Background: It has been argued that nursing care shall be provided with a holistic approach where the human being is seen as one unit that contains body, mind, soul and spirit. The International Council of Nurses (ICN) states that patients’ spirituality shall be respected and that nurses therefore have to involve the spiritual dimension when caring for patients. Spirituality is subjective and by meeting patients’ spiritual needs and providing spiritual care interventions according to these needs, nurses can support patients and help them to find motivation in their sickness. 

Aim: To describe Christian nurses’ experiences of spiritual care at a Christian hospital in Myanmar. 

Method: A qualitative interview study with semi-structured interviews. Four Christian nurses with experience of spiritual care participated and in total six individual interviews were conducted. The data was analyzed using a qualitative content analysis, as described by Graneheim and Lundman. 

Result: The result was divided into two categories: nurses’ view on spirituality and spiritual care and nurses’ experiences of spiritual care. 

Discussion: The result is discussed using Lundmark’s definition of spiritual care as framework. The main focus is the religious approach to spiritual care. Both ethical dilemmas and positive outcomes of this approach are discussed.

Bakgrund: Det har argumenterats för att omvårdnad ska ges utifrån ett holistiskt perspektiv där människan ses som en enhet som innefattar kropp, sinne, själ och ande. Internationella rådet för sjuksköterskor (ICN) har slagit fast att patienters andlighet ska respekteras och att sjuksköterskor därför måste involvera den andliga dimensionen i vården av patienter. Andlighet är något subjektivt och genom att möta patienters andliga behov samt ge andlig omvårdnad i enlighet med dessa behov, kan sjuksköterskor ge stöd åt patienter och hjälpa dem att hitta motivation i deras sjukdom.

Syfte: Att beskriva kristna sjuksköterskors erfarenheter av andlig/existentiell omvårdnad på ett kristet sjukhus i Myanmar.

Metod: Kvalitativ intervjustudie med semi-strukturerade intervjuer. Fyra kristna sjuksköterskor med erfarenhet av andlig/existentiell omvårdnad deltog och totalt genomfördes sex individuella intervjuer. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys som beskrivs av Graneheim och Lundman.

Resultat: Resultatet delades upp i två kategorier; sjuksköterskors syn på andlighet och andlig/existentiell omvårdnad och sjuksköterskors erfarenheter av andlig/existentiell omvårdnad.

Diskussion: Resultatet diskuteras med Lundmarks definition av andlig/existentiell omvårdnad som referensram. Störst fokus ligger på det religiösa förhållningssättet till andlig/existentiell omvårdnad. Både etiska dilemman och positiva aspekter av detta förhållningssätt diskuteras.