Bakgrund: I Sverige finns det inga lagar som reglerar beslut om livsupphållande behandling. I de etiska riktlinjerna och föreskrifter står läkarens roll tydligt definierat men inte sjuksköterskans. Ett ställningstagande till HLR är ett etiskt svårt beslut och när en patient inte är beslutsförmögen kan sjuksköterskans expertis i omvårdnad bidra med kunskap och väglednings i beslut om HLR

Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelser kring beslutsfattandet av att avstå hjärt- och lungräddning.

Metod: Författarna har genomfört en litteraturöversikt vilket betyder att kunskap inom ett specifikt område har identifierats och analyserats.

Resultat: I resultatet beskrivs sjuksköterskors attityder och upplevelser om de etiska dilemman som uppstår vid ställningstagandet och hur sjuksköterskor önskar att vara delaktiga i beslutsfattandet om HLR. Brist på information om HLR till patienter, personal emellan och olika synsätt på HLR kan orsaka konflikter. Sjuksköterskorna beskriver även hur vårdrelationen påverkas av HLR-beslut. Tre huvudteman och åtta subteman framkom.

Diskussion: De mest framträdande delarna i resultatet visade på de etiska dilemman som kan uppstå vid ställningstagandet till HLR. De aspekter som påverkar är kommunikation, informella aspekter och värdering av livskvalitet. Olika handlingsalternativ diskuteras i förhållande till uppsatsens bakgrund, teoretisk utgångspunkt, vetenskaplig litteratur och vetenskapliga studier.

Background: In Sweden there are no laws governing the decision on life sustaining treatment. The ethical guidelines and regulations are clear about the physicians role but do not clarify the nurses role. A decision on CPR is ethically difficult and when a patient is not lucid nurse's expertise in nursing can contribute with knowledge and guidance in decisions about CPR.

Aim: To explore the nurse’s experiences of decision-making regarding do-not-resuscitate orders.

Method: The authors conducted a literature review which refers to knowledge in a specific area which was defined and analyzed.

Results: The result describes nurses' attitudes and perceptions about ethical dilemmas that arise in the decision-making process of CPR and the wish to be involved in the decision. Lack of information on CPR to patients, between staff and different approaches to CPR can cause conflicts. The nurses also describe how the relationship is affected by the CPR decision. Three main themes and eight subthemes emerged.

Discussion: The most prominent elements of the result showed the ethical dilemmas which may arise from the standpoint of CPR. The aspects that affect the decision-making process are communication, informal aspects and estimation of quality of life. Various choices are discussed in relation to the thesis background, theoretical basis, scientific literature- and studies.