This thesis aims to examine the importance of the organization Process Kedjan regarding youth’s termination of delinquency and drug abuse. It also aims to examine in which extent the organization helps the youths in different ways than authorities, as well as how the organization can function as a complement to authorities. The thesis is designed as a case study and is based on the perspective of the organization’s members. The study was performed by using qualitative interviews with five boys who have received or still are receiving help from the organization. Three of them are still receiving support and two of them are now working in the organization. They are all in the ages between 18 and 25, and has been active in delinquency and drug abuse in the ages between approximately 12 and 20. The theory of age-graded informal social control by Laub and Sampson was applied in the analysis. In the processing of the empirical material it emerged that Process Kedjan has been of great importance for the youths in their desistance of delinquency and drug abuse. Other factors of significance has been: close relationships, daily routines and activities and a sense of guilt for the harm they have caused other human beings. Another finding in the study was that Process Kedjan has qualities that cannot be found in authorities. These qualities are summarized in four different terms: identification, reliance, accessibility and fellowship. By the result we could find that Process Kedjan is an important complement to the authorities work regarding to prevent relapse in delinquency and drug abuse among youths, but collaboration between the organization and different authorities is required to be able to help a youth. The organization has contributed to a better view on authorities among the youths, they now understand the importance of dealing with for instance social services.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilken betydelse organisationen Process Kedjan har för ungdomars upphörande av kriminalitet och missbruk. Den syftar även till att undersöka i vilken utsträckning organisationen hjälper ungdomar på andra sätt än myndigheter samt hur organisationen kan fungera som ett komplement till myndigheter. Uppsatsen är utformad som en fallstudie och utgår från medlemmarna i Process Kedjans perspektiv. Empirin har insamlats genom kvalitativa intervjuer med fem unga män som får eller har fått hjälp av organisationen. Tre av dem tar fortfarande emot hjälp och två arbetar numera i organisationen. I analysen tillämpades Laub och Sampsons teori om upphörandeprocesser, vändpunkter och sociala band. Vid bearbetning av det empiriska materialet framkom det att Process Kedjan har varit av stor betydelse för att ungdomarna ska kunna upprätthålla ett liv utan brott och missbruk. Andra viktiga faktorer har varit: nära relationer framför allt med familj, dagliga rutiner och aktiviteter samt en skuldkänsla av att ha orsakat skada hos andra människor. Det framkom också att Process Kedjans verksamhet innehåller delar som inte går att finna hos myndigheter. Dessa har sammanfattats i fyra olika begrepp: identifikation, tillit, tillgänglighet och gemenskap. I resultatet går det att utläsa att Process Kedjan är ett viktigt komplement till det arbete som myndigheter utför angående att förebygga återfall i kriminalitet och missbruk bland ungdomar, men för att kunna hjälpa en ungdom krävs ett samarbete mellan organisationen och olika myndigheter. Med hjälp av stöd från organisationens personal har ungdomarna fått en förändrad syn på myndigheter och ser nu vikten av att ha en kontakt med exempelvis socialtjänsten.