Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Motståndet mot religiösa yttringar i det offentliga rummet: En kvalitativ studie om hur muslimska religiösa yttringar påverkas av de rådande sociala normerna
Ersta Sköndal University College, Department of Social Work.
Ersta Sköndal University College, Department of Social Work.
2014 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [en]

The study's aim was to increase knowledge about the resistance of the Muslim religious expressions in the public sphere and its emergence on the basis of the case around the opposition to call for prayer. The study was conducted through the use of the qualitative research approach through interviews with informants who have a pronounced aversion regarding the existence of the public call to prayer in Sweden. The study's questions have been answered by an analysis of the empirical material by using different theoretical points that illustrate how Western standards are valued higher than the other, in the various standard systems. The view of the Muslim religious practices depicted by informants through an interpretative framework that is characterized by Islamophobic arguments that are considered to be incompatible with Western culture and the principles of the secular state striving. Such discourses can create an uneven distribution of power between Muslims and non-Muslims on the basis of the West's representations of Orientalism explained based in ethnocentric knowledge. The results show that these values are derived from the Islamophobic discourse and the negative perception of the Orient that creates a hierarchical system of norms on the basis of how Muslim religious practices understood and presented. The definition of religious freedom can be described as ambiguous, which presents an opportunity for individuals to interpret it based on subjective interpretations and knowledge of Islam is not objective constructed when religion is related to the negative phenomena and not from the Muslim experience. The study was intended to create an understanding in terms of how these interpretations are produced by non-Muslims and that contributes to a reduction in the Muslims' opportunities to exercise religious practices in the public sphere, where the call to prayer has been the trigger. This can contribute to Muslim social well-being and sense of solidarity that Swedish citizens is hampered, as these meet a resistance that can be explained on a structural as well as at the individual level through various social norms that prevail within different spheres of society and institutions. The right to exercise the call to prayer, according to the legal standards described as acceptable but questioned that right by social norms that society flourishes, creating a lack of understanding and an unwillingness of its existence in Sweden. The study is also intended to highlight the Islamophobic relevance of the research to other areas such as structural institutions and establishments by these forms of society and its individuals' social safety nets, where the social work plays a significant role, as previous research suggests a negative treatment of Muslims from social institutions.

Abstract [sv]

Studiens syfte har varit att fördjupa kunskapen kring motståndet för de muslimska religiösa yttringarna i det offentliga rummet och dess uppkomst med utgångspunkt i fallet kring motståndet mot böneutropet. Studien har genomförts genom en användning av den kvalitativa forskningsansatsen genom intervjuer med informanter som har en uttalad motvilja till det offentliga böneutropet i Sverige. Studiens frågeställningar har besvarats genom en analys av det empiriska materialet med hjälp av teoretiska utgångspunkter som belyser hur västerländska normer tenderar att värderas högre än andra, inom de olika normsystemen. Synen på de muslimska religiösa yttringarna skildras av informanterna genom en tolkningsram som är präglad av islamofobiska resonemang då dessa anses vara oförenliga med den västerländska kulturen och de grundprinciper som den sekulära staten strävar efter. Sådana diskurser kan skapa en ojämn maktfördelning mellan muslimer och icke muslimer med utgångspunkt i västs framställningar av orienten som förklaras grunda sig i etnocentriska resonemang. Resultatet visar på att dessa värderingar härstammar från den islamofobiska diskursen samt den negativa synen på orienten vilket skapar ett hierarkiskt normsystem och som i sin tur bidrar till islamofobiska framställningar för muslimernas religiösa yttringar på den offentliga arenan.

Definitionen av religionsfriheten kan beskrivas vara mångtydig vilket utgör en möjlighet för individerna att tolka den utifrån subjektiva förklaringar, kunskapen om islam tycks därmed inte vara objektiv konstruerad då religionen relateras till negativa företeelser och inte utifrån muslimernas erfarenheter. Studien avser att skapa en förståelse för hur dessa tolkningar framställs av icke muslimer och som bidrar till en begränsning vad gäller muslimernas förutsättningar att utöva religiösa yttringar i det offentliga rummet, där böneutropet har varit den utlösande faktorn. Detta kan bidra till att muslimernas sociala välbefinnande och känsla av solidaritet som svenska medborgare hämmas, då dessa möter ett motstånd som kan förklaras vara på en strukturell samt på en individuell nivå genom olika sociala normer som råder inom samhällets olika sfärer och institutioner. Rätten till att utöva böneutrop kan enligt de rättsliga normerna beskrivas vara acceptabel men däremot ifrågasätts denna rätt genom de sociala normerna som florerar samhället, vilket skapar en oförståelse och en ovilja för dess existens i Sverige. Studien har även avsett att belysa den islamofobiska forskningens relevans för övriga områden såsom strukturella institutioner och dess inrättningar genom att dessa utgör samhällets och dess individers sociala skyddsnät, där det sociala arbetet intar en väsentlig roll, då tidigare forskning talar för en negativ behandling av muslimerna från samhällsinstitutioner.

Place, publisher, year, edition, pages
2014. , p. 61
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:esh:diva-4033OAI: oai:DiVA.org:esh-4033DiVA, id: diva2:746348
Educational program
Socionomprogrammet
Uppsok
Social and Behavioural Science, Law
Supervisors
Examiners
Available from: 2014-09-15 Created: 2014-09-12 Last updated: 2014-09-15Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(648 kB)1324 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 648 kBChecksum SHA-512
dae0a53311a23725b14955727a125abf2b84e46adf7f6593137a62054b12404e5a4e356c8277ffc95c8c7e1ccfa704474704deaee8a70ed78da0b1a290bcfaad
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Social Work
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1324 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 1635 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf