Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 3259
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abassi, Farzad
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att skapa samt upprätthålla delaktighet i samband med vård av personer med psykossjukdom: en intervjustudie2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt personcentrerad vård skall patienten ses som en jämlik part och vara delaktig under hela vårdprocessen. Centrala delar i personcentrerad vård är det omfattande perspektivet som ser patientens hela situation, patientens egen förståelse och egna erfarenhet av situationen och deltagandet i beslutfattande. Studier visar att arbetssättet personcentrerad vård bidrar till ökad delaktighet inom den psykiatriska vården och leder till känslor av trygghet och tillit hos patienter.

    Syfte: Syftet med denna intervjustudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att skapa samt upprätthålla patientdelaktighet i vård av personer med psykossjukdom.

    Metod: Semistrukturerade intervjuer gjordes i denna studie med tio sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk vård i två verksamheter inom sjukvårdsområden i Stockholm. Kvalitativ innehållsanalys valdes som metod vid analysen av materialet.

    Resultat: Resultatet visar på att patientdelaktighet är viktig då det leder till gynnsamma effekter för både personal och patienter och kan leda till mer effektiva och kortare vårdtider.

    Diskussion: Ramverket för McCormack och McCances (2006) teori om personcentrerad vård och tidigare forskning om patientdeltagande i psykiatrisk vård har hjälpt författaren att diskutera resultat som erhållits i denna intervjustudie.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abassi, Farzad
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Leites, Rafael
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Den icke-verbala kommunikationens betydelse för sjuksköterskans omvårdnadsarbete2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 3.
    Abdi Botan, Hawo
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Bezabih Assefa, Malefia
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser av språkbarriärer i vården: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Språkbarriärer är en utmaning inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskors professionella ansvar är att förmedla korrekt, lämplig och tillräcklig information till patienten. Det har visat sig att sjuksköterskor haft svårighet att tillgodose en personcentrerad och säker vård när språkbarriärer förelåg. 

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Abdi, Samar
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Stang, Inka Emese
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hur är det att leva med stomi: ett förändrat liv2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns flera sjukdomar som kan orsaka att en person behöver gå igenom en stomioperation. De personer som går igenom en stomioperation kan behöva anpassa sitt liv utifrån nya förutsättningar. Att få adekvat information, stöd och omvårdnad från sjuksköterskan kan vara till en stor hjälp för de personer som nyligen fått en stomi.

    Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att leva med stomi.

    Metod: En litteraturöversikt utfördes där elva vetenskapligt granskade artiklar söktes fram i tre databaser. Artiklarna analyserades, granskades och sammanställdes. Skillnader och likheter som framgått i tidigare forskningen eftersöktes och bildade underlaget till resultat.

    Resultat: Fyra teman identifierades: Det första var Livsförändringar, den andra Sexualitet och intimitet, den tredje Stöd från sjuksköterskor och närstående och den sista Acceptera att leva med stomi.

    Diskussion: I ljuset av Katie Erikssons teorier gällande vårdrelationer och hälsa bör aspekter som lidande och medvetenhet om att ökad kunskap och förståelse om människors egna upplevelser, känslor och tankar bidrar till att främja hälsan och lindra lidandet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Abdirahman Ahmed, Amina
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hoffmann Cardenas, Gisela
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av palliativ vård i livets slutskede: en litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Abdirashid, Samsam
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Mohamed, Hawo
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att vara närstående till en person med alzheimers sjukdom: en litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alzheimers sjukdom är en neurodegenerativ sjukdom som drabbar individen med sakta smygande symtom och påverkar det kognitiva, framförallt minnet. Diagnosen gör att personen ofta inte kan klara av vardagen, vilket innebär ett stort ansvar för närstående. Sjuksköterskans uppgift är att ge stöd till både anhöriga och närstående.

    Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig med Alzheimers sjukdom.

    Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt som är baserad på nio vetenskapliga artiklar som är hämtade från PubMed och Cinahl Complete.

    Resultat: Analysen resulterades i fyra huvudfynd: Närstående erfarenheter av att ta hand om den sjuke, vilket visade att en del saknade erfarenheter och att det var en stor påfrestning att ta hand om den sjuke. Svårigheter att kunna balansera sin vardag, vilket visade att närstående hade svårt att balansera mellan det sociala livet och livet i hemmet. Bristande kunskap, vilket visade stor brist på kunskap att ta hand om den anhörige. Brist på egen tid och återhämtning, vilket visade att närstående inte fick tid för återhämtning vilket gav negativa effekter på närståendes hälsa.

    Sammanfattning: Närstående som vårdar en person med Alzheimers sjukdom drabbas av både psykisk och fysisk belastning. Ett multiprofessionellt team som kan stödja och öka kunskapen hos närstående kan minska negativa upplevelser och ge trygghet i vårdandet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Abdisalam Mohammed, Muna
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Musse, Ladna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hälso- och sjukvårdspersonalens erfarenheter av att vårda migranter: En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Migrationen inom Europa har ökat de senaste åren vilket leder till att många migrerar och söker asyl i andra länder. Denna typ av migration kallas för påtvingad migration vilket är oplanerad Syftet är att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens erfarenheter av att vårda migranter. Det genomfördes en litteraturöversikt enligt Fribergs metod. Arbetet är baserad på tio vetenskapliga artiklar som är hämtat från databaserna CINAHL, PubMed och Medline. Alla vetenskapliga artiklarna är Kvalitativa för att få fram upplevelser. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod. Resultatet redogör i fem teman. Där första teman är språksvårigheter andra teman är kulturella skillnader, tredje teman är hälso-och sjukvårdspersonalens upplevelse av psykisk ohälsa hos migranter, den fjärde teman är vårdrelation och den femte teman är vårdpersonalens kunskaper. Resultatet visade att hälso-och sjukvårdspersonalen   upplevde svårigheter med kommunikation, samt att det var svårare för dem att skapa relation med flyktingarna jämfört med andra patienter. Kulturella skillnader var också en utmaning som personalen upplevde, på grund av olika kulturella skillnaderna som uppstår var det svårt för vårdpersonalen att vårda patienterna. Vidare diskuteras resultatet med anknytning till Katie Eriksson lidande teori. 

  • 8.
    Abdollahi, Nadima
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2: en litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kanleda till en rad farliga komplikationer. Diabetes typ 2 är ett globalt hälsoproblem och en långtidssjukdom vilket kan medför allvarliga konsekvenser för individen samt enorma kostnader för samhället. För att personer med diabetes typ 2 ska kunna minska framtida komplikationer, är det viktigt att dessa personer accepterar sjukdomen, lär sig om sjukdomen samt får utbildning om egenvård. I det här sammanhanget blir sjuksköterskans roll ännu mer viktig i att utbilda patienter med diabetes typ 2 om egenvård samt uppmuntra den enskilde i att delta i sin vård och för att främja sin hälsa.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2.

    Metod: En litteraturöversikt har genomförts enligt Friberg och databaserna CINAHL Complete och PubMed användes i sökningen för att hitta vetenskapliga artiklar. Nio vetenskapliga artiklar valdes för att använda i resultatet och identifiera teman. 

    Resultat: I resultatet identifierades 4 teman;Att känna rädsla och oro för framtiden, Motivationens betydelse för att hantera sin sjukdom, Behovet av stöd från familj-, hälso- och sjukvårdspersonal och Betydelsen av vårdrelationenför egenvård.

    Slutsats: Socialt stöd (familj, vänner, släkter) och en godvårdrelationmed hälso- och sjukvårdpersonal är viktiga faktorer för personen med diabetes typ 2 för att få motiv delta i vården, främja förmåga att hantera sin sjukdom, utföra egenvård angående diabetes typ 2 och uppleva välbefinnande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Abdolmaleki, Zahra
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Deprimerade patienters erfarenheter av bemötande från vårdpersonal2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression är en folksjukdom som orsakar stort lidande för dem som drabbas och deras närstående. Sjukdomen underdiagnosiseras på grund av samsjuklighet med fysiska sjukdomar. Ökad kunskap om depression krävs för att kunna främja ett bra bemötande av patient från vårdpersonal.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienten med depression upplever bemötande från vårdpersonal.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserades i enlighet med Friberg. Tio kvalitativa studier hämtades från CINAHL, PsycINFO och PubMed. Som en teoretisk utgångpunkt användes Rosemarie Rizzo Parses omvårdnadsteori.

    Resultat: Resultatet presenterades i två teman och sex underteman. Det första huvudtemat är relation till vårdpersonalen med tre underteman: delaktighet, information, delaktighet och behandling och tillgänglig vård. Det andra huvudtemat är interaktion med vårdpersonal med tre undertemat: kommunikation, upplevelse att bli lyssnad på och kompetent och närvarande personal.

    Diskussion: Resultat diskuteras utifrån Rosemarie Rizzo Parses teori och även tio vetenskapliga artiklar, med syfte att visa att deprimerade patienter som känner brist på tillit, engagemang från vårdpersonalen samt brist av god behandling och kontinuitet haft dåligt erfarenheter av bemötande med vårdpersonal. Det krävs en ömsesidig relation mellan patienter och vårdpersonal för att patienterna kunna ha en bra upplevelse med vårdpersonalen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Abdul, Amina
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Grace, Osamwonyi
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2: en litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Abdullah, Ali
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Briese, David
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Upplevelse av rekommenderad kosthållning vid diabetes typ 2: en litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes är en folksjukdom som ökar i världen. Behandlingen för diabetes kan vara både medicinsk och livsstilsförändringar, till exempel som fysisk aktivitet och en hälsosammare kost. Kosten har en stor betydelse när det kommer till behandlingen av diabetes. 

    Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av rekommenderad kosthållning vid diabetes typ 2.  

    Metod: Metoden är en litteraturöversikt med ett systematiskt urval av artiklar från två databaser Pubmed och Cinahl Complete. Sökorden som användes vid databassökningarna är diabetes mellitus, type-2, diet, attitude, experience och management. Valda artiklar är från åren 2017–2020. Samtliga resultatartiklar använder sig utav en kvalitativ metod. Vid analys av metoden tillämpades Fribergs metodanalys och som teoretisk utgångpunkt tillämpades Roys teoretiska perspektiv. 

    Resultat: Resultatet visade att familjen hade stor påverkan på hur och vad som åts. Att ha familjen som stöd har visat vara en stor betydelse för familjemedlemmen som har en diabetessjukdom. I många kulturer som är studerade har familjen värnats väldigt högt. Det har även varit skillnader på kosten runt om i världen, en del har ätit friterad kost trots att det inte är en diabetisk diet. Kostnaden har även spelat en stor roll över vilka tillgångar som har funnits. 

    Slutsats: Patienters erfarenheter av kosten vid diabetes typ 2 visar att kostråd bör baseras på olika teman. Dessa teman är kultur, kunskap, familj och ekonomi. De olika temana har betydelse för hur individerna hanterar sin diabetessjukdom utifrån deras kosthållning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Abdulle, Ayaan
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Berhe, Afewerki
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors attityder i möten med könsstympade kvinnor: En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kvinnlig könsstympning (KKS) är ett skadligt ingrepp där delar av kvinnors könsorgan avlägsnas eller förändras utan medicinskt syfte. Idag finns så många som över 200 miljoner kvinnor och unga flickor som gått igenom någon form av könsstympning. Ingreppet är fäst vid kulturella värderingar, trosuppfattningar och sociala mönster.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder i möten med könsstympade kvinnor.

    Metod: En litteraturöversikt som innefattar två kvalitativa och åtta kvantitativa vetenskapliga artiklar. Informationssökningen gjordes på databaserna CINAHL Complete och Pubmed. Artiklarna granskades och analyserades enligt Fribergs metod.

    Resultat: Resultatet visade att de flesta sjuksköterskorna i studien hade varierande kunskaper och medvetenhet om KKS. Majoriteten av sjuksköterskorna visste att KKS hade skadliga konsekvenser. Kulturella, religiösa, sociala och sexuella faktorer tillskrevs som skäl för utövandet av KKS. En del av de hade en inställning på att vilja utföra KKS. Majoriteten av sjuksköterskorna i studien var motvilliga att låta sina döttrar genomgå KKS. Som en strategi för att eliminera KKS hade många åsikten att lagen mot KKS skulle tillämpas strikt.

    Diskussion: Litteraturöversikten diskuteras med Madeleine Leiningers transkulturella omvårdnadsteori som grund. Diskussionen tar upp vikten av att ha förståelse för kulturella skillnader och anpassa omvårdnaden på ett sådant sätt att kvinnans perspektiv är väl sedd utan att sjuksköterskor behöver utföra kvinnlig könsstympning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Abdulle, Hawa
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vagland-Karseland, Helen
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Svårigheter för sjuksköterskan att vidmakthålla autonomi för äldre människor med demenshandikapp2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 14.
    Abel, Anna-Maria
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Sophiahemmet Högskola.
    Vestling, Fanny
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Sophiahemmet Högskola.
    Sjuksköterskestudenters föreställningar om att möta och vårda patienter i livets slutskede: en integrerad litteraturstudie2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård innebär en holistisk och personcentrerad vård som syftar till att minimera lidande och främja livskvalitet vid livshotande sjukdom. De flesta människor avlider i en verksamhet där minst en sjuksköterska är verksam och ansvarar för personen. Detta innebär att den grundutbildade sjuksköterskan genom sin utbildning behöver förberedas på att vårda människor i livets slutskede. Sjuksköterskornas föreställningarna har en direkt inverkan på den palliativa vårdens kvalitet.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters föreställningar om att möta och vårda patienter i livets slutskede.

    Metod: En integrativ litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt. Studien genomfördes med mixad metodik där både kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades och syntetiserades.

    Resultat: I den integrativa syntesen framkom tre övergripande teman. Det första temat var föreställningar inför att möta döden. Studenterna föreställde sig överlag att det var meningsfullt och givande att vårda döende patienter. Dock fanns en osäkerhet och rädsla kring att vårda en döende patient. Det andra temat var föreställningar om att samtala om döden. Studenterna ansåg att det var viktigt att samtala med patient och närstående samtidigt som de kände sig obekväma att prata om döden, då det fanns föreställningar om att de kunde säga fel saker. Det tredje temat var föreställningar om den egna förmågan. Det uppstod en ambivalens mellan studenternas ideal och deras förmåga. De ville göra gott och vara starka inför patienten men upplevde att de inte var vuxna för uppgiften.

    Slutsats: Sjuksköterskestudenter i olika länder vill gärna kunna ge god omvårdnad i livets slutskede. Dock upplever studenterna rädsla och osäkerhet att möta och vårda människor i livets slutskede på grund av bristande kunskap och erfarenhet i palliativ vård. Utbildning, teoretisk så väl som verksamhetsförlagd, är viktig för att sjuksköterskestudenterna ska kunna ge en god palliativ vård.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Abied, Juoell
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Eriksson, Linda Louise
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser vid missfall och deras efterfrågade stödinsatser: En litteraturstudie2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Miscarriage is a common phenomenon in our society. It is reported that approximately 17 % of all pregnant women in Sweden go through a miscarriage every year. For many women miscarriage is a tumultuous life event that often has a deep emotional impact. Miscarriage is a subject that often is prohibited to talk about in our western society. Consequently this means that nurses have an important role in the emotional support for these women. This can be a challenge in Sweden since the hospital stay for women who go through a miscarriage is very short and often limited to a day.Aim: This study aims to highlight women's reported experiences of miscarriage and their requested support.Methods: This study is based on twelve original scientific articles, of which ten had a qualitative approach, one had a quantitative approach and one had a mixed approach.Results: The study showed that the experience of miscarriage is individual. How women experience their miscarriage is largely linked to a woman's thoughts about her pregnancy. A miscarriage can evoke complex reactions if the woman starts to fantasize about her child and starts to identify herself as a mother. Many of the women complained about the lack of care that was given to them from the health care, which had a significant role in how they experienced the miscarriage. They requested more acknowledgements and more humanistic treatment and care, as well as follow-ups. The study also showed that women feel that relatives are a support factor to them during the miscarriage.Discussions: The results showed that there are flaws in the care of women who has experienced miscarriage, particularly that the women’s emotional needs are not met. Nurses who work in a gynecological unit require enhanced skills and preparedness in the health care of women undergoing miscarriage.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Abo-azaz, Mari
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Magan, Sahuur
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Måltidsmiljöns utformning och inverkan på patienter med demenssjukdom: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demens är en obotlig sjukdom. Demenssjukdom kan leda till allvarliga symtom som språksvårigheter, minnesdysfunktion och beteendeförändringar. Detta bidrar till att personer med demenssjukdom kräver en särskild och väl anpassad omgivning. Personer med demenssjukdom behöver trygghet i sin vardag, vilket blir en viktig uppgift för sjuksköterskan. I omvårdnadsarbetet ska sjuksköterskan sträva efter att öka välbefinnandet hos patienter. I detta fall utforma omgivningen i matsalen utifrån patienters förutsättningar.

    Syfte: Att beskriva måltidsmiljöns utformning och hur den påverkar personer med demenssjukdom.

    Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Elva kvantitativa vetenskapliga artiklar har använts till studien. Artiklarna har valts ut från databaserna CINAHL och PubMed som svarar på syftet. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod för att kunna slutföras som material till resultatet.

    Resultat: Resultatet redovisas utifrån ett tema; omgivningen kring patienter när de äter och tre subtema; musikens betydelse vid måltidssituationen; belysningens betydelse vid måltidssituationen; betydelsen av en hemlik matsal. Dessa beskriver olika resurser som visade sig öka välbefinnandet hos patienter med demenssjukdom.

    Diskussion: Måltidsmiljön hade en stor inverkan på personer med demenssjukdom. Omgivningen i matsalen anpassades utifrån patientens förutsättning. Den förändrande måltidsmiljön ökade patientens välbefinnande. Hemlik miljö, lugn bakgrundsmusik och tillräcklig belysning under måltiden hade en stor betydelse för patienten. Den positiva effekten kunde bidra till ökat kaloriintag och minskad negativ beteende hos patienter. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Abou-Samra, Zarifa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Schizofreni utifrån ett patientperspektive: En litteraturöversikt om patienters subjektiva upplevelser2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som kan medföra fysiska, psykologiska och sociala problem för den drabbade och påverkar patientens livskvalitet negativt. Det finns bristande kunskaper i bemötande av personer med schizofreni. Patienters subjektiva upplevelser bli ofta förbisedda trots att de har stor betydelse i vården och patienters liv. En bättre förståelse för patientens upplevelser kan leda till bättre bemötande och förändrade negativa attityder, och därmed blir det möjligt att ge den vård och det bemötande personer med schizofreni behöver.

    Syfte: Att beskriva patienters subjektiva upplevelser av att leva med schizofreni.

    Metod: En litteraturöversikt grundad på tio kvalitativa studier som hittades i databaserna: PsycINFO, PubMed och CINAHL. Studierna bearbetades och analyserades med metasyntes och gemensamma teman identifierades.

    Resultat: Fem huvudteman identifierades: schizofreni är en komplicerad sjukdom med svåra symtom, upplevelser av diagnos och behandling, svåra emotionella upplevelser under barndomen, betydelse av sociala relationer för återhämtning och god insikt och acceptans är nyckeln till återhämtning.

    Diskussion: Patienters subjektiva upplevelser skiljer sig markant från de objektiva observationerna och vårdpersonalens uppfattningar. Förändrade attityder om schizofreni i samhället och mellan vårdpersonal kan bidra till empatiskt och bättre bemötande vilket kan främja livsvillkor för personer med schizofreni. Mer kvalitativ forskning och bättre utbildningar om patienters subjektiva upplevelser behövs.

  • 18.
    Abrahamsson, Fanny
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Elmersson Björklund, Sara
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    När smärtan är ständigt närvarande: En litteraturstudie om upplevelsen av att leva med långvarig smärta2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Långvarig smärta är vanligt förekommande i Sveriges befolkning. Smärtupplevelsen är individuell och påverkas av många dimensioner i livet. Långvarig smärta är svår att bedöma och lindra, den kan skapa ett lidande. Att lindra lidande och främja hälsa hos dessa personer är en viktig men inte alla gånger lätt uppgift för sjuksköterskan. Därför är det nödvändigt med insikter i hur det är att leva med långvarig smärta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig smärta. Metod: En litteraturstudie har använts. Studien baseras på tio kvalitativa artiklar som granskats och analyserats med influens av Forsberg och Wengström (2013) samt Friberg (2012). Det vetenskapliga underlaget är hämtat ur databaserna CINAHL och PubMed och är publicerat år 2000-2013. Resultat: Tre huvudteman med subteman representerar resultatet. Första huvudtemat, Känsla av att livet är begränsat, beskriver de negativa förändringar som smärtan leder till, gällande fysiska, psykiska och sociala aspekter. Andra huvudtemat, Strävan efter att bemästra den långvariga smärtan, visar hur varierande strategier används för att bemästra den långvariga smärtan. I tredje huvudtemat, Kampen för att bli betrodd i sitt lidande, framträder smärtans osynlighet som problematisk, misstro i kontakt med närstående och vårdgivare förekommer. Diskussion: Resultatet knyts an till Erikssons omvårdnadsteori om lidande. Sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande diskuteras. Försök att lindra, liksom anpassningen av livsmönster och förmågan till försoning belyses. Ensamhet och avskildhet diskuteras samt vikten av att få tid och rum att lida. Omgivningens roll i lidandet samt hur vårdlidande kan lindras berörs även.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Abreham, Negasi
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Upplevelser av att leva med fibromyalgi: En litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Fibromyalgi är en kronisk smärtsjukdom som främst påverkar muskler och leder. Diagnosen kräver tre månaders smärta och minst elva ömma punkter på kroppen. Utöver smärtan kännetecknas sjukdomen av trötthet och sömnsvårigheter. Globalt lider 2-6 procent av fibromyalgi, och av dessa är 80-90 procentkvinnor. Orsakerna till sjukdomen är inte helt klara. Det krävs flera vårdbesök för att diagnostisera sjukdomen, vilket leder till olika behandlingar och tester för att hantera symtomen.

    Syfte Syftet är att belysa personers upplevelse av att leva med fibromyalgi.

    Metod I översikten användes Fribergs metodologiska ramverk (2022) för en systematisk litteraturöversikt. Det innebär att sammanfatta och analysera befintlig forskning inom ett specifikt område med noggrann granskning och vetenskaplig ansats för att belysa ett aktuellt problemkomplex.

    Resultat Resultatet lyfte fram smärta och trötthet som centrala hinder för arbetslivet och vardagsuppgifter. Dessa utlöste ofta depression och påverkade starkt den mentala hälsan. Utöver detta påverkade tillståndet även familjeliv och identitet negativt. Särskilt tydligt var stressen på arbetsplatsen och den ekonomiska osäkerheten. Tre huvudteman framkom, Fångad av smärta och trötthet, Kampen mot nedstämdhet och identitetsförändringar och Familjens roll och sociala utmaningar.

    Slutsatsen Personer drabbade av fibromyalgi lider av smärta, trötthet och psykisk påverkan, vilket påverkar arbete, identitet och familj. Det innebär att de behöver samhällets och hälso- och sjukvårdens stöd.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Abu Jalalah, Amira
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kader, Lana
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Upplevelsen av att leva med Diabetes Mellitus typ 2: en utmaning i livet: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Achourpour, Nina
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Registered nurses’ experiences of caring for women in Jamaica who have been exposed to intimate partner violence: A qualitative study2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Violence against women is an issue affecting women worldwide. Due to the high rates of women exposed to intimate partner violence, it is nearly impossible not to meet them in everyday nursing practice. Intimate partner violence is complex since it concerns physical violence as well as emotional, sexual, financial, and material aspects of abuse. Some women go to seek medical attention and herein lies the responsibility of the nurse to respond. Whilst many countries have handbooks or guidelines on how to support women exposed to intimate partner violence, nurses may encounter challenges in supporting these women in practice. This is particularly challenging in Jamaica, where there are reportedly high rates of intimate partner violence, but where various factors including limited resources and social and cultural norms, may limit the opportunities for nurses to support women exposed to intimate partner violence. Due to limited earlier research on the topic in Jamaica, there is a need for increased knowledge and understanding about how nurses in Kingston, Jamaica experienced the care they provide and how it affects them. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Acici, Bahriye
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Gräsvik, Susanne
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Välbefinnande hos cancerpatienter inom palliativ vård2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Acin, Helin
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Jonasson, Hanna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Fysisk aktivitet vid fatigue: En litteraturöversikt om fysisk aktivitet och dess påverkan på fatigue hos kvinnor med bröstcancer2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen att drabbas av som kvinna. Många kvinnor upplever biverkningar från bröstcancerbehandlingen. En av de vanligaste biverkningarna är fatigue som kan upplevas i olika dimensioner. Sjuksköterskan har en viktig roll att informera, stödja och motivera patienten till att utföra egenvård före, under och efter bröstcancerbehandling.

    Syfte: Belysa olika former av fysisk aktivitet och dess påverkan på fatigue hos kvinnor vid behandling av bröstcancer. 

    Metod: En litteraturöversikt genomfördes där elva kvantitativa studier valdes ut. Databaserna som användes var PubMed, MEDLINE with Full Text och ProQuest Nursing & Allied Health Database. Artiklarna har granskats, diskuterats och sammanfattats för att sedan kunnat urskilja likheter och skillnader.

    Resultat: Det framkom att utförandet av fysisk aktivitet i olika former hade en påverkbar effekt för att minska fatigue hos kvinnor vid behandling av bröstcancer. Resultatet ledde fram till en huvudrubrik: Fysisk aktivitet som bidrar till minskad fatigue med tre underrubriker: Aerob fysisk aktivitet, Kombination av aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet samt Promenader som fysisk aktivitet.

    Diskussion: Utgår från fyra rubriker: Den fysiska aktivitetens upplägg och struktur, Hinder för att utföra fysisk aktivitet, Känslan av att utföra fysisk aktivitet och Sjuksköterskans stödjande funktion. Innehållet har diskuterats tillsammans med Dorothea E. Orems teori om egenvård, samt ny tillförd kvalitativ data.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Adam, McCarthy
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Johan, Armasson
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av andlighet vid livets slutsskede: En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Adan, Mona
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Mohamud, Farhia Abi
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Personers upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2: en litteraturöversikt2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är en folkhälsosjukdom som finns runt om i världen. Diabetes är en sjukdom som kan bli livshotande om patienten inte får sjukvård. Den klassas som en icke-smittsam folksjukdom, förutom de kroppsliga skadorna som DMT2 kan det även orsaka ekonomiska svårigheter för patienten samt för hälso- och sjukvården. DMT2 sjukdomen påverkar patienten negativt då de orsakar dagliga problem. Långsiktigt kan det även bidra till komplikationer och för att kunna förebygga behöver patienten kunskap kring sjukdomsinsikten samt riskfaktorer som kan uppstå och vilken behandling som kan vara effektiv för deras livskvalité.

    Syfte: Att beskriva hur personer med diabetes typ 2 upplever sin egenvård.

    Metod: Översikten för litteratursökningen gjordes med hjälp av två databaser Cinahl Complete och PubMED där ett urval av 11 styckna vetenskapliga artiklar som är inriktade i kvalitativ metod valdes ut.

    Resultat: Litteraturöversikten visar på 4 huvudområden: hantering av blodsockervärdet, kosthantering, fysisk aktivitet och stöd.

    Slutsats: I litteraturöversikten har författarna kommit fram till att patienter med diabetes typ 2 behöver mycket stöd både hälso- och sjukvården men även från närstående och vänner. I litteraturöversikten finner författarna även att levnadsvanorna har en stor inverkan på patienterna om de utför en livsstilsförändring som gynnar de kan de leva ett liv av kvalité.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Adem, Abdulwassi
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Maruffi, Ghomri
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Anhörigas upplevelser av vård av en person med demenssjukdom och stödåtgärder för anhörigvårdare2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 27.
    Adestedt, Mattias
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Karimi, Monavar
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Föräldrars erfarenhet av att ha barn med diagnosen ADHD: En Litteraturöversikt2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund ADHD är en neuropsykiatrisk sjukdom som skapar svårighet med impulsivitet, hyperaktivitet och koncentration. Barn med denna diagnos har stor risk att hamna i ett flertal ogynnsamma situationer. Inom vården läggs stort fokus av sjuksköterskan på barnet i sig, men ofta glöms föräldern i situationen bort. ADHD är en livsomställande diagnos för alla inblandade där föräldrarna också är i behov av stöd, för sig själv men även för barnet med ADHD.

    Syfte Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha barn med diagnosen ADHD.

    Metod En litteraturöversikt som utgår utifrån tio vetenskapliga originalartiklar båda kvalitativa och kvantitativa forskningar.

    Resultat Resultatet i litteraturstudien visas i tre teman respektive underteman: Tema 1: föräldrars handlande gentemot barnen utifrån kunskap och strategier. Tema 2: påverkan på familjen och det sociala livet för föräldern som delas till två underteman: Familjestrukturens påverkan av barn med ADHD och påverkan på möjlighet och trygghet i det sociala livet. Tema 3: dagliga påfrestning som påverkar föräldralivet och delas till tre underteman: Stress, föräldrars psykiska hälsa och saknad stöd och hjälp.

    Slutsats Resultaten i litteraturstudien visar att upplevelsen av att ha barn med diagnosen ADHD i föräldrars liv var krävande, utmanade och stressande samt påverkade föräldrars sociala, fysiska och psykiska hälsa. Det visar att barn med ADHD påverkade familjestrukturen, hushållsekonomi och föräldrars jobb. Att vårda barn med ADHD var inte lätt för föräldrars sociala liv och skapade rädsla, oro, otrygghet och känsla av att vara otillräcklig samt inkompetenta för att ta hand om sitt barn. Det framkom också att föräldrar upplevde stigmatisering och isolering från människorna i samhället och anhöriga.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Adilagic, Selma
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Erici, Jennifer
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hopp hos patienter i palliativ vård: En deduktiv litteraturstudie med modellen de 6 S:en som utgångpunkt2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: In previous studies on the subject hope it has been revealed that hope is an important condition for the experience of health, quality of life and well-being. In the literature hope is described as a great support in life that is vital for a person's life and for how the person manages to become afflicted with a fatal disease. Within palliative care the 6S: s is a person-centered model for care that is directed towards the promotion of patient´s participation, relief from suffering and enablement of well-being and support of the patient and his or her family members. Aim: To describe how patients find hope in their situation in palliative care, and to examine whether there is an interaction between the different dimensions of 6 S: s model and with patients' experiences of hope. Methods: This degree project is literature study. Analysis was made using a deductive analysis with the 6 s:n theory as a theoretical reference frame. Results: The patients were hoping for cure, to live with hope, symptom management and they found hope in activities, symbols and metaphors, dreams and fantasies, humor, spirituality, self-determination, control, relationships, strategies and goals. After the result analysis to this degree project it appeared that all factors of hope corresponded with the dimensions of the 6 S: s: Self-image, Self-determination, Social relationships, Symptom relief, Context and Strategies. Discussions:It has been found that to have hope is important for patients in palliative care as it enables them to deal with their situation and experience meaning, well-being and safety at end of life. It has also been demonstrated that there is an interaction between the different dimensions of 6 S: s model and patients' experiences of hope. Thus, the model can be assumed to facilitate a more systematic way to integrate conversations about hope and accordingly to promote hope among patients in palliative care.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Adler, Åsa
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Karhunen, Jennifer
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Interaktion mellan sjuksköterska och familj med en kritiskt sjuk förälder: sjuksköterskans stöd till barnet i familjen2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 30.
    Adman, Heléne
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Wursé, Linn
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Möjligheter och hinder i sjuksköterskans omvårdnad av patienter med svårläkta sår2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 31.
    Adolfsson Blomqvist, Josefin
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Strömsén, Emmy
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vårdpersonals erfarenheter av patienter med demenssjukdom som vårdas palliativt: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många äldre personer drabbas av olika former av demenssjukdomar. Om personerna inte drabbas av annan dödlig sjukdom kommer demenssjukdomen i sig slutligen leda till döden. Palliativ vård är ofta förknippat med cancer- och hjärt- och kärlsjukdomar men allt mer börjar den palliativa vården introduceras även för patienter med demenssjukdom. Då demens ofta leder till kommunikationssvårigheter uppstår det problem i att ge en god personcentrerad vård i livets slutskede.

    Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonals erfarenheter i det palliativa vårdandet av patienter med demenssjukdom inom äldreomsorgen.

    Metod: En litteraturöversikt har genomförts utifrån sökningar på databaserna CINAHL complete, Pubmed och Ageline. De utvalda artiklarna bestod av åtta kvalitativa studier och två tvärsnittsstudier. Analysen genomfördes utifrån Fribergs analysmetod.

    Resultat: I resultatet beskrivs Tillämpning av palliativ vård för patienter med demenssjukdom, vårdpersonalens upplevelse av symtomlindring, vikten av god kommunikation och hinder och möjligheter för god palliativ vård. Det framkom att det kunde upplevas svårare att bedöma när en patient med demenssjukdom är i behov av palliativ vård än vid andra sjukdomstillstånd. Detta resulterade även i att vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal var av stor betydelse för igenkänning av symtom. Vårdpersonal upplevde att det fanns brister i det emotionella stödet efter att ha vårdat en patient med demenssjukdom palliativt.

    Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras metodens fördelar och nackdelar, valet av artiklar och varför vissa begränsningar har utförts. I resultatdiskussionen diskuteras det framkomna resultatet i relation till den teoretiska utgångspunkten De 6 s:n. Kopplingar till personcentrerad vård belyses i resultatdiskussionen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Adolfsson, Karin
    et al.
    Göteborgs universitet; Länssjukhuset Ryhov, Region Jönköpings län.
    Kreicbergs, Ulrika
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Karolinska institutet.
    Bratthäll, Charlotte
    Länssjukhuset i Kalmar.
    Holmberg, Erik
    Göteborgs universitet; Region Västra Götaland.
    Björk-Eriksson, Thomas
    Göteborgs universitet; Region Västra Götaland.
    Stenmarker, Margaretha
    Göteborgs universitet; Region Jönköpings län; Linköpings universitet.
    Referral of patients with cancer to palliative care: Attitudes, practices and work-related experiences among Swedish physicians2022Inngår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354, Vol. 31, nr 6, artikkel-id e13680Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: This study aimed to explore the attitudes, practices and work-related experiences among Swedish physicians regarding the referral process, integration and transition between oncology care and palliative care (PC).

    METHODS: A cross-sectional online survey was performed with a study-specific questionnaire in 2016-2017 in south-eastern Sweden. Physicians working with cancer patients within surgical specialties, medical specialties and paediatric oncology participated.

    RESULTS: The vast majority of the 130 participating physicians (99.2%) stated that PC was beneficial for the patient and were positive about early integration of PC (65.5%). Still, only 27.6% of the participants introduced PC at an early stage of non-curable disease. However, paediatric oncologists had a very early introduction of PC in comparison with medical specialties (p = 0.004). Almost 90% of the study population said they wanted to know that the patient had been taken care of by another care facility.

    CONCLUSIONS: Despite the physicians' positive attitude towards early integration and referral to PC, they often acted late in the disease trajectory. This late approach can reduce the patient's opportunity of improving quality of life during severe circumstances. There is a need for in-depth knowledge of the physicians' challenges in order to bridge the gap between intentions and actions.

  • 33.
    Adolphsson, Niclaz
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för omvårdnad.
    Davidsson, Barbro
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för omvårdnad.
    Debriefing: sett ur ett sjuksköterskeperspektiv samt dess relevans för omvårdnad2000Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 34.
    Adriazola, Mary Isabel
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kjellström, Thima
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att vara inlagd på flerbäddssal: En litteraturöversikt om hur patienter upplever att vårdas i en flerbäddssal inom somatisk vård.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Att bli inlagt i en flerbäddssal kan få patienterna att få uppleva olika upplevelser

    och deras upplevelser är påverkade av sjukhusmiljö, exempelvis avdelningens

    atmosfär, avsaknad av utrymme och kommunikation. Värdigheten kan bli

    påverkad och kränkt på olika sätt beroende på de olika patienternas

    uppfattningar om värdigheten.

    Syfte: Syftet var att belysa patienters vistelse i en flerbäddssal.

    Metod: En litteraturöversikt som har baserats på 14 artiklar, varav 13 kvalitativ och en

    kvantitativ studie som hämtats från CINAHL, Medline och PubMed. Resultatet

    sammanställdes i en matris, där likheterna identifierats och nya tema skapades.

    Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras i fem olika teman. De är följande:

    patienters upplevelser av att vara oberoende, patientens privatsfär, patientens

    delaktighet i att bli placerad i en flerbäddssal, patienters upplevelser av att vara

    med andra och sjukvårdpersonalens bemötande som påverkar patienters

    upplevelser. Det beskrivs hur patienters upplevelser blir påverkade både positivt

    och negativt.

    Diskussion: Författarna diskuterar resultatet utifrån Nordenfelts värdighetsbegrepp, där den

    moraliska resningens värdighet, människovärdighet och den personliga

    identitetens värdighet berörs.

    Nyckelord: Flerbäddssal, patienters upplevelser, värdighet, integritet

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Aene, Roya
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Rudzite, Alise
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kvinnors sexuella hälsa i samband med bröstcancer: En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen. Behandlingen medför olika konsekvenser som påverkar kvinnors liv och välbefinnande som kan leda till kvinnors sexuella hälsa, sexualitet samt relation till sig själv och sin partner blir påverkad.

    Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av sexuell hälsa hos kvinnor i samband med bröstcancer.

    Metod: En litteraturöversikt gjordes som innehåller fyra kvalitativa, fem kvantitativa och två vetenskapliga artiklar med mixad metod. Artiklarna analyserades och granskades enligt Fribergs metod.

    Resultat: Resultatet presenteras i sex temaområden som beskriver upplevelser av sexuell hälsa hos kvinnor med bröstcancer: Förändrad sexuell hälsa, Psykologiska konsekvenser, Kvinnans relation till sig själv och sin kropp, Relationer med partner, Kommunikationen med hälso- och sjukvårdspersonal och Fördomar kring bröstcancerbehandling.

    Diskussion: Diskussionen inkluderar en metoddiskussion och en resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter, genomförda tillvägagångssätt samt kvalitetsgranskning av resultatartiklar. Vidare i resultatdiskussion diskuteras resultatets fynd utifrån Katie Erikssons teori om lidande samt andra studier och egna reflektioner.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    af Burén, Julia
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Szanto, Anna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av patienter med substansmissbruksproblematik: En litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Substansmissbruk har en negativ inverkan på kroppen och är en bidragande faktor till några av världens alla sjukdomsfall. Drogtillgängligheten har ökat och visar på en uppåtgående trend. Patienter med substansmissbruk som söker vård upplever att deras behov inte tas på allvar. Sjuksköterskornas uppgift i detta är att skapa en så god och effektiv vård som möjligt, där patienterna känner sig delaktiga och respekterade.

    Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med substansproblematik.

    Metod: Litteraturöversikten bestod av tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Samtliga artiklar berörde sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med substansmissbruk. Resultatet har framställt utifrån likheter och skillnader mellan artiklarna.

    Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor från olika avdelningar hade olika erfarenheter av att ge vård till patienter med missbruksproblematik. Oavsett avdelning hade ingen av sjuksköterskorna någon specifik utbildning inriktad på ämnet missbruk och beroende. Däremot hade sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrin, avgiftningscenter samt alkohol- och drogavdelningar mer erfarenhet av att bemöta dessa patienter.

    Diskussion: Diskussionen har utgått ifrån Parses teori Humanbecoming. Den berörde med hjälp av teorin sjuksköterskornas olika erfarenheter och hur vården formas utefter detta. Den avslutades med vilken inverkan utbildningen och vårdmiljön har på vården för patienter med substansmissbruk och beroende.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    af Klint, Madeleine
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Jonasson, Paulina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ovisshet och väntan: Anhörigas upplevelser av att bli informerade av sjuksköterskor2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Bakgrund: Sjuksköterskor har till uppgift att informera anhöriga med hänsyn till tidpunkt, form och innehåll. Anhöriga har behov av att få information från sjuksköterskor. Studier visar att behovet av information inte tillfredsställs och att anhöriga lider i ovisshet och väntan.

     

    Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser av att bli informerade av sjuksköterskor.

     

    Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2006) har gjorts och baserats på nio vetenskapliga artiklar. Likheter i resultaten delades efter innehåll in i teman.

     

    Resultat: Anhöriga vill bli informerade på vardagligt språk, med få medicinska termer och informationen ska vara rak, sanningsenlig och patientnära. De vill inte behöva vänta på att få information, de vill få den kontinuerligt och inte riskera att få motsägelsefull information. Förmedlad information ska syfta till att anhöriga får förståelse för situationen den närstående befinner sig i, utvecklar tillit till sjuksköterskorna och blir delaktiga i vården av den närstående. Dessutom bör förmedlad information lämna utrymme för realistiskt hopp. 

     

    Diskussion: Det händer att sjuksköterskor talar i medicinsk jargong med varandra och då anpassar de inte språket efter de anhörigas förförståelse av sjukvården. Sjuksköterskor bör, således, väga sina ord med större omsorg. Anhöriga söker information från andra källor, vilket ställer högre krav på sjuksköterskor att uppdatera och anpassa sig efter dagens snabba informationsflöde. För att möta anhörigas vilja till delaktighet kan familjeronder öka informationsöverföringen. Anhöriga får där möta människor från olika professioner och ta vara på deras kunskaper om den närstående och på så sätt skapa sig en egen bild över situationen.

     

    Nyckelord: Anhöriga, behov, information, sjuksköterskor                     

    Fulltekst (pdf)
    Ovisshet och väntan - Anhörigas upplevelser av att bli informerade av sjuksköterskor
  • 38.
    af Winklerfelt Hammarberg, Sandra
    et al.
    Karolinska Institutet; Region Stockholm.
    Björkelund, Cecilia
    Göteborgs universitet.
    Nejati, Shabnam
    Göteborgs universitet.
    Magnil, Maria
    Göteborgs universitet.
    Hange, Dominique
    Göteborgs universitet; Region Västra Götaland.
    Svenningsson, Irene
    Göteborgs universitet; Region Västra Götaland.
    Petersson, Eva‑Lisa
    Göteborgs universitet; Region Västra Götaland.
    André, Malin
    Uppsala universitet.
    Udo, Camilla
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Högskolan Dalarna; Uppsala universitet.
    Ariai, Nashmil
    Göteborgs universitet.
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna.
    Wikberg, Carl
    Göteborgs universitet.
    Westman, Jeanette
    Karolinska Institutet; Region Stockholm; Uppsala universitet.
    Clinical effectiveness of care managers in collaborative primary health care for patients with depression: 12‑ and 24‑month follow‑up of a pragmatic cluster randomized controlled trial2022Inngår i: BMC Primary Care, E-ISSN 2731-4553, Vol. 23, nr 1, artikkel-id 198Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: In previous studies, we investigated the effects of a care manager intervention for patients with depression treated in primary health care. At 6 months, care management improved depressive symptoms, remission, return to work, and adherence to anti-depressive medication more than care as usual. The aim of this study was to compare the long-term effectiveness of care management and usual care for primary care patients with depression on depressive symptoms, remission, quality of life, self-efficacy, confidence in care, and quality of care 12 and 24 months after the start of the intervention.

    Methods: Cluster randomized controlled trial that included 23 primary care centers (11 intervention, 12 control) in the regions of Västra Götaland and Dalarna, Sweden. Patients ≥ 18 years with newly diagnosed mild to moderate depression (n = 376: 192 intervention, 184 control) were included. Patients at intervention centers co-developed astructured depression care plan with a care manager. Via 6 to 8 telephone contacts over 12 weeks, the care manager followed up symptoms and treatment, encouraged behavioral activation, provided education, and communicated with the patient’s general practitioner as needed. Patients at control centers received usual care. Adjusted mixed model repeated measure analysis was conducted on data gathered at 12 and 24 months on depressive symptoms and remission (MADRS-S); quality of life (EQ5D); and self-efficacy, confidence in care, and quality of care (study-specific questionnaire).

    Results: The intervention group had less severe depressive symptoms than the control group at 12 (P = 0.02) but not 24 months (P = 0.83). They reported higher quality of life at 12 (P = 0.01) but not 24 months (P = 0.88). Differences in remission and self-efficacy were not significant, but patients in the intervention group were more confident that they could get information (53% vs 38%; P = 0.02) and professional emotional support (51% vs 40%; P = 0.05) from the primary care center.

    Conclusions: Patients with depression who had a care manager maintained their 6-month improvements in symptoms at the 12- and 24-month follow-ups. Without a care manager, recovery could take up to 24 months. Patients with care managers also had significantly more confidence in primary care and belief in future support than controls.

  • 39.
    Afzelius, Görel
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hesse, Ylva
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att hjälpa eller stjälpa: patientens delaktighet i vården2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 40.
    Agartz, Julia
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ghebrehiwet, Miriam
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Anhörigas upplevelser av palliativ vård2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Anhörigas upplevelser av palliativ vård
  • 41.
    Agaskova, Natalja
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Bakoev, Temur
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Anhöriga: Vems liv lever jag?: Litteraturöversikt om anhörigas erfarenheter av att leva med en familjemdelem som lider av psykisk sjukdom2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Agdell, Ingrid
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Valdre, Mikko
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hur vården upplevs av personer med självskadebeteende: en litteraturöversikt2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Självskadebeteende väcker många känslor och det förekommer en del missförstånd om fenomenet. Beteendet är sannolikt mer vanligt förekommande bland kvinnor än hos män och debuterar ofta i tidiga tonåren men kan drabba vem som helst. Att vårda personer med självskadebeteende är en utmaning för personal inom hälso- och sjukvården. Därför är det viktigt att belysa hur personer med självskadebeteende beskriver sina upplevelser om vad som kan utgöra betydelsefulla vårdinsatser.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer med självskadebeteende beskriver möten med vården.

    Metod: En litteraturöversikt av 12 kvalitativa artiklar har utförts för att på ett systematiskt sätt redogöra för den forskning som gjorts inom det specifika området.

    Resultat: Personer med självskadebeteende upplevde både avsaknad och tillgång till förtroliga mellan-mänskliga relationer med vårdpersonal. Inom heldygnsvården kunde de mötas av oförstående och respektlös vårdpersonal som var mer intresserad av regler och uppfostrande än av individer i behov av vård och mellan-mänskliga relationer. Ett av de främsta hindren för återhämtningsprocessen var exponeringen för andra personers självskadebeteende. Det som upplevdes främjande för mellan-mänskliga relationer var personal som var genuint omtänksamma och tog sig tid att verkligen lyssna på varje individs unika berättelse. Om det fanns en ömsesidig och förtrolig vårdrelation, fanns en större benägenhet att söka vård i framtiden.

    Diskussion: Metoden och resultatet diskuteras mot bland annat bakgrund, vårdteoretisk utgångspunkt, lagar, kompetensbeskrivningar och vetenskapliga artiklar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Aghajani, Jana
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Odén, Ann-Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters erfarenheter av cancerrelaterad smärta i palliativ vård: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärterfarenheter är subjektiva, enskilda upplevelser, som kan framträda varierande och är vanligt förekommande vid långt gångna cancersjukdomar. Palliativ vård månar om patientens välbefinnande genom att se den hela människan och bland annat tidigt identifiera och behandla olika typer av smärta. I begreppet smärta ingår de olika dimensionerna av fysisk, psykisk, social och andlig/existentiell smärta. Dessa olika smärttillstånd kan samverka med varandra och förstärka den upplevda smärtan. Detta är smärtor som påverkar den cancersjuke patientens välbefinnande och välmående i dennes sista dagar.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters erfarenheter av cancerrelaterad smärta i palliativ vård.

    Metod: Litteraturöversikten är grundad på elva vårdvetenskapliga artiklar: sju kvalitativa, två kvantitativa och två med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarnas innehåll analyserades och resultat presenterades med fyra teman.

    Resultat: Resultat av denna litteraturöversikt presenterades med fyra huvudkategorier: smärtans olika uttryck, smärtlindringsstrategier, smärtans inflytande på livssituationen och vårdens hantering och bemötande av patienters smärta. Resultatet visade att patienter erfor fysisk, psykologisk, social och existentiell/andlig cancerrelaterad smärta i palliativ vård. Det framkom att både farmakologiska och icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder användes av patienter. Rädsla för biverkningar av opioider belystes av patienter. Det visade sig att smärtan påverkade negativt patienters vardagliga liv, möjligheter att utföra aktiviteter samt bibehålla nära relationer. Patienters rädsla för stigande smärta visade sig ibland vara större än rädsla för döden. Patienter betonade betydelsen av att förbättrad kommunikation, förståelse, förtroende, kompetens och engagemang från vårdpersonal när det gällde patienters smärtbehandling.

    Diskussion: Katie Erikssons vårdteori användes vid resultatdiskussionen. Resultatet visade att patienter med cancerrelaterad smärta i palliativ vård hade liknande erfarenheter, tankar och problem gällande sin smärta, samt sjuksköterskornas sätt att möta smärta. Det framkom ett behov av kompetensutveckling angående sjuksköterskors ansvar och förhållningssätt gentemot patienters smärta i palliativ vård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Agic, Aida
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ek, Manuel
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Fördomar mot manliga sjuksköterskor2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Agius, Josefine
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Klarare, Anna
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Mattsson, Elisabet
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Trygg kan ingen vara: Elever som lever med skyddade personuppgifter2022Inngår i: Skolhälsan, ISSN 0284-284X, nr 4, s. 16-21Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I Sverige lever över 10 000 barn med skyddade personuppgifter på grund av hot och våld. För barn och ungdomar som tvingas leva gömda kan skolan vara en tillflyktsort i en annars kaotisk värld.

  • 46.
    Agius, Josefine
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Mattsson, Elisabet
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kvinnor på skyddade boenden måste kunna ta tillbaka sina liv2022Inngår i: Expressen, ISSN 1103-923X, nr 22-02-09Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Sveriges myndigheter och kommuner måste sluta nöja sig med att kvinnor förvaras på skyddat boende under obestämd tid. Josefine Agius och Elisabet Mattsson uppmanar Sveriges myndigheter och kommuner att prioritera rätt i regeringens åtgärdspaket.

  • 47.
    Agius, Josefine
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Mattsson, Elisabet
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Woman Advisory Board,
    ”Stabil vardag måste ses som en del av traumabehandling”2022Inngår i: Dagens medicin, ISSN 1104-7488, nr 2022-04-07Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    För kvinnor utan fast bostad är det omöjligt att få traumabehandling, eftersom en stabil vardag är ett krav, skriver Josefine Agius, Elisabet Mattsson och Woman Advisory Board.

  • 48.
    Agnsäter, Elin
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Arnesson, Jacob
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av en kort vårdtid och ett snabbt vårdförlopp2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 49.
    Ahlberg, Monika Elisabeth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hur beaktar sjuksköterskan patientens integritet i den slutna psykiatriska vården2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 50.
    Ahlbäck, Alexandra
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Linnér, Mimmi
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vuxna patienters upplevelser av sjuksköterskans affektiva beröring i daglig omvårdnad: en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Beröring kommer alltid att vara en del av vården. Affektiv beröring är en typ av frivillig beröring som kan uppstå såväl medvetet som omedvetet. Denna typ av beröring används av sjuksköterskan i det dagliga omvårdnadsarbetet för att trösta, lugna, vårda och lindra patienters lidande. Sjuksköterskors olika beröringsstilar grundas i deras personlighet, livserfarenhet, kulturella bakgrund, utbildning och arbetsstil. Vidare forskning inom området anses vara av betydelse, då kunskaperna kring affektiv beröring är bristande bland sjuksköterskor.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vuxna patienters upplevelse av sjuksköterskans affektiva beröring i daglig omvårdnad.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Resultatet tematiserades i sex teman: Att knyta band, betydelsen av kommunikation, kroppsdelarnas olika betydelser, att bli berörd med närvaro, beröring och genus betydelse och betydelsen av att ha kontroll över situationen.

    Diskussion: Resultatet diskuterades mot Virginia Hendersons omvårdnadsteori om människans behov samt relaterades till vetenskapliga artiklar för att stärka resultatet. I denna del diskuteras vuxna patienters upplevelser av affektiv beröring i daglig omvårdnad samt hur sjuksköterskor skall förhålla sig för att patientens hela vårdupplevelse skall upplevas som god.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 of 3259
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf