Ett hållbart sjukvårdsystem kännetecknas av att (människor i) organisationen har förmåga att förutse och upptäcka risker och snabbt kan anpassa sin verksamhet till komplexa situationer på ett för patienten säkert sätt. För att skapa patientsäkerheten i hemsjukvård där många professioner och vårdgivare är involverade behöver vi veta mer om HUR detta går till.

I denna fallstudie identifieras förutsättningar för att skapa säker vård inom specialiserad hemsjukvård (ASIH). Kännetecken på ett hållbart system visar sig i organisationens förmåga att skapa frihetsgrader för personalen att i skarpt läge prioritera och skräddarsy lösningar. Exempel på organisationens förmåga att hantera olika målkonflikter och balansera sina resurser nära gränsen för säkerhet beskrivs. Studien visar att hållbara sjukvårdssystem bygger på långsiktiga investeringar och systematiskt lärande på olika nivåer i systemet.

Bakgrund och syfte Hälso- och sjukvården har blivit alltmer komplex och präglas av avancerad teknik och potenta behandlingar. Den medicinska och tekniska utvecklingen har medfört att avancerad vård idag kan ges i hemmen, exempelvis med apparater för syrgasbehandling, dialys, blodtransfusion eller smärtlindring. Det innebär att patienter med en komplex sjukdomsbild, oftast äldre personer med multimorbiditet i allt större grad kan behandlas i hemmet. Den ökade valfriheten och möjligheten att vårdas hemma har ofta idealiserats eftersom den anses öka patienters och närståendes livskvalitet. Men det kan även medföra nya risker. Många vårdgivare och professioner har tillträde till patientens hem och en sammanhållen vårdplan går lätt förlorad. Därför accentueras frågor om hur ledarskap och organisation påverkar patientsäkerhetsarbetet. Även frågor om ansvarsstrukturer, maktförhållanden, samt förekomsten av ett proaktivt förhållningssätt i relation till risker blir aktuella.

Denna studie ingår i ett på gående forskningsprogram som syftar till att få en bättre förståelse för hur risker identifieras och hanteras i vård av patienter med komplex sjukdomsbild, när den utförs i eller nära patientens hem. Vi studerar hur vårdsystemen utformas på ett sätt så att det skapar förutsättningar för yrkesutövarna i "the sharp end" att bedriva en säker vård.

Metod: Denna fallstudie genomfördes vid enheter som bedriver Avancerad Sjukvård i Hemmet (ASIH) inom Stockholms län. Studien är explorativ och vi använder etnografiska metoder för att identifiera centrala processer på individ och organisationsnivå. Vi genomför deltagande observationer med följande tekniker: semistrukturerade observations protokoll, ljudinspelningar, fältanteckningar samt korta individuella intervjuer med nyckelpersoner. Upprepade individuella intervjuer samt fokusgruppsintervjuer genomfrös med patienter, chefer och medlemmar i det multiprofessionella vårdteamet för att fördjupa materialet. Datainsamling och analys sker i iterativa cykler utifrån principer för teorigenererande forskningsmetod som innebär att nya frågor genereras ur dataanalysen som grund för nästa observation/fokusintervju. Transkriberat material från intervjuer och observationer analyseras med kvalitativa forskningsmetoder.

Resultatet beskriver kännetecken i systemet som bidrar till hållbar och säker vård. Under oförutsedda händelser framkom olika strategier för att förenkla och effektivisera arbetet innanför systemets säkerhetsgränser. Kännetecken på systemets hållbarhet visas genom organisationers förmåga att skapa frihetsgrader för personalen att i skarpt läge prioritera och skräddarsy lösningar. Exempel på strategier och investeringar på olika nivåer i organisationen framkom. Investeringar, i vissa fall genomförda sedan lång tid tillbaka, utgjorde en grund för förmågan att hantera målkonflikter och snabbt fatta autonoma beslut i akuta situationer.

Slutsatser Ett hållbart sjukvårdssystem skapas genom långsiktiga investeringar på olika nivåer, och ett systematiskt lärande i organisationen. Dessa investeringar kommer till uttryck som frihetsgrader för människor i organisationen att agera effektivt och säkert, när ett system utsätts för ovanlig belastning. Resultaten från studien kan öka kunskapen om förutsättningar för säker vård för patienter med komplexa vårdbehov i sina privata hem.