten för forskning om vård i livets slutskede vid Ersta Sköndal högskola; en forskningsmiljö som kunnat formaliseras till innehåll och struktur med hjälp av en donation. Exempel ges på projekt med beskrivande och intervenerande designer. Områden som behöver studeras ytterligare är individers/familjens situation i samband med döende och död, döende personer med demenssjukdom och döende och död ur ett mångkulturellt perspektiv och ur ett genusperspektiv. Större mångvetenskapliga forskningsprojekt behövs. En stor utmaning är också att överbrygga gapet mellan forskning och klinisk verksamhet.