Syftet med den här studien är att utforska hur körsång kan fungera som ett redskap för att integrera och etablera asylsökande personer i det svenska samhället. Jag vill också ta reda på vilka konstnärliga samt sociala möjligheter och utmaningar ett sådant arbete kan innebära. Jag arbetar som kyrkomusiker inom Svenska kyrkan och har därför valt att bjuda in asylsökande till en av kyrkans körer. Jag har strävat efter en ömsesidig integration, där både de etablerade svenskarna och de nyanlända asylsökande kan lära av varandra och bidra till nya erfarenheter och synsätt. Förutom att själv beskriva hur processen har gått till med hjälp av ett löpande protokoll har jag även intervjuat fem personer som är kopplade till kören och försökt återge deras bild av hur arbetet fungerat. Studien visar bl.a. att kören kan vara en gemenskapsfrämjande plattform där alla får delta på lika villkor och att det finns goda chanser att utöva och praktisera det svenska språket. Studien visar också att det finns både konstnärliga möjligheter och utmaningar i att arbeta med körsång som integration. Studien har frambringat en del frågor som jag anser vara av värde att utforska vidare, t.ex. "Hur kan svensk och arabisk musiktradition mötas?" och "Hur kan musiken fungera i religionsdialog?"