Denna studie har undersökt hur sociala problem beskrivs inom samtida svensk hiphopmusik. Syftet var att öka kunskapen om hur sociala problem formuleras. Därför har studien syftat till att undersöka vilken social problematik som beskrivs i hiphoptexterna samt hur och varför redogörelserna ser ut som de gör. I studien användes en innehållsanalys för att analysera 105 svenska hiphoptexter. Goffmans teori om stigma och Wacquants begrepp territoriellt stigma har applicerats vid analysen av de empiriska resultaten. Resultaten visar att svensk hiphopmusik tar upp sju sociala problem; missbruk, rasism, fattigdom, kriminalitet, utanförskap, prostitution samt hemlöshet. Dessa sociala problem beskrevs i texterna utifrån teman om förort och kamp. Slutsatserna visar att sociala problem fungerar stigmatiserande för individer och grupper och att detta stigma påverkar såväl livsval och uppfattningen av möjliga livsval. Studiens slutsatser utgör viktig kunskap för det sociala arbetets kontakt med utsatta människor.