Bakgrund: Tidigare forskning visar att vårdprofessioners attityder till dödshjälp både är positiva och negativa. Aktiv dödshjälp och läkarassisterat självmord är i dagsläget olagligt i Sverige och många andra länder. Hälso- och sjukvårdspersonalens attityder gällande dödshjälp har beskrivits i tidigare studier, men författarna av litteraturöversikten saknar kunskap om patienters attityder och bakomliggande faktorer.

Syfte: Syftet är att belysa palliativa patienters attityder till dödshjälp.

Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar varav åtta är kvalitativa, en kvantitativ och en med mixad metod. De är hämtade från databaserna Cinahl, Medline, PubMed och Psyc-info. Sökorden som används är active, euthanasia, patient, aspects, attitudes, perspective, nurse, meaning, physician, desire och wish. Artiklarna granskas för att finna likheter och skillnader som sammanställdes till fyra teman så som självbestämmandets påverkan på önskan av dödshjälp, lidandets påverkan på önskan av dödshjälp, legalisering och icke legalisering av dödshjälp och vårdens bemötande speglas av önskan av dödshjälp.

Resultat: Många patienter tyckte att självbestämmande och autonomi var viktigt i frågan gällande dödshjälp och menade att alla människor själva har rätten att bestämma hur och när de vill dö - om de har förmågan att kunna ta egna beslut. Ett outhärdligt lidande var också en stor faktor som påvisade att många patienter ville genomföra dödshjälp, bland annat eftersom de upplevde sig vara en stor börda för sina nära och kära samtidigt ansåg vissa att ett outhärdligt lidande inte existerar. En rädsla för att ångra sitt beslut orsakade en osäkerhet kring dödshjälp. Vårdpersonalens bemötande hade en stor påverkan ifall patienterna önskade dödshjälp.

Diskussion: Tidigare studier knyts an till uppsatsens resultat som visar på att många anser att man bör få bestämma när och hur man vill dö eftersom man har rätt att bestämma när och hur man vill leva (Palazzani, 2004). Det finns patienter som har en viss oro för missbruk och felanvändning av dödshjälp men Tännsjö (2009) menar att risken för missbruk minskar då det endast är beslutskapabla patienter som har möjlighet till detta. Författarna drar sambandet att ifall Naess olika faktorer och KASAM inte uppfylls så upplever patienterna varken livskvalitet eller hälsa vilket tämligen resulterar i patienternas positiva attityder till dödshjälp. Samtidigt finns det många patienter som trots att de upplever ett lidande kan med hjälp av till exempel sin religiösa tro uppleva mening med livet, livskvalitet och KASAM.

Background: Previous research shows that care staffs’ attitudes towards euthanasia are both positive and negative. Active and physician-assisted suicide is currently illegal in Sweden and in many other countries. There have been studies about medical professionals’ attitudes to euthanasia but the authors of this literature review believe more knowledge about the patients’ perspectives and attitudes is needed.

Aim: The aim of this literature review is to highlight patients’ attitudes in a palliative stage to euthanasia.

Method: A literature review based on ten reviewed scientific articles whereof eight of them are qualitative, one is quantitative and one has a mixed method. They are collected from the databases Cinahl, Medline, PubMed and Psyc-info. The search terms that are used are active, euthanasia, patient, aspects, attitudes, perspective, nurse, meaning, physician, desire and wish. The articles are reviewed in order to find similarities and differences that was put together in four themes such as self-determination and its’ effects of the wish for euthanasia, suffering and its’ effects of the wish for euthanasia, legislation and non-legislation of euthanasia and the approach of nursing care reflects the wish for euthanasia.

Results: Many of the patients believed that self-determination and autonomy was important regarding the issue of euthanasia and expressed that every individual has the right to decide how and when to die - as long as they have the ability to make their own decisions. Intolerable suffering was also a big element which demonstrated that a lot of patients wanted to undergo euthanasia, since they experienced being a burden to their loved ones. The fear of regretting the decision caused an uncertainty about euthanasia. Moreover, the patients’ anxiety of doctors’ misuse was something that appeared in the literature review where the patients were afraid that euthanasia was carried out on patients that the doctors themselves thought were too sick. The health cares’ approach to the patients had a big influence on them and their wish for euthanasia.

Discussion: Earlier studies relates to the results of the essay that show that many believe that one should decide when and how to die since one has the right to decide when and how to live (Palazzani, 2004). There are patients that have a concern about misuse of euthanasia but Tännsjö (2009) believe that the risk for misuse decreases since it is only people “in the right mind” that have this opportunity. The authors draw the conclusion that if the factors presented by Naess and Antonosky’s KASAM are not fulfilled, the patients will not experience life quality neither health which results in the patients' positive attitudes towards euthanasia. Meanwhile there are patients that despite the experience of suffering can perceive meaning of life, quality of life and KASAM with help from their religious belief.