Att större delen av befolkningen använder internet och att användandet ökar medför att allt fler tjänster flyttat ut på den digitala arenan, nu även inom det sociala arbetet - i offentlig regi. Då möjligheter till utveckling av det sociala arbetet på internet upptäcktes har Stockholm stad lanserat ytterligare en e-tjänst som kan underlätta kontakten med kommunen. Socialrådgivning på nätet som den digitala tjänsten heter, är tänkt att bland annat ge en ökad tillgänglighet till stadens medborgare. E-tjänsten är tänkt att nå ut till “alla” medborgare inom staden, vilket medför att det är av vikt att undersöka i vilken utsträckning invånarna är intresserade av att använda e-tjänsten samt vilka attityder som riktar sig till densamma. Tidigare forskning har visat att det finns digitalt resursstarka respektive digitalt resurssvaga grupper i samhället, vilket för med sig att de som redan befinner sig i en socialt exkluderad grupp i och med den tekniska utvecklingen riskerar att hamna än mer utanför samhället - i detta fall informationssamhället. Syftet är således att genom att undersöka medborgare i Stockholm stads avsikter att använda och attityder till Socialrådgivning på nätet, få en ökad förståelse av medborgarnas inställning till Socialrådgivningen på nätet. Studien genomförs genom en kvalitativ metod. Den insamlade empirin består av fem fokusgruppintervjuer med fyra till fem deltagare i vardera, vilka utförts tillsammans med en semi-strukturerad intervjuguide. Undersökningen består av en explorativ samt en deskriptiv ansats. Resultaten visade att det generellt sett fanns mer eller mindre positiva attityder till e-tjänsten Socialrådgivning på nätet mellan grupperna, men även inom. De grupper som står närmst informationsteknologins centrum i samhället tangerar att vara mer positiva till rådgivningstjänsten, medan attityderna varierar bland de grupper som står längre bort. Mest negativ attityd till Socialrådgivningen på nätet gick att finna hos de medborgare som står längre bort, i periferin av det moderna informationssamhället. Attityder korrelerade till stor del med viljan att använda e-tjänsten då majoriteten av medborgarna i den här undersökningen valde att inte använda sig av e-tjänsten. De informanter som kan tänka sig använda Socialrådgivning på nätet bestod främst av medborgare i grupper som stod närmare centrum och främst i dess mitt. Den utökade tillgängligheten kan bidra till både positiva och negativa konsekvenser. Några av de positiva aspekter som medborgarna i samtliga grupper var överens om var att som ett komplement till redan etablerade kontaktvägar, var Socialrådgivning på nätet ett bra alternativ som även ökade tillgängligheten. De medborgare som stod närmre det moderna it-samhällets centrum upplevde sig mer mottagliga för en ökad digitalisering, medan de som stod längre bort, i periferin, upplevde sig bli mer marginaliserade. Det traditionella sociala arbetet är ofta förknippat med det personliga mötet. Värdet av att mötas är en del av essensen i arbetet med människor. Det finns en oro över att en digital kontakt kan orsaka en distans där individer går miste om det viktiga fysiska mötet. Även om socialt arbete 2.0 idag, än så länge finns i begränsad utsträckning, fanns det föreställningar bland studiens deltagare om att den digitala rådgivningstjänsten, trots ökad tillgänglighet kanske inte når ut till de som är i störst behov - de socialt utsatta. Om e-tjänsten går att anpassas till den målgrupp densamma i första hand vänder sig till, ökar chansen att medborgare upplever sig nöjda med den digitala tjänsten, vilket i förlängningen även kan verka för ökad legitimitet av myndigheten.