Inledning: ”Komma-ut” processen för personer med sexuell identitet tillhörande en minoritet har sällan uppmärksammats utifrån föräldrarnas perspektiv. Att få en större förståelse för vad föräldrar går igenom under den process när deras barn kommer ut som homo-, bi- eller transsexuella kan ge en ökad kunskap om hur fenomenet kan bemötas i psykoterapin.

Frågeställningarna riktades in på att komma åt föräldrarnas upplevelser av ”komma-ut” situationen. Vad upplevde föräldrarna skedde i relationen med deras barn under ”komma-ut” processen och i vilket sammanhang? Syftet med studien var att få en djupare förståelse för föräldrarnas subjektiva upplevelser under ”komma-ut” processen utifrån ett anknytningsperspektiv.

Metod: En kvalitativ metod med fenomenologisk-hermeneutisk ansats valdes för att komma åt föräldrarnas subjektivt upplevda verklighet. Sex föräldrar med en erfarenhet av att ha hbt barn deltog i en semistrukturerad intervju. Intervjuerna har transkriberats och texternas innehåll analyserats med hjälp av en kvalitativ analys.

Resultat: Olika uttryck för föräldrarnas upplevelser under ”komma-ut” process presenteras utifrån givna tidsaspekterna; innan/när/efter deras barn kom ut som hbt. Samtliga föräldrar har beskrivit sig gå igenom en förändring och utvecklats som personer. Det mest centrala tema som föräldrarna hela tiden återkom till i sina berättelser var att känna oro för att deras barn skulle få svårigheter i livet på grund av sin sexualitet. Samtliga föräldrar var angelägna om att skydda och ge sina vuxna hbt-barn stöd.

Diskussion: Denna studies resultat belyser några nyanser i hur det kan vara för föräldrar vems barn identifierat sig som hbt. Föräldrarnas upplevelser av ”komma-ut” processen har i tidigare forskning konstaterats som variationsrika, även om det fanns gemensamma teman. Några föräldrar i den aktuella studien talade om en för dem viktig insikt, nämligen att de inte behöver förstå deras barns sexualitet. I stället behöver de acceptera att deras barn är hbt. Fortsatt forskning i ämnets specifika grenar skulle vara av ett stort intresse för att bättre bemöta ämnets frågor, och inte minst i psykoterapeutiska interventioner.