Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 2661
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abassi, Farzad
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Leites, Rafael
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Den icke-verbala kommunikationens betydelse för sjuksköterskans omvårdnadsarbete2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2.
    Abdi, Samar
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Stang, Inka Emese
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hur är det att leva med stomi: ett förändrat liv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns flera sjukdomar som kan orsaka att en person behöver gå igenom en stomioperation. De personer som går igenom en stomioperation kan behöva anpassa sitt liv utifrån nya förutsättningar. Att få adekvat information, stöd och omvårdnad från sjuksköterskan kan vara till en stor hjälp för de personer som nyligen fått en stomi.

    Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att leva med stomi.

    Metod: En litteraturöversikt utfördes där elva vetenskapligt granskade artiklar söktes fram i tre databaser. Artiklarna analyserades, granskades och sammanställdes. Skillnader och likheter som framgått i tidigare forskningen eftersöktes och bildade underlaget till resultat.

    Resultat: Fyra teman identifierades: Det första var Livsförändringar, den andra Sexualitet och intimitet, den tredje Stöd från sjuksköterskor och närstående och den sista Acceptera att leva med stomi.

    Diskussion: I ljuset av Katie Erikssons teorier gällande vårdrelationer och hälsa bör aspekter som lidande och medvetenhet om att ökad kunskap och förståelse om människors egna upplevelser, känslor och tankar bidrar till att främja hälsan och lindra lidandet.

  • 3.
    Abdolmaleki, Zahra
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Deprimerade patienters erfarenheter av bemötande från vårdpersonal2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression är en folksjukdom som orsakar stort lidande för dem som drabbas och deras närstående. Sjukdomen underdiagnosiseras på grund av samsjuklighet med fysiska sjukdomar. Ökad kunskap om depression krävs för att kunna främja ett bra bemötande av patient från vårdpersonal.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienten med depression upplever bemötande från vårdpersonal.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserades i enlighet med Friberg. Tio kvalitativa studier hämtades från CINAHL, PsycINFO och PubMed. Som en teoretisk utgångpunkt användes Rosemarie Rizzo Parses omvårdnadsteori.

    Resultat: Resultatet presenterades i två teman och sex underteman. Det första huvudtemat är relation till vårdpersonalen med tre underteman: delaktighet, information, delaktighet och behandling och tillgänglig vård. Det andra huvudtemat är interaktion med vårdpersonal med tre undertemat: kommunikation, upplevelse att bli lyssnad på och kompetent och närvarande personal.

    Diskussion: Resultat diskuteras utifrån Rosemarie Rizzo Parses teori och även tio vetenskapliga artiklar, med syfte att visa att deprimerade patienter som känner brist på tillit, engagemang från vårdpersonalen samt brist av god behandling och kontinuitet haft dåligt erfarenheter av bemötande med vårdpersonal. Det krävs en ömsesidig relation mellan patienter och vårdpersonal för att patienterna kunna ha en bra upplevelse med vårdpersonalen.

  • 4.
    Abdulle, Hawa
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vagland-Karseland, Helen
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Svårigheter för sjuksköterskan att vidmakthålla autonomi för äldre människor med demenshandikapp2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 5.
    Abied, Juoell
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Eriksson, Linda Louise
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser vid missfall och deras efterfrågade stödinsatser: En litteraturstudie2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Missfall är ett vanligt förekommande fenomen i vårt samhälle. I Sverige rapporteras varje år att cirka 17 % av alla gravida kvinnor genomgår missfall. För många kvinnor är missfall en omtumlande händelse i livet som ofta har en djup emotionell påverkan. Missfall är till stor del ett ämne som är tabubelagt att samtala om i vårt västerländska samhälle. Därför har sjuksköterskor en viktig roll i det emotionella stödet till dessa kvinnor, vilket innebär en utmaning i Sverige eftersom vårdtiden för kvinnor som genomgått ett missfall är mycket kort, ofta begränsad till ett dygn.Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att belysa kvinnors rapporterade upplevelser av missfall samt vilka stödinsatser de efterfrågar.Metod: Litteraturstudien är baserad på tolv vetenskapliga originalartiklar varav tio stycken hade kvalitativ ansats, en hade kvantitativ och en hade mixad ansats.Resultat: I studien framkom det att upplevelsen av missfall är individuell. Hur kvinnor upplever sitt missfall är till stor del sammankopplat med kvinnans tankar runt sin graviditet. Om kvinnan har börjat fantisera om sitt barn och börjat identifiera sig med en ny identitet som mor, kan ett missfall framkalla komplexa känslomässiga reaktioner. Många av kvinnorna påtalade brister i bemötandet från sjukvården, vilket hade en betydande roll för hur de upplevde missfallet. De efterfrågade mer bekräftelse och ett mer humanistiskt bemötande och vårdande, samt uppföljningar. Studien visade även att kvinnor upplever att de närstående är viktiga stödfaktorer för dem under missfallet.Diskussion: Resultatet visade att det föreligger brister inom vård av kvinnor som genomgått missfall, framförallt genom att kvinnornas emotionella behov inte blir tillgodosedda. Sjuksköterskor som arbetar inom gynekologiska enheten behöver en ökad kompetens och beredskap i vårdandet av kvinnor som genomgår missfall.

  • 6.
    Abo-azaz, Mari
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Magan, Sahuur
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Måltidsmiljöns utformning och inverkan på patienter med demenssjukdom: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demens är en obotlig sjukdom. Demenssjukdom kan leda till allvarliga symtom som språksvårigheter, minnesdysfunktion och beteendeförändringar. Detta bidrar till att personer med demenssjukdom kräver en särskild och väl anpassad omgivning. Personer med demenssjukdom behöver trygghet i sin vardag, vilket blir en viktig uppgift för sjuksköterskan. I omvårdnadsarbetet ska sjuksköterskan sträva efter att öka välbefinnandet hos patienter. I detta fall utforma omgivningen i matsalen utifrån patienters förutsättningar.

    Syfte: Att beskriva måltidsmiljöns utformning och hur den påverkar personer med demenssjukdom.

    Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Elva kvantitativa vetenskapliga artiklar har använts till studien. Artiklarna har valts ut från databaserna CINAHL och PubMed som svarar på syftet. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod för att kunna slutföras som material till resultatet.

    Resultat: Resultatet redovisas utifrån ett tema; omgivningen kring patienter när de äter och tre subtema; musikens betydelse vid måltidssituationen; belysningens betydelse vid måltidssituationen; betydelsen av en hemlik matsal. Dessa beskriver olika resurser som visade sig öka välbefinnandet hos patienter med demenssjukdom.

    Diskussion: Måltidsmiljön hade en stor inverkan på personer med demenssjukdom. Omgivningen i matsalen anpassades utifrån patientens förutsättning. Den förändrande måltidsmiljön ökade patientens välbefinnande. Hemlik miljö, lugn bakgrundsmusik och tillräcklig belysning under måltiden hade en stor betydelse för patienten. Den positiva effekten kunde bidra till ökat kaloriintag och minskad negativ beteende hos patienter. 

  • 7.
    Abou-Samra, Zarifa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Schizofreni utifrån ett patientperspektive: En litteraturöversikt om patienters subjektiva upplevelser2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som kan medföra fysiska, psykologiska och sociala problem för den drabbade och påverkar patientens livskvalitet negativt. Det finns bristande kunskaper i bemötande av personer med schizofreni. Patienters subjektiva upplevelser bli ofta förbisedda trots att de har stor betydelse i vården och patienters liv. En bättre förståelse för patientens upplevelser kan leda till bättre bemötande och förändrade negativa attityder, och därmed blir det möjligt att ge den vård och det bemötande personer med schizofreni behöver.

    Syfte: Att beskriva patienters subjektiva upplevelser av att leva med schizofreni.

    Metod: En litteraturöversikt grundad på tio kvalitativa studier som hittades i databaserna: PsycINFO, PubMed och CINAHL. Studierna bearbetades och analyserades med metasyntes och gemensamma teman identifierades.

    Resultat: Fem huvudteman identifierades: schizofreni är en komplicerad sjukdom med svåra symtom, upplevelser av diagnos och behandling, svåra emotionella upplevelser under barndomen, betydelse av sociala relationer för återhämtning och god insikt och acceptans är nyckeln till återhämtning.

    Diskussion: Patienters subjektiva upplevelser skiljer sig markant från de objektiva observationerna och vårdpersonalens uppfattningar. Förändrade attityder om schizofreni i samhället och mellan vårdpersonal kan bidra till empatiskt och bättre bemötande vilket kan främja livsvillkor för personer med schizofreni. Mer kvalitativ forskning och bättre utbildningar om patienters subjektiva upplevelser behövs.

  • 8.
    Abrahamsson, Fanny
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Elmersson Björklund, Sara
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    När smärtan är ständigt närvarande: En litteraturstudie om upplevelsen av att leva med långvarig smärta2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Långvarig smärta är vanligt förekommande i Sveriges befolkning. Smärtupplevelsen är individuell och påverkas av många dimensioner i livet. Långvarig smärta är svår att bedöma och lindra, den kan skapa ett lidande. Att lindra lidande och främja hälsa hos dessa personer är en viktig men inte alla gånger lätt uppgift för sjuksköterskan. Därför är det nödvändigt med insikter i hur det är att leva med långvarig smärta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig smärta. Metod: En litteraturstudie har använts. Studien baseras på tio kvalitativa artiklar som granskats och analyserats med influens av Forsberg och Wengström (2013) samt Friberg (2012). Det vetenskapliga underlaget är hämtat ur databaserna CINAHL och PubMed och är publicerat år 2000-2013. Resultat: Tre huvudteman med subteman representerar resultatet. Första huvudtemat, Känsla av att livet är begränsat, beskriver de negativa förändringar som smärtan leder till, gällande fysiska, psykiska och sociala aspekter. Andra huvudtemat, Strävan efter att bemästra den långvariga smärtan, visar hur varierande strategier används för att bemästra den långvariga smärtan. I tredje huvudtemat, Kampen för att bli betrodd i sitt lidande, framträder smärtans osynlighet som problematisk, misstro i kontakt med närstående och vårdgivare förekommer. Diskussion: Resultatet knyts an till Erikssons omvårdnadsteori om lidande. Sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande diskuteras. Försök att lindra, liksom anpassningen av livsmönster och förmågan till försoning belyses. Ensamhet och avskildhet diskuteras samt vikten av att få tid och rum att lida. Omgivningens roll i lidandet samt hur vårdlidande kan lindras berörs även.

  • 9.
    Abu Jalalah, Amira
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kader, Lana
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Upplevelsen av att leva med Diabetes Mellitus typ 2: en utmaning i livet: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 10.
    Acici, Bahriye
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Gräsvik, Susanne
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Välbefinnande hos cancerpatienter inom palliativ vård2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 11.
    Acin, Helin
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Jonasson, Hanna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Fysisk aktivitet vid fatigue: En litteraturöversikt om fysisk aktivitet och dess påverkan på fatigue hos kvinnor med bröstcancer2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen att drabbas av som kvinna. Många kvinnor upplever biverkningar från bröstcancerbehandlingen. En av de vanligaste biverkningarna är fatigue som kan upplevas i olika dimensioner. Sjuksköterskan har en viktig roll att informera, stödja och motivera patienten till att utföra egenvård före, under och efter bröstcancerbehandling.

    Syfte: Belysa olika former av fysisk aktivitet och dess påverkan på fatigue hos kvinnor vid behandling av bröstcancer. 

    Metod: En litteraturöversikt genomfördes där elva kvantitativa studier valdes ut. Databaserna som användes var PubMed, MEDLINE with Full Text och ProQuest Nursing & Allied Health Database. Artiklarna har granskats, diskuterats och sammanfattats för att sedan kunnat urskilja likheter och skillnader.

    Resultat: Det framkom att utförandet av fysisk aktivitet i olika former hade en påverkbar effekt för att minska fatigue hos kvinnor vid behandling av bröstcancer. Resultatet ledde fram till en huvudrubrik: Fysisk aktivitet som bidrar till minskad fatigue med tre underrubriker: Aerob fysisk aktivitet, Kombination av aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet samt Promenader som fysisk aktivitet.

    Diskussion: Utgår från fyra rubriker: Den fysiska aktivitetens upplägg och struktur, Hinder för att utföra fysisk aktivitet, Känslan av att utföra fysisk aktivitet och Sjuksköterskans stödjande funktion. Innehållet har diskuterats tillsammans med Dorothea E. Orems teori om egenvård, samt ny tillförd kvalitativ data.

  • 12.
    Adem, Abdulwassi
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Maruffi, Ghomri
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Anhörigas upplevelser av vård av en person med demenssjukdom och stödåtgärder för anhörigvårdare2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 13.
    Adilagic, Selma
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Erici, Jennifer
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hopp hos patienter i palliativ vård: En deduktiv litteraturstudie med modellen de 6 S:en som utgångpunkt2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: In previous studies on the subject hope it has been revealed that hope is an important condition for the experience of health, quality of life and well-being. In the literature hope is described as a great support in life that is vital for a person's life and for how the person manages to become afflicted with a fatal disease. Within palliative care the 6S: s is a person-centered model for care that is directed towards the promotion of patient´s participation, relief from suffering and enablement of well-being and support of the patient and his or her family members. Aim: To describe how patients find hope in their situation in palliative care, and to examine whether there is an interaction between the different dimensions of 6 S: s model and with patients' experiences of hope. Methods: This degree project is literature study. Analysis was made using a deductive analysis with the 6 s:n theory as a theoretical reference frame. Results: The patients were hoping for cure, to live with hope, symptom management and they found hope in activities, symbols and metaphors, dreams and fantasies, humor, spirituality, self-determination, control, relationships, strategies and goals. After the result analysis to this degree project it appeared that all factors of hope corresponded with the dimensions of the 6 S: s: Self-image, Self-determination, Social relationships, Symptom relief, Context and Strategies. Discussions:It has been found that to have hope is important for patients in palliative care as it enables them to deal with their situation and experience meaning, well-being and safety at end of life. It has also been demonstrated that there is an interaction between the different dimensions of 6 S: s model and patients' experiences of hope. Thus, the model can be assumed to facilitate a more systematic way to integrate conversations about hope and accordingly to promote hope among patients in palliative care.

     

  • 14.
    Adler, Åsa
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Karhunen, Jennifer
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Interaktion mellan sjuksköterska och familj med en kritiskt sjuk förälder: sjuksköterskans stöd till barnet i familjen2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 15.
    Adman, Heléne
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Wursé, Linn
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Möjligheter och hinder i sjuksköterskans omvårdnad av patienter med svårläkta sår2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 16.
    Adolfsson Blomqvist, Josefin
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Strömsén, Emmy
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vårdpersonals erfarenheter av patienter med demenssjukdom som vårdas palliativt: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många äldre personer drabbas av olika former av demenssjukdomar. Om personerna inte drabbas av annan dödlig sjukdom kommer demenssjukdomen i sig slutligen leda till döden. Palliativ vård är ofta förknippat med cancer- och hjärt- och kärlsjukdomar men allt mer börjar den palliativa vården introduceras även för patienter med demenssjukdom. Då demens ofta leder till kommunikationssvårigheter uppstår det problem i att ge en god personcentrerad vård i livets slutskede.

    Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonals erfarenheter i det palliativa vårdandet av patienter med demenssjukdom inom äldreomsorgen.

    Metod: En litteraturöversikt har genomförts utifrån sökningar på databaserna CINAHL complete, Pubmed och Ageline. De utvalda artiklarna bestod av åtta kvalitativa studier och två tvärsnittsstudier. Analysen genomfördes utifrån Fribergs analysmetod.

    Resultat: I resultatet beskrivs Tillämpning av palliativ vård för patienter med demenssjukdom, vårdpersonalens upplevelse av symtomlindring, vikten av god kommunikation och hinder och möjligheter för god palliativ vård. Det framkom att det kunde upplevas svårare att bedöma när en patient med demenssjukdom är i behov av palliativ vård än vid andra sjukdomstillstånd. Detta resulterade även i att vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal var av stor betydelse för igenkänning av symtom. Vårdpersonal upplevde att det fanns brister i det emotionella stödet efter att ha vårdat en patient med demenssjukdom palliativt.

    Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras metodens fördelar och nackdelar, valet av artiklar och varför vissa begränsningar har utförts. I resultatdiskussionen diskuteras det framkomna resultatet i relation till den teoretiska utgångspunkten De 6 s:n. Kopplingar till personcentrerad vård belyses i resultatdiskussionen.

  • 17.
    Adolphsson, Niclaz
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för omvårdnad.
    Davidsson, Barbro
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för omvårdnad.
    Debriefing: sett ur ett sjuksköterskeperspektiv samt dess relevans för omvårdnad2000Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 18.
    Adriazola, Mary Isabel
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kjellström, Thima
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att vara inlagd på flerbäddssal: En litteraturöversikt om hur patienter upplever att vårdas i en flerbäddssal inom somatisk vård.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Att bli inlagt i en flerbäddssal kan få patienterna att få uppleva olika upplevelser

    och deras upplevelser är påverkade av sjukhusmiljö, exempelvis avdelningens

    atmosfär, avsaknad av utrymme och kommunikation. Värdigheten kan bli

    påverkad och kränkt på olika sätt beroende på de olika patienternas

    uppfattningar om värdigheten.

    Syfte: Syftet var att belysa patienters vistelse i en flerbäddssal.

    Metod: En litteraturöversikt som har baserats på 14 artiklar, varav 13 kvalitativ och en

    kvantitativ studie som hämtats från CINAHL, Medline och PubMed. Resultatet

    sammanställdes i en matris, där likheterna identifierats och nya tema skapades.

    Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras i fem olika teman. De är följande:

    patienters upplevelser av att vara oberoende, patientens privatsfär, patientens

    delaktighet i att bli placerad i en flerbäddssal, patienters upplevelser av att vara

    med andra och sjukvårdpersonalens bemötande som påverkar patienters

    upplevelser. Det beskrivs hur patienters upplevelser blir påverkade både positivt

    och negativt.

    Diskussion: Författarna diskuterar resultatet utifrån Nordenfelts värdighetsbegrepp, där den

    moraliska resningens värdighet, människovärdighet och den personliga

    identitetens värdighet berörs.

    Nyckelord: Flerbäddssal, patienters upplevelser, värdighet, integritet

  • 19.
    af Burén, Julia
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Szanto, Anna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av patienter med substansmissbruksproblematik: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Substansmissbruk har en negativ inverkan på kroppen och är en bidragande faktor till några av världens alla sjukdomsfall. Drogtillgängligheten har ökat och visar på en uppåtgående trend. Patienter med substansmissbruk som söker vård upplever att deras behov inte tas på allvar. Sjuksköterskornas uppgift i detta är att skapa en så god och effektiv vård som möjligt, där patienterna känner sig delaktiga och respekterade.

    Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med substansproblematik.

    Metod: Litteraturöversikten bestod av tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Samtliga artiklar berörde sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med substansmissbruk. Resultatet har framställt utifrån likheter och skillnader mellan artiklarna.

    Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor från olika avdelningar hade olika erfarenheter av att ge vård till patienter med missbruksproblematik. Oavsett avdelning hade ingen av sjuksköterskorna någon specifik utbildning inriktad på ämnet missbruk och beroende. Däremot hade sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrin, avgiftningscenter samt alkohol- och drogavdelningar mer erfarenhet av att bemöta dessa patienter.

    Diskussion: Diskussionen har utgått ifrån Parses teori Humanbecoming. Den berörde med hjälp av teorin sjuksköterskornas olika erfarenheter och hur vården formas utefter detta. Den avslutades med vilken inverkan utbildningen och vårdmiljön har på vården för patienter med substansmissbruk och beroende.

  • 20.
    af Klint, Madeleine
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Jonasson, Paulina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ovisshet och väntan: Anhörigas upplevelser av att bli informerade av sjuksköterskor2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Bakgrund: Sjuksköterskor har till uppgift att informera anhöriga med hänsyn till tidpunkt, form och innehåll. Anhöriga har behov av att få information från sjuksköterskor. Studier visar att behovet av information inte tillfredsställs och att anhöriga lider i ovisshet och väntan.

     

    Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser av att bli informerade av sjuksköterskor.

     

    Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2006) har gjorts och baserats på nio vetenskapliga artiklar. Likheter i resultaten delades efter innehåll in i teman.

     

    Resultat: Anhöriga vill bli informerade på vardagligt språk, med få medicinska termer och informationen ska vara rak, sanningsenlig och patientnära. De vill inte behöva vänta på att få information, de vill få den kontinuerligt och inte riskera att få motsägelsefull information. Förmedlad information ska syfta till att anhöriga får förståelse för situationen den närstående befinner sig i, utvecklar tillit till sjuksköterskorna och blir delaktiga i vården av den närstående. Dessutom bör förmedlad information lämna utrymme för realistiskt hopp. 

     

    Diskussion: Det händer att sjuksköterskor talar i medicinsk jargong med varandra och då anpassar de inte språket efter de anhörigas förförståelse av sjukvården. Sjuksköterskor bör, således, väga sina ord med större omsorg. Anhöriga söker information från andra källor, vilket ställer högre krav på sjuksköterskor att uppdatera och anpassa sig efter dagens snabba informationsflöde. För att möta anhörigas vilja till delaktighet kan familjeronder öka informationsöverföringen. Anhöriga får där möta människor från olika professioner och ta vara på deras kunskaper om den närstående och på så sätt skapa sig en egen bild över situationen.

     

    Nyckelord: Anhöriga, behov, information, sjuksköterskor                     

  • 21.
    Afzelius, Görel
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hesse, Ylva
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att hjälpa eller stjälpa: patientens delaktighet i vården2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 22.
    Agartz, Julia
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ghebrehiwet, Miriam
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Anhörigas upplevelser av palliativ vård2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 23.
    Agaskova, Natalja
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Bakoev, Temur
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Anhöriga: Vems liv lever jag?: Litteraturöversikt om anhörigas erfarenheter av att leva med en familjemdelem som lider av psykisk sjukdom2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 24.
    Aghajani, Jana
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Odén, Ann-Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters erfarenheter av cancerrelaterad smärta i palliativ vård: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärterfarenheter är subjektiva, enskilda upplevelser, som kan framträda varierande och är vanligt förekommande vid långt gångna cancersjukdomar. Palliativ vård månar om patientens välbefinnande genom att se den hela människan och bland annat tidigt identifiera och behandla olika typer av smärta. I begreppet smärta ingår de olika dimensionerna av fysisk, psykisk, social och andlig/existentiell smärta. Dessa olika smärttillstånd kan samverka med varandra och förstärka den upplevda smärtan. Detta är smärtor som påverkar den cancersjuke patientens välbefinnande och välmående i dennes sista dagar.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters erfarenheter av cancerrelaterad smärta i palliativ vård.

    Metod: Litteraturöversikten är grundad på elva vårdvetenskapliga artiklar: sju kvalitativa, två kvantitativa och två med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarnas innehåll analyserades och resultat presenterades med fyra teman.

    Resultat: Resultat av denna litteraturöversikt presenterades med fyra huvudkategorier: smärtans olika uttryck, smärtlindringsstrategier, smärtans inflytande på livssituationen och vårdens hantering och bemötande av patienters smärta. Resultatet visade att patienter erfor fysisk, psykologisk, social och existentiell/andlig cancerrelaterad smärta i palliativ vård. Det framkom att både farmakologiska och icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder användes av patienter. Rädsla för biverkningar av opioider belystes av patienter. Det visade sig att smärtan påverkade negativt patienters vardagliga liv, möjligheter att utföra aktiviteter samt bibehålla nära relationer. Patienters rädsla för stigande smärta visade sig ibland vara större än rädsla för döden. Patienter betonade betydelsen av att förbättrad kommunikation, förståelse, förtroende, kompetens och engagemang från vårdpersonal när det gällde patienters smärtbehandling.

    Diskussion: Katie Erikssons vårdteori användes vid resultatdiskussionen. Resultatet visade att patienter med cancerrelaterad smärta i palliativ vård hade liknande erfarenheter, tankar och problem gällande sin smärta, samt sjuksköterskornas sätt att möta smärta. Det framkom ett behov av kompetensutveckling angående sjuksköterskors ansvar och förhållningssätt gentemot patienters smärta i palliativ vård.

  • 25.
    Agic, Aida
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ek, Manuel
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Fördomar mot manliga sjuksköterskor2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 26.
    Agnsäter, Elin
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Arnesson, Jacob
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av en kort vårdtid och ett snabbt vårdförlopp2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 27.
    Ahlberg, Monika Elisabeth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hur beaktar sjuksköterskan patientens integritet i den slutna psykiatriska vården2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 28.
    Ahlbäck, Alexandra
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Linnér, Mimmi
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vuxna patienters upplevelser av sjuksköterskans affektiva beröring i daglig omvårdnad: en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Beröring kommer alltid att vara en del av vården. Affektiv beröring är en typ av frivillig beröring som kan uppstå såväl medvetet som omedvetet. Denna typ av beröring används av sjuksköterskan i det dagliga omvårdnadsarbetet för att trösta, lugna, vårda och lindra patienters lidande. Sjuksköterskors olika beröringsstilar grundas i deras personlighet, livserfarenhet, kulturella bakgrund, utbildning och arbetsstil. Vidare forskning inom området anses vara av betydelse, då kunskaperna kring affektiv beröring är bristande bland sjuksköterskor.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vuxna patienters upplevelse av sjuksköterskans affektiva beröring i daglig omvårdnad.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Resultatet tematiserades i sex teman: Att knyta band, betydelsen av kommunikation, kroppsdelarnas olika betydelser, att bli berörd med närvaro, beröring och genus betydelse och betydelsen av att ha kontroll över situationen.

    Diskussion: Resultatet diskuterades mot Virginia Hendersons omvårdnadsteori om människans behov samt relaterades till vetenskapliga artiklar för att stärka resultatet. I denna del diskuteras vuxna patienters upplevelser av affektiv beröring i daglig omvårdnad samt hur sjuksköterskor skall förhålla sig för att patientens hela vårdupplevelse skall upplevas som god.

  • 29.
    Ahlenius, Marie
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sohl, Malin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser av bröstcancer2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år får cirka 7000 kvinnor i Sverige bröstcancer. Beskedet sätter kvinnorna i en kris där hela deras tillvaro hotas. Vardagen förändras och grundtryggheten försvinner vilket skapar starka känslor. Sjuksköterskor har ett ansvar att uppmärksamma och bemöta kvinnors sjukdomsupplevelse utifrån en helhetssyn. För att kunna ge en holistisk och etisk vård till bröstcancerdrabbade kvinnor i olika skeden behöver kunskap tillföras som bidrar till en ökad förståelse för deras situation.

    Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med bröstcancer genom sjukdomens olika skeden.

    Metod: Vi har genomfört en litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Studierna söktes via CINAHL, MedLine och PubMed. Alla studier är utförda i västvärlden och belyser kvinnors upplevelse av sin sjukdom genom dess olika skeden.

    Resultat: Analysen av artiklarna mynnade ut i fem huvudkategorier: Vardag i förändring, Upplevelser av en förändrad kropp, Att börja se sig själv med nya ögon, Upplevelser av ny mening i tillvaron och Det önskade stödet i förändring. Därtill identifierades ett antal underkategorier. Att gå igenom bröstcancer präglade starkt kvinnornas syn på sig själva och sina kroppar. Genom sjukdomsförloppet gav det dödliga hotet upphov till en kamp för livet kantad av förluster. Kampen väckte en oväntad styrka och en drivkraft att överleva. Att komma ut på andra sidan var en ensam vandring.

    Diskussion: I resultatdiskussionen har begreppet livsvärld och Merleau-Pontys teori om den levda kroppen använts för att belysa kvinnornas förändrade vardagsliv, påverkan av självet och den kvinnliga identiteten genom sjukdomens olika faser. Krisen fick kvinnorna att rikta om sin uppmärksamhet mot det sjuka bröstet vilket gav ett främmandeskap inför sig själv och världen. Att återta tillgången till livet innebar att osäkert känna sig fram steg för steg. Utsattheten ledde till att många kvinnor omvärderade sina liv vilket resulterade i en ny identitet.

  • 30.
    Ahlgren, Linnéa
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Willner, Ellen
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    En oändlig process: en litteraturöversikt om välbefinnande vid kronisk njursvikt och hemodialys2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Friska njurar är en förutsättning för att kroppens övriga organ ska fungera väl. Njursvikt innebär att njurarnas funktion försämras och det finns två tillstånd, akut och kronisk. Det kroniska tillståndet utvecklas långsamt under en längre tid och i ett sent skede krävs någon form av kontinuerlig dialysbehandling för rening av blodet. Ett alternativ är hemodialysbehandling som utförs på mottagning flera gånger i veckan och kräver mycket tid av patientens vardag, vilket kan komma att påverka välbefinnandet i olika aspekter. Välbefinnande och livskvalitet beskrivs som subjektiva upplevelser och utifrån det humanistiska perspektivet kan det påverkas på fysiska, psykiska och andliga plan. Med hjälp och stöd från vårdpersonal är det ändå möjligt för patienterna att uppleva välbefinnande och livskvalitet trots kronisk sjukdom. 

    Syfte: Att beskriva hur välbefinnandet påverkas hos patienter med kronisk njursvikt och hemodialysbehandling.

    Metod: Litteraturöversikt baserat på 13 vetenskapliga artiklar från två databaser. Artiklarna granskades och analyserades efter Fribergs metod för att finna likheter och skillnader som sedan sammanställdes i fem teman.

    Resultat: Efter analysen identifierades fem teman som beskriver hur välbefinnandet påverkas av ett liv med kronisk njursvikt och hemodialysbehandling: begränsningar i vardagen, beroende av människor och maskiner, påverkan av symtom, känslomässig påverkan samt acceptans och hantering. 

    Diskussion: Metoddiskussionen utgår från litteraturöversiktens styrkor och svagheter. Resultatet diskuteras utifrån Rosemarie Rizzo Parses teori om hälsa som mänsklig tillblivelse och de tre principerna mening, rytmicitet och transcendens.

  • 31.
    Ahlin, Johan
    et al.
    Umeå University.
    Ericson-Lidman, Eva
    Umeå University.
    Norberg, Astrid
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC. Umeå University.
    Strandberg, Gunilla
    Umeå University.
    Revalidation of the Perceptions of Conscience Questionnaire (PCQ) and the Stress of Conscience Questionnaire (SCQ)2012Ingår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 19, nr 2, s. 220-232Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 32.
    Ahlin, My
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Högblom, Pål
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot patienter som är eller har varit brukare av heroin: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Heroin är en olaglig narkotikaklassad drog som är starkt beroendeframkallande. Bruket har en negativ inverkan på den fysiska, psykiska och sociala hälsan vilket medför ett komplext vårdbehov. Brukare är utsatta för stigmatisering i samhället. En faktor som kan utgöra hinder för god vård på lika villkor är hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot patienter de vårdar. 

    Syfte: Syftet var att belysa hälso- och sjukvårdpersonals attityder gentemot patienter som är eller har varit brukare av heroin.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar genomfördes enligt Fribergs metod. Artiklarna baserades på kvalitativa och kvantitativa studier samt studier utförda med mixad metod.  

    Resultat: Resultatet visar på förekomst av positiva och negativa attityder. De negativa attityderna var mer framträdande. Ytterligare framkom en polarisering av attityder inom gruppen hälso- och sjukvårdspersonal. Skillnaden var dock inte knuten till en viss yrkesgrupp utan kopplades till utbildning och erfarenhet av att arbeta med den aktuella patientgruppen. De som arbetade närmast patienterna hade övervägande positiva attityder och vice versa.

    Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån centrala begrepp och idéer av Joyce Travelbee samt hur resultatet står i förhållande till vetenskap och lagtext. Tänkbara anledningar till förekomsten av negativa attityder avhandlas. En  “vi-och-dem"-mentalitet bidrar till hälso- och sjukvårdspersonalens svårigheter att empatisera för patienterna vilket utgör hinder för vårdrelationen. Medvetandegörande, erfarenhet och utbildning belyses som avgörande för möjliggörandet av en förändring.

  • 33.
    Ahlm, Maria
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Musikens påverkan på personer med demenssjukdom: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige lever idag 160 000 personer med en demensdiagnos. Demens kan ge många olika fysiska och beteendemässiga symtom. Forskning har visat att musik är något som kan trösta och lugna en person. Långtidsmusikminnet har visat sig finnas kvar hos personer med demenssjukdom.

    Syfte: Att undersöka hur personer med demensdiagnos påverkas av musik.

    Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod där resultatet baserats på elva vetenskapliga artiklar; fem kvalitativa och sex kvantitativa originalartiklar. Databaserna Cinahl och PubMed användes med söktermer som dementia, music, nursing och singing.

    Resultat: Musik vid måltider kan minska agiterade beteenden. Musik vid morgonomvårdnad kan förbättra kommunikationen mellan vårdpersonalen och personen med demens samt att förståelsen för de dagliga aktiviteterna ökar. Att individuellt lyssna på musik kan minska agitation samt öka kommunikationen med personen med demenssjukdom.

    Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån konsensusbegreppet vårdande, där fokus för diskussionen främst kretsade kring hur musiken kan användas som en omvårdnadsåtgärd.

  • 34.
    Ahlmark, Maria
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för omvårdnad.
    Rosén, Anneli
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för omvårdnad.
    Omvårdnad av anhöriga på akutmottagningar: sjuksköterskans bemötande av människor som drabbats av nära anhörigas plötsliga och oväntade död2000Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 35.
    Ahlqvist, Margary
    et al.
    Division of Medicine and Surgery, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden..
    Bogren, Agneta
    Hagman, Sari
    Nazar, Isabel
    Nilsson, Katarina
    Nordin, Karin
    Valfridsson, Berit Sunde
    Söderlund, Mona
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Nordström, Gun
    Handling of peripheral intravenous cannulae: effects of evidence-based clinical guidelines.2006Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 15, nr 11, s. 1354-61Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: This study aimed at evaluating the outcome of implemented evidence-based clinical guidelines by means of surveying the frequency of thrombophlebitis, nurses' care, handling and documentation of peripheral intravenous cannulae. BACKGROUND: Peripheral intravenous cannulae are frequently used for vascular access and, thereby, the patients will be exposed to local and systemic infectious complications. Evidence-based knowledge of how to prevent these complications and how to care for patients with peripheral intravenous cannula is therefore of great importance. Deficient care, handling and documentation of peripheral intravenous cannulae have previously been reported. DESIGN: A cross-sectional survey was conducted by a group of nurses at three wards at a university hospital before and after the implementation of the evidence-based guidelines. METHOD: A structured observation protocol was used to review the frequency of thrombophlebitis, the nurses' care, handling and the documentation of peripheral intravenous cannulae in the patient's record. RESULTS: A total of 107 and 99 cannulae respectively were observed before and after the implementation of the guidelines. The frequency of peripheral intravenous cannulae without signs of thrombophlebitis increased by 21% (P < 0.01) and the use of cannula size 0.8 mm increased by 22% (P < 0.001). Nurses' documentation of peripheral intravenous cannula improved significantly (P < 0.001). CONCLUSION: We conclude that implementation of the guidelines resulted in significant improvements by means of decreased frequency of signs of thrombophlebitis, increased application of smaller cannula size (0.8 mm), as well as of the nurses' documentation in the patient's record. RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Further efforts to ameliorate care and handling of peripheral intravenous cannulae are needed. This can be done by means of increasing nurses' knowledge and recurrent quality reviews. Well-informed patients can also be more involved in the care than is common today.

  • 36.
    Ahlström, Linnéa
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Gustavsson, Frida
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Upplevelsen av att vårdas mot sin vilja: En litteraturstudie om upplevelsen av tvångsvård och tvångsåtgärder - ur ett patientperspektiv2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare forskning visade att patienter som tvångsvårdats beskrev att det var problematiskt när andra bestämde åt dem och när personal inte tog sig tid att lyssna och prata. Enligt Lag om psykiatrisk tvångsvård (SFS 1991:1128) ska tvångsåtgärder utföras med största möjliga hänsyn till patienten. Sjuksköterskor har beskrivit sig kunna känna skuld efter att ha utsatt patienter för tvångsåtgärder och vissa menade att det ibland inte fanns några alternativ till att utföra tvångsåtgärder.

    Syfte: Att beskriva patientens upplevelse utav tvångsvård och tvångsåtgärder.

    Metod: En litteraturstudie med kvalitativ inriktning. Studien är baserad på elva vetenskapliga artiklar som är publicerade mellan år 2000-2012 och genomförda i Australien, Finland, Kanada, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Sverige. Dessa artiklar har analyserats och därefter har subkategorier och huvudkategorier urskiljts.

    Resultat: Personal upplevdes som ignorant och respektlös och patienter efterlyste genuin omtanke. Maktutövningar framkom och resulterade i att patienter upplevde sig förlora kontrollen. Vidare framkom det att patienter upplevde en bristande kommunikation där de varken blev hörda på eller hade en fullgod kontakt med personalen. Patienter upplevde sig inte heller bli tillräckligt delaktiga och informerade gällande deras vård. Samtidigt visade det sig också att vården kan erbjuda en känsla av säkerhet och gott omhändertagande. Patienternas upplevelser resulterade i fyra huvudkategorier samt sex subkategorier.

    Diskussion: Tännsjös definition av begreppet autonomi valdes till teoretisk utgångspunkt och användes för att genomföra en diskussion av resultatet. Information, beslutstagande och personalens makt är några utav de ämnen som diskuterats.

  • 37.
    Ahlström, Lisa
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ljung, Katarina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Etiska problem vid abortvård och reflektioner kring omvårdnadsansvaret ur ett sjuksköterskeperspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det ställs höga krav på sjuksköterskan som förväntas ge en god objektiv omvårdnad där förförståelse, egna värderingar och känslor inte ska påverka bemötandet i omvårdnaden. Allmänsjuksköterskans medverkan inom abortvården har utökats i takt med det ökade antalet medicinska aborter vilket medför ett betydligt större ansvar. Sjuksköterskans dilemma består i att ge god omvårdnad till kvinnan och även ansvara för omhändertagandet av fostret efter aborten. Etiska, moraliska och religiösa aspekter på abortvården har alltid funnits och det är ofta krävande för sjuksköterskan att navigera mellan att utöva sin profession, arbeta i enlighet med gällande abortlag och hantera sina etiska och moraliska ståndpunkter.

    Syfte: Att beskriva de etiska problem som sjuksköterskor ställs inför vid omvårdnaden av kvinnor som genomgår abort samt hur de hanterar och reflekterar kring sitt omvårdnadsansvar.

    Metod: Litteraturstudie bestående av tio artiklar med kvalitativ design samt kvalitetsgranskade enligt Friberg (2012).

    Resultat: I litteraturstudiens resultatdel behandlas frågor som vilka moraliska/etiska problem sjuksköterskan upplever inom abortvården samt sjuksköterskans erfarenheter av att hantera dessa och vilket stöd och vilka strategier som behövs i bearbetandet av svåra situationer inom abortvården. Studien resulterade i fyra huvudteman; Etiska aspekter vid avbrytande av graviditet, Faktorer som påverkar hur sjuksköterskan hanterar sitt omvårdnadsansvar, Strategier för att hantera omvårdnadsansvaret och Sjuksköterskans behov av stöd. Det framkom att sjuksköterskorna var i stort behov av att reflektera kring det många gånger krävande arbetet inom abortvården för att bevara sin egen hälsa samt i strävan efter att upprätthålla en god personcentrerad omvårdnad.

    Diskussion: Diskussionen utifrån de teman som framkom i resultatet fördes utifrån omvårdnadsteoretikern Peplaus (1991) teori om den interpersonliga processen mellan sjuksköterska och patient med stöd från Sherwins (1998) feministiska etik. Diskussionen fördes med fokus på hur ett feministiskt förhållningssätt och en interpersonlig relation mellan sjuksköterska och patient kan komma att förbättra vårdrelationen samt behandlar vikten av reflektion i samband med sjuksköterskors hantering av svåra upplevelser inom abortvården.

     

  • 38.
    Ahlund, Angelica
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Frank, Lovisa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kvinnors sexuella hälsa efter diagnostisering av cervixcancer: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sexualitet och sexuell hälsa är två begrepp som hör samman. Sexualitet innebär närhet och kontakt medan sexuell hälsa innebär att det ska vara tryggt och säkert att utföra sexuella aktiviteter. Cervix tillhör kvinnans inre reproduktionsorgan. Globalt sett är cervixcancer en av den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Mortaliteten är högre i utvecklingsländer än industriländer. Humant papillomvirus, HPV, är en av de bidragande faktorer till cervixcancer där kirurgi, cytostatika och strålbehandling är olika typer av behandling. Ett cancerbesked kan ge upphov till reaktioner som påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. 

    Syfte: Syftet var att belysa kvinnors sexuella hälsa efter diagnostisering av cervixcancer.

    Metod: Denna litteraturöversikt sammanställdes genom insamling av material från tidigare forskning inom ett vårdvetenskapligt kunskapsområde. Tio stycken vetenskapliga artiklar som berör cervixcancer och sexualitet ligger till grund för resultatet. Materialet granskades och analyserades enligt Fribergs metod för att slutligen sammanfattas i huvudteman och underteman i en litteraturöversikt. 

    Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman; Fysiska aspekter, Psykiska aspekter och Sociala aspekter. Resultatet visade att kvinnans sexualitet och sexuella hälsa påverkas i samband med cervixcancer. Positiva upplevelser som uttrycktes var att kvinnor uppskattade sexuella aktiviteter mer efter sjukdomen och negativa upplevelser som rapporterades var att kvinnor inte vågade utföra sexuella aktiviteter där samlagssmärta var en orsak. Sexuella hinder påverkade den sexuella funktionen och skapade oro hos kvinnorna. Behandlingen av cervixcancer påverkade kvinnan genom olika kroppsliga förändringar och obehag vid samlag. 

    Diskussion: De fysiska aspekterna påverkar kvinnans sexualitet och identitet. Ett behov av kunskap kring cervixcancer relaterat till sexualitet kan urskiljas hos kvinnorna, där sjuksköterskans ansvar är att tillhandahålla kvinnorna med denna information. Sjuksköterskan kan ta hjälp av Virginia Hendersons behovsteori och Cancercentrums Vårdprogram. 

  • 39.
    Ahmed, Hayat
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Löf Arvaniti, Anastasia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Anhörigas upplevelser av att vårda en närstående i hemmet i livets slutskede: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att främja patienternas och dess anhörigas livskvalitet genom att använda sig av en helhetssyn på människan samt genom att arbeta utifrån de fyra hörnstenarna: symtomlindring, anhörigstöd, teamarbete och kommunikation. Det är allt vanligare att patienter med obotliga sjukdomar vill vårdas i hemmet vid livets slutskede. De rollerna är utmanande på många sätt när anhöriga vårdar och stödjer sina närstående i hemmet vid livets slut och många gånger behöver de emotionellt eller praktiskt stöd från hälso- och sjukvårdspersonalen för att själva uppnå en god hälsa men även för att deras närstående ska kunna få en god och värdig död.

    Syftet: Att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en närstående i hemmet vid livets slutskede samt att utveckla sjuksköterskans kunskap och insats till att ge anpassat stöd.

    Metod: Metoden var litteraturöversikt. Data samlades in från databaserna CINAHL Complete och Medline med begränsningarna Fulltext och Peer Reviewed samt en avgränsning mellan åren 2003 till 2015. Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar valdes ut. Resultat: Resultaten presenterades i två kategorier: Anhörigas upplevelser av vårdande rollen samt upplevelser av stöd från hälso- och sjukvården. Anhöriga beskrev att de upplevde ett ökat ansvar och börda av att vårda sina närstående i hemmet vid livets slut. Det påverkande deras arbete, inkomst, hälsa samt fritidsaktiviteter negativt. De upplevde även en känsla av otillräcklighet, isolering, och ensamhet vid bristande stöd från andra familjemedlemmar, vänner samt från hälso- och sjukvården. Trots de negativa upplevelserna anhöriga genomgick upplevde de samtidigt en meningsfull och tillfredsställande känsla av att vårda sina närstående.

    Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Roys adaptionsmodell och relaterat till konsensus begreppet hälsa. Anhöriga behövde olika stöd för att de lättare skulle kunna adaptera till sina nya roller för att främja sin hälsa. Vidare diskuterades även anhörigas upplevelser vid bristande stöd från familjemedlemmar, vänner och hälso- och sjukvården. Sjuksköterskans stödjande roll kan ha en avgörande betydelse för hur anhöriga kan anpassa sig till den vårdande rollen samt för att främja deras hälsa livskvalitet och välbefinnande.

  • 40.
    Ahnwall, Agnetha
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hemlin, Åsa
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Den fysiska beröringens betydelse för omvårdnaden2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 41.
    Ahrnberg, Eva
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Taktil massage/beröring: Relation och icke-verbal kommunikation inom omvårdnaden2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 42.
    Airlend, Peter
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Holving, Rasmus
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Upplevelser av att vara familjemedlem till en person med depression: En litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression är en av de största och mest växande orsakerna till ohälsa i världen. Konsekvenser av depression drabbar en persons liv utifrån aspekter som hälsa, nedsatt funktion och medför även sociala konsekvenser. Vid vård av depression idag fokuserar man mycket på patienten, där behandlingar, omvårdnad och terapi tar det mesta av utrymmet, samtidigt som familjemedlemmar lämnas i skuggan av patienten. Dessutom finns en osäkerhet hos vårdare när man försöker avgöra om symptomen som patienten lider av har en somatisk grund. Detta gör det svårare för patienten att få rätt behandling och kan försämra det somatiska hälsotillståndet, vilket leder till mer lidande.

    Syfte: Att belysa upplevelser av att vara familjemedlem till en person med depression.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med hjälp av tio vetenskapliga artiklar som svarade på studiens syfte.

    Resultat: I resultatet framkom att familjemedlemmar upplever mycket stress och oro i samband med att en närstående drabbas av depression. Familjemedlemmar saknar även information som skulle kunna hjälpa dem att främja både den närståendes och sin egen hälsa. Familjemedlemmar upplever en oro inför framtiden och det nuvarande tillståndet hos sina närstående. Samtidigt framkom det att familjemedlemmar spelar en stor roll både i patientens liv och behandling samt omvårdnad.

    Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån KASAM och konsensusbegreppet hälsa. Författarna påvisar en koppling till hur hälsa påverkas utifrån KASAM. Resultaten bekräftar bland annat att informationen för familjemedlemmar är en huvudnyckel för att kunna stödja både patienten och familjemedlemmar och öka förståelse för sjukdomen.

  • 43.
    Akkoc, Beatrice
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Enblom, Helena
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Anhörigas upplevelser och behov i kontakten med sjuksköterskan2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 44.
    Alafuzoff, I
    et al.
    Karaolinska institutet.
    Almqvist, E
    Adolfsson, R
    Lake, S
    Wallace, W
    Greenberg, D A
    Winblad, B
    A comparison of multiplex and simplex families with Alzheimer's disease/senile dementia of Alzheimer type within a well defined population.1994Ingår i: Journal of neural transmission. Parkinson's disease and dementia section, ISSN 0936-3076, Vol. 7, nr 1, s. 61-72Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A study was made on 150 clinically demented patients presenting at autopsy at Umeå University Hospital in Sweden. In 90 of the cases dementia was considered to be primary in nature and of these forty six per cent (41 cases), fulfilled both the clinical and histopathological criteria for the diagnosis of Alzheimer's disease/Senile dementia of Alzheimer type (AD/SDAT). The families of these 41 AD/SDAT cases were then studied, and a family history obtained through interviews with multiple family informants and from civil and medical records. Additional diseased family members suffering from progressive dementia (multiplex families) were observed in 12 probands out of 41 (29%). Multiplex families exhibited similar clinical and histopathological characteristics as simplex families containing a single affected individual. The secondary cases in the multiplex families exhibited similar demographic and clinical characteristics as the probands. 39% of the multiplex and 14% of the simplex cases had an early age of onset of the disease, that was under 65 years. The overall prevalence of progressive dementia disorders in the 41 families was 5.9%. The prevalence of a progressive dementia disorder was 11% in the multiplex families (14% for the early onset cases) and 3.5% in the simplex families (2% for the early onset cases). The prevalence of progressive dementia disorder for family members who had passed the mean age of the onset of the disease for their family, was 45% for multiplex and 18% for simplex families. Furthermore the incidence rate for dementia was significantly higher (p < 0.005) in multiplex families (5.5 per 1,000 person years) when compared to simplex families (2.5 per 1,000 person years). No differences could be seen in parental age at birth of the diseased when comparing the two sets of families. However in multiplex families the duration of the disease was significantly (p < 0.025) shorter, in subjects with parental age at birth over 35 years compared to those with a parental age under 35 years. The multiplex families contained significantly (p < 0.025) larger sibships; and showed a significantly lower age of onset for the disease (p < 0.001), and a significantly longer duration of disease (p < 0.05) compared to the simplex families. A significant intra familial correlation of age at disease onset was observed in both sets of the families.

  • 45.
    Alaiso, Erica
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ljungbacke, Beatrice
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att leva med cancer som ung vuxen: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancer är den näst största folksjukdomen och den näst vanligaste dödsorsaken efter hjärt-kärlsjukdomar. Prevalensen av insjuknandet ökar för varje år och innebär därmed att allt fler unga vuxna drabbas. Forskning kring unga vuxnas upplevelser av cancer är undermålig samtidigt som definitionen av unga vuxna är vag. Detta gör att det idag inte finns ett tydligt och hållbart behandlingsprogram för denna patientgrupp. Unga vuxna befinner sig i en fas i livet där stort fokus ligger på att utvecklas och att upptäcka världen. Att som ung vuxen drabbas av en livshotande sjukdom som cancer innebär därför en unik upplevelse och krisreaktion. För att sjuksköterskor ska ha möjlighet att ge de drabbade personcentrerad vård av god kvalitet, krävs en bättre förståelse för deras specifika situation. Syfte: Syftet var att belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med cancer. Metod: En litteraturöversikt gjordes i enlighet med Fribergs metod. Resultatet är baserat på tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar som beskriver unga vuxnas upplevelser av att leva med cancer. Artiklarna analyserades genom tematisering och kategorisering. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Fyra teman identifierades: Att drabbas av cancer som ung vuxen, Behov av stöd, Identitetsförändringar och Behov av att ta kontroll. Samtliga teman beskriver upplevelser som är typiska för unga vuxna med cancer. En stor del av resultatet innefattar känslor och frågor av existentiell karaktär. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån litteraturöversiktens styrkor och svagheter. I resultatet diskuteras framkomna teman med hjälp av ett livsåskådningsperspektiv, detta för att skapa en djupare förståelse för den unika situation som unga vuxna ställs inför i samband med cancer.

  • 46.
    Aldehag, Veronica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vad gör jag nu?: En studie om anhörigas behov av stöd och sjuksköterskans bemötande när patienten hastigt insjuknar i infarkt i hjärna eller hjärta2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 47.
    Aldrin, Ellinor
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Björkqvist, Klara
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hur kan jag hjälpa dig?: Hur sjukvården kan bistå personer med diabetes typ 2 i deras egenvård.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som behöver bemötas dagligen. En av hörnstenarna i behandlingen är egenvård som personen själv utför vilket är nödvändigt för att bromsa eller förhindra komplikationer. För att personer med diabetes skall kunna utföra egenvården behövs kunskap om sjukdomen. Hur det är att leva med diabetes är en subjektiv upplevelse och behöver bemötas utifrån det. Människor kan uppleva det mödosamt att bryta vanor och beteenden, det är lätt att falla tillbaka till gamla vanor. Vården har ett ansvar att främja patienters hälsa och välmående och att ge verktyg för att sköta om sin diabetes.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa hur sjukvården kan stötta personer med diabetes typ 2 för bättre kontroll av diabetessjukdomen.

    Metod: Metoden för denna studie har varit litteraturöversikt. Ett utbrett sökande av vetenskapliga artiklar och efterföljande analys samt sammanställning har gjorts. De elva artiklarna som valts ut har varit av både kvalitativ och kvantitativ karaktär.

    Resultat: Författarna har kommit fram till tre teman. Det första temat är Utbildning och har tre subteman; Egenvårdsutbildning, Personcentrerad utbildning, och Utbildning i grupp. Det andra temat är; Motiverande samtal. Det tredje temat är; Skapa relationer och har tre subteman; Avsätta tid och lyssna, Personligt bemötande och Engagemang.

    Diskussion: Litteraturöversikten visar på att egenvårdsutbildningar ger viktiga kunskaper så att personer med diabetes tar riktiga beslut och utför egenvård korrekt. Vidare är relationen mellan sjuksköterskan och patienten viktig vilket även styrks av Dorothea Orems egenvårdsteori. Närstående kan också ha en positiv inverkan på egenvården om de är engagerade i den.

  • 48.
    Aldén, Mårten
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Holmberg, Åsa
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Lantz, Jenny
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Humor - en resurs i omvårdnad?2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 49.
    Aldérus, Peter
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Björk, Stefan
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Edlundh, Niclaz
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Humorns betydelse i omvårdnaden: en litteraturstudie2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 50.
    Aleflod, Ebba
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hellgren, Sandra
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Är det här mitt sista andetag - patienters upplevelser av andnöd: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Andnöd är ett vanligt symtom som upplevs av patienter med sjukdom i avancerat stadium och beskrivs som svårighet att få luft eller känsla av tung andning vilket kan ge ångest och rädsla. Flera sjukdomstillstånd såsom KOL, lungcancer och hjärtsvikt kan ge upphov till andnöd under den palliativa fasen vars vård syftar till att lindra lidande genom att behandla och förebygga symtom. Sjuksköterskor behöver känna till patienters upplevelser av andnöd för att kunna tillhandahålla samt individanpassa symtomlindring. 

    Syfte: Beskriva upplevelser av andnöd hos personer som erhåller palliativt syftande vård eller vård vid avancerad sjukdom samt deras strategier för att hantera andnöd.

    Metod: En litteraturöversikt har genomförts med datainsamling från fem databaser som resulterade i 12 vetenskapliga artiklar där 11 var kvalitativa och en kvantitativ. Analysen utfördes utifrån Friberg (2017) och resulterade i två teman.

    Resultat: De två huvudteman som framkom var Upplevelser av andnöd samt Strategier för hantering av andnöd. Resultatet visade att andnöd gav upphov till ångest och rädsla samt fysisk trötthet och besvärande hosta. Dessutom innebar andnöd inskränkningar av patienters vardag och kunde leda till att de blev socialt isolerade. För att hantera andnöd var en vanlig strategi att anpassa livet efter sina förutsättningar.

    Diskussion: Metoddiskussionen tar upp författarnas gemensamma arbete, utmaningar och överväganden. Resultatdiskussionen tar bland annat upp hur upplevelsen av andnöd skapar ångest och inskränker patienters vardag. Detta kopplades till Roys adaptionsmodell.

1234567 1 - 50 av 2661
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf