Den här rapporten är ett resultat av ett forskningsprojekt som har gjorts av forskare vid Ersta Sköndal högskola i samarbete med och i huvudsak finansierat av Sveriges stadsmissioner. Arbetet i projektet har kretsat kring företeelsen fattigdom: hur den beskrivs i forskningen, hur företrädare för Sveriges stadsmissioner ser på den och vad dessa stadsmissioner gör för att möta den. En utgångspunkt i projektet har varit att det finns fattiga i Sverige – något som inte alla självklart håller med om. Därför har det varit nödvändigt att ge sig in i den täta djungel av definitioner som finns av begreppet – för att i någon utsträckning kunna formulera vad som faktiskt studeras. Denna resa skildras i rapporten, men redan inledningsvis finns det anledning att säga något om våra slutsatser från studien – vilka också är grunden för den här presentationen. En annan utgångspunkt har varit att de svenska stadsmissionerna i större utsträckning än de allra flesta andra svenska organisationer – offentliga, privata eller frivilliga – möter de personer i samhället som är mest utsatta. De har stor erfarenhet och trovärdighet på området. 

Det blir tydligt att det i huvudsak finns tre sätt på vilka fattigdom kan betraktas: det kan handla om att i absolut mening sakna nödvändiga resurser (att svälta och frysa) eller att vara sämre bemedlad än andra i sin omgivning och att därigenom hamna i ett utanförskap. Fattigdom kan också handla om någon kombination eller variant på dessa två teman. Troligen är de olika sätten att närma sig fattigdom mer eller mindre relevanta beroende på i vilket sammanhang man befinner sig: i stora delar västvärlden handlar fattigdom om omfattande ojämlikhet snarare än om hot mot livet. Därmed blir också sätten att möta fattigdom olika – inte minst när det gäller insatser från den typ av frivilliga organisationer som diskuteras i denna text. Handlar insatser mot fattigdom om akuta, livsuppehållande åtgärder, försök till strukturell social förändring eller om att ge den enskilde stöd att förändra sin livssituation? 

Det finns alltså en koppling mellan förekomst och förståelse av fattigdom å ena sidan, och val av insatser å andra sidan. Det är också denna koppling som står i fokus för föreliggande text: vilken fattigdom möter de svenska stadsmissionerna, hur tolkar de den, och vad gör de åt den? Rapporten inleds med en kort presentation av stadsmissionerna och en sammanställning av kunskap kring fattigdom (med visst fokus på frivilliga organisationers betydelse) utifrån svensk och internationell forskning. Därefter presenteras resultaten från en empirisk studie av de svenska stadsmissionerna, där ledande representanter från hela Sverige fått möjlighet att diskutera vilken fattigdom man möter, och hur man möter den. I denna del ges beskrivningar av enskilda verksamheter som de svenska stadsmissionerna bedriver, och som i många fall utgör plattformar för arbetet mot fattigdom, samt en redogörelse för stadsmissionernas egna försök att uppskatta storleken på den fattigdom de möter. Slutligen följer en diskussion som grundar sig i de erfarenheter som vunnits genom studien.