Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 1 - 50 av 172
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aafjes-van Doorn, Katie
    et al.
    Adelphi University, USA.
    Lilliengren, Peter
    Stockholm University.
    Cooper, Angela
    Dalhousie University, Canada.
    Macdonald, James
    Headington Psychotherapy, England.
    Falkenström, Fredrik
    Uppsala University.
    Patients Affective Processes Within Initial Experiential Dynamic Therapy Sessions2017Ingår i: Psychotherapy, ISSN 0033-3204, E-ISSN 1939-1536, Vol. 54, nr 2, s. 175-183Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research has indicated that patients in-session experience of previously avoided affects may be important for effective psychotherapy. The aim of this study was to investigate patients in-session levels of affect experiencing in relation to their corresponding levels of insight, motivation, and inhibitory affects in initial Experiential Dynamic Therapy (EDT) sessions. Four hundred sixty-six 10-min video segments from 31 initial sessions were rated using the Achievement of Therapeutic Objectives Scale. A series of multilevel growth models, controlling for between-therapist variability, were estimated to predict patients adaptive affect experiencing (Activating Affects) across session segments. In line with our expectations, higher within-person levels of Insight and Motivation related to higher levels of Activating Affects per segment. Contrary to expectations, however, lower levels of Inhibition were not associated with higher levels of Activating Affects. Further, using a time-lagged model, we did not find that the levels of Insight, Motivation, or Inhibition during one session segment predicted Activating Affects in the next, possibly indicating that 10-min segments may be suboptimal for testing temporal relationships in affective processes. Our results suggest that, to intensify patients immediate affect experiencing in initial EDT sessions, therapists should focus on increasing insight into defensive patterns and, in particular, motivation to give them up. Future research should examine the impact of specific inhibitory affects more closely, as well as between-therapist variability in patients in-session adaptive affect experiencing.

  • 2.
    Abarzúa Gonzalez, Roberto
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Motivationsfaktorer för förändring av våldsbeteende: Tre män berättar om sin motivationsprocess före, under och i slutet av behandlingen2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att genom intervjuer beskriva olika betingelser som motiverar män att söka hjälp för sitt våldsutövande i nära relationer samt beskriva olika betingelser som är avgörande för om man fullföljer den planerade behandlingen eller inte. Den tredje frågeställning var om de här beskrivningarna kunde ge idéer om vilka behandlingsinslag som bidrar till att män fullföljer behandlingen som syftar till att man slutar använda våld. Tre män intervjuades tre gånger under sin behandling, det vill säga i början, i mitten och i slutet av behandlingen. Intervjuerna genomfördes under sammanlagt sex månader. Intervjuerna följde en intervjuguide och var halvstrukturerade.

    Gemensamt för alla tre män som är avgörande för att de söker hjälp och fullföljer sin behandling är när de upplevde att deras våldshandlingar fick allvarliga konsekvenser både för sig själva och för sin omgivning.

    En annan avgörande motiverande faktor för dessa män var att de upplevde att gruppledarna för behandlingsgruppen gav utrymme för allas berättelser. Männen uttrycker att de får ett utrymme för att själva reflektera över den situation som de befinner sig i utan en alltför styrande, kontrollerande attityd från gruppledarna. Detta förhållningssätt från gruppledarna verkar stärka männens motivation till att fortsätta behandlingen och därmed göra förändringen möjligt.

     Mötet med de andra deltagarna är en central motivationsfaktor för att genomföra behandlingen. Känslan att man inte är ensam, att man delar med sig av sina egna erfarenheter, att man känner igen sig, att se värre konsekvenser för andra deltagare är viktiga faktorer i förändringsarbetet.

    Motivationen verkar vara motorn eller drivkraften i själva förändringsarbetet. Denna undersökning pekar i riktning att motivationen verkligen är en dynamisk och föränderlig process som påverkas av många olika komponenter, inte minst i relation till andra människor.

  • 3.
    Abbass, Allan
    et al.
    Dalhousie University, Canada.
    Lilliengren, Peter
    Stockholms universitet.
    Town, Joel
    Dalhousie University, Canada.
    On Paolo Migone's "What Does Brief Mean?"2014Ingår i: Journal of the American Psychoanalytic Association, ISSN 0003-0651, E-ISSN 1941-2460, Vol. 62, nr 5, s. NP18-NP22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 4.
    Abbass, Allan
    et al.
    Dalhousie University, Canada.
    Town, Joel
    Dalhousie University, Canada.
    Ogrodniczuk, John
    University of British Columbia, Canada.
    Joffres, Michel
    Simon Fraser University, Canada.
    Lilliengren, Peter
    Stockholms universitet.
    Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy Trial Therapy: Effectiveness and Role of Unlocking the Unconscious2017Ingår i: Journal of Nervous and Mental Disease, ISSN 0022-3018, E-ISSN 1539-736X, Vol. 205, nr 6, s. 453-457Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examined the effects of trial therapy interviews using intensive short-term dynamic psychotherapy with 500 mixed sample, tertiary center patients. Furthermore, we investigated whether the effect of trial therapy was larger for patients who had a major unlocking of the unconscious during the interview compared with those who did not. Outcome measures were the Brief Symptom Inventory (BSI) and the Inventory of Interpersonal Problems (IIP), measured at baseline and at 1-month follow-up. Significant outcome effects were observed for both the BSI and the IIP with small to moderate preeffect/posteffect sizes, Cohen's d = 0.52 and 0.23, respectively. Treatment effects were greater in patientswho had a major unlocking of the unconscious comparedwith thosewho did not. The trial therapy interview appears to be beneficial, and its effects may relate to certain therapeutic processes. Further controlled research is warranted.

  • 5.
    Alissavakis, Gricel
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Erfarenheter av ABFT2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Inledning: Den psykiska ohälsan och suicid hos ungdomar mellan 15-24 år har ökat i Sverige. Att undersöka metoder som kan bidra i arbetet mot psykisk ohälsa känns angeläget, detta när traditionella metoder inte alltid är tillräckliga för att behandla psykisk ohälsa hos ungdomar. Anknytningsbaserad familjeterapi, ABFT används idag för behandling av depression, ångest och suicidal problematik hos unga inom Barn och ungdomspsykiatrin (BUP), inom socialtjänstens behandling för ungdomar samt inom vissa statliga institutioner för unga (SIS).

    Frågeställning: Vilka olika erfarenheter finns av ABFT behandling hos psykoterapeuter, patienter och föräldrar ?

    Metod: semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra psykoterapeuter, två patienter och två föräldrar. Kvalitativ metod har använts och insamlad data har analyserats med tematisk analys med induktiv ansats.

    Resultat : Resultatet knyts till fem teman ; Anknytning, kommunikation, relation, affekter och förändring. Psykoterapeuterna ser återanknytningsarbetet som nödvändig för att återupprätta dialog och kommunikation mellan förälder och ungdom. Detta förbättrar på sikt relationen och anknytningen, men även det psykiska måendet hos ungdomarna enligt psykoterapeuterna. Ungdomarnas erfarenhet är att de blev mer förstådda och hörda av sina föräldrar. Dialogen återupptogs och känslor kunde uttryckas till den det gällde. När behov och känslor togs emot av förälder ökade tilliten till föräldern, relationen förbättrades och föräldern kunde ses som en resurs. Föräldrars erfarenheter är att de fick andra sätt för att kommunicera, stödja och möta sin ungdom på.

    Diskussion: Visar att återanknytning och relationell omformulering av problem görs i ABFT behandling. De relationella problemen är följder av tidigare anknytningsskador. Återupprättad dialog möjliggör återanknytning vilket förbättrar relationen. Utvidgning av ungdomens och förälderns kapacitet till känslomässig bearbetning är förutsättning för förändring. Uttryckandet av känslor förknippade med anknytningskadan verkar läkande för ungdomen samt förbättrar relation och anknytning till förälder. Förändring sker när ungdom får sätta ord på och dela svåra känslor med föräldern. Att bli mottagen i sina känslor skapar en förändring i de inre arbetsmodellerna hos ungdom och förälder. Förändringar sker i interaktionen mellan föräldrar och ungdom vilket gör att de inre arbetsmodellerna av sig själv och annan kan omprövas.

    Nyckelord: Anknytningsbaserad familjeterapi, anknytning, relationer, kommunikation, affekter och förändring

  • 6.
    Almlöf, Johanna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapeuters erfarenheter av arbete med relationen i terapirummet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Den intersubjektiva relation som uppstår i terapirummet har beskrivits som en faktor för förändring. Terapeut och patient befinner sig i en relation där samspelet påverkar dem båda och skapar ny förståelse - för dem båda. Syftet var att undersöka psykodynamiska psykoterapeuters erfarenheter av att samtala med patienter om terapirelationen utifrån ett här-och-nu-perspektiv.

    Frågeställningar: Hur ser psykoterapeuters erfarenheter av samtal om relationen i terapirummet ut?

     Vilka aspekter beskrivs som betydelsefulla för psykoterapeuter då patient - terapeutrelationen fokuseras?

    Metod: Semistrukturerade intervjuer med fem psykoterapeuter. Vid analysen användes tematisk metod.

    Resultat: Att vara i relation med patienter innebar erfarenheter av att visa sig, hitta sin stil samt klä relationen i ord. Samtalet om den ömsesidiga relationen beskrevs som en utmaning. Att hitta en rytm tillsammans med patienten och att växla mellan positionerna deltagande och observerande terapeut framhölls som viktigt. Det relationella samspelet gav upphov till unika möten och en förundran över både människans och samspelets komplexitet.

    Diskussion: Det fanns en vilja att dela med sig av sig själv, samtidigt som svårigheter uppstod. Möjligheterna med relationellt arbete övervägde riskerna, men det beskrevs som krävande. Professionell och relationell trovärdighet framkom som betydelsefulla aspekter för deltagarna då patient - terapeutrelationen fokuserades.

  • 7.
    Almén, Donald
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Subjektets möjligheter: - En undersökning i den lacanska psykoanalysen.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen utforskar människans psyke utifrån den franske psykoanalytikern och psykiatrikern Jacques Lacans psykoanalytiska teori. Uppsatsen undersöker subjektets förutsättningar och möjligheter utifrån lacansk teori, samt vilka implikationer det får på symptomets plats inom klinisk diagnostik. Metoden använder lacanskt teori som beskrivningar av subjektets status, vars framställning abstraheras till en rad regler. Teorins giltighet prövas i uppsatsen mot kliniska fallbeskrivningar och andra exempelfall. I diskussionen framkommer att implikationen av den lacanska teorin om subjektet är vittgående vad gäller kliniskt diagnostik och värderingen av symptomet. 

  • 8.
    Andersson Elmtoft, Natasja
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Att gå i psykoterapi efter pension: En kvalitativ studie av yngre äldre kvinnors behov avpsykoterapi2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Äldres psykiska hälsa är ett åsidosatt område och Socialstyrelsen efterlyserbehandlingsalternativ till medicinering. Flera studier poängterar dock att detsaknas forskning inom området psykoterapi med äldre. Syftet med studien är attundersöka frågor och livsproblem bland pensionärer som går i psykoterapi samtvad de anser är hjälpsamt vid kontakt med en psykoterapeut. En kvalitativ studiemed intervjuer har genomförts med fem kvinnor som valt att gå i psykoterapiefter pension. Kvinnorna var mellan 64 och 73 år gamla när intervjuernagenomfördes. Resultatet visade att fyra av de fem intervjuade kvinnorna ficknågon form av kris i samband med pensioneringen, och att de sökt upp enpsykoterapeut men att detta har skett av olika anledningar och livsproblem. Deanser att psykoterapi är hjälpsamt efter pensionering men menar att terapinbehöver anpassas till den äldres behov, ett synsätt som stöds av forskningen.

  • 9.
    Andersson, Karin
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    En utvärdering av psykodynamisk psykoterapi på Stadsmissionens Terapicenter för unga: Analys av självskattade symptomförändringar via SCL-902014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Syftet med undersökningen är att få en bild av självskattade symptomförändringar hos de unga vuxna som genomfört en psykodynamisk psykoterapi på Stadsmissionens Terapicenter för Unga, under perioden 2008-september 2013.

    Frågeställningar: Den övergripande frågeställningen var om och i vilken grad patienternas självskattade symptom förändrats under behandlingstiden. Utgångshypotesen för undersökningen var att den skulle visa en signifikant förbättrad självupplevd psykisk hälsa hos de unga vuxna som ingår i studien.

    Metod: Studien har genomförts genom att en statistisk analys gjorts av insamlat självskattningsmaterial i SCL-90, för perioden 2008 - september 2013, från Stadsmissionens Terapicenter för unga. Materialet består av enkätsvar från 209 personer.

    Resultat: Resultaten visar att det sker en positivt signifikant symptomförändring under behandlingstiden. Störst är den positiva symptomförändringen i det generella genomsnittsvärdet, GSI, samt vad gäller depression, ångest, interpersonell känslighet och tvång. Resultaten visar också att det finns ett betydande bortfall som inte är slumpmässigt, då bortfallet tenderar att överrepresenteras av personer med en högre nivå av psykiska besvär.

    Diskussion: De positiva behandlingsresultaten går tyvärr inte att generalisera på grund av ett betydande bortfall, dessutom saknades i hög utsträckning persondata i databasen vilket bidrar till en brist i resultatdiskussionen. En bredare och mer kontrollerad bortfallsinformation, såväl som ytterligare persondata, skulle vara till gagn för framtida utvärderingar.

  • 10.
    Andersson, Lars-Percy
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapeutens känslor - risker och möjligheter i terapin2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden är att det finns få referenser inom forskningen på den terapeutiska relationen som explicit handlar om psykoterapeutens känslor i relationen.

    Syftet med denna studie är att förstå mera om psykoterapeutens känslor, vad som utlöser dem i terapirelationen och vilka risker och möjligheter som psykoterapeuterna upplever med känslorna i terapin.

    Metoden som valdes är en kvalitativ metod med en explorativ ansats. Deltagarna i studien är sex psykoterapeuter; fyra kvinnor och två män i åldrarna 50-65 år.

    Resultatet visar att psykoterapeuterna inte kopplar egna starka känslor i relationen till positiva behandlingsresultat i terapin. De uttrycker att man som psykoterapeut bör vara observant på sina känslor och att de bör hållas i bakgrunden i relationen. I de terapier som psykoterapeuterna refererar till i intervjuerna har behandlingsresultaten dock varit goda, patienterna har upplevts som genuina och psykoterapeuterna har känt sig omtyckta av patienten. Psykoterapeuterna kopplar dock inte ihop det positiva behandlingsresultatet och genuiniteten hos patienten i terapirelationen. Genuinitet även hos psykoterapeuten, både i självkännedom och kunskap, är viktiga faktorer för att kunna utföra det terapeutiska arbetet. 

  • 11.
    Andiné, Maria
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Hur upplever och beskriver psykoterapeuter den terapeutiska alliansen i ISTDP?2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Den terapeutiska alliansen ses idag som en viktig faktor oavsettterapimetod. Denna uppsats undersöker den affektfokuserade, psykodynamiskaterapi-metoden som kallas för Intensive short-term dynamic psychotherapy(ISTDP) med focus på den terapeutiska alliansen. Syftet med denna studie är attundersöka hur psykoterapeuter upplever och beskriver den terapeutiska alliansen iISTDP.

    Frågeställningar: Hur upplever och beskriver psykoterapeuter den terapeutiskaalliansen i ISTDP?

    Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Materialet bearbetas utifrånempirisk tematisk analys.

    Resultat: Resultatet av intervjuerna redovisas först utifrån respondenternasbeskrivning av den terapeutiska alliansen i ISTDP för att sedan följas av femframkommande teman: Lyhördhet, Tempo, Kroppsspråk, Press samt Skicklighet.

    Diskussion: Studien visar att respondenterna upplever och beskriver ISTDPmetoden som ett sätt att gemensamt med patienten skapa, en stark medveten ochomedveten terapeutisk allians och en läkande relation. Resultatet var likartat hosalla respondenter och överensstämmer med teori och tidigare forskning. Tänkbaraframtida studier föreslås.

  • 12.
    Axelsson, Christer
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Bedömning av karaktärsstruktur utifrån ISTDP jämfört med patientens självskattning av psykiska besvär2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Inom ISTDP har psykodynamisk diagnostik utvecklats och används kontinuerligt i behandlingen. Diagnostiken delar in patienter i olika karaktärsstrukturer. Frederickson (2013) gör en indelning i de fyra kategorierna lågt motstånd, moderat motstånd, högt motstånd och skör. Föreliggande studie undersöker hur patienters bedömda karaktärsstruktur samvarierar med patientens självskattning av sina psykiska besvär. 

    Frågeställningar: Samvarierar terapeutens bedömning avseende karaktärsstrukturerna lågt motstånd, moderat motstånd, högt motstånd och skör med patientens självskattade psykiska besvär med utvärderingsformuläret CORE-OM. 

    Metod: 31 patienter på tre olika psykiatriska mottagningar har fyllt i självskattningsformuläret CORE-OM. Därefter intervjuades de av psykolog för att bedöma karaktärsstruktur. Den fastställda karaktärsstrukturen jämfördes med utfall i CORE-OM. De statistiska analyserna har genomförts med Spearmans rho värde. Kruskal - Wallis rangordningstest. Vald signifikansnivå < 0.05. Uppföljande parvisa post/hoc test (Man-Whitney U test med Bonferoni korrigerat p värde). 

    Resultat: Bedömd karaktärsstruktur samvarierar med patientens självskattning av psykiska besvär mätt med CORE-OM. Skillnaderna är signifikanta mellan karaktärstrukturerna moderat motstånd och skör avseende både CORE-OM total- och domänpoäng. Karaktärsstrukturen skör skiljer ut sig signifikant från övriga i domänen risk med högre grad av risk rapporterad. Karaktärsstrukturen moderat motstånd skiljer ut sig signifikant med rapporterat lägre grad av svårigheter i underkategorierna nära relationer och socialt i förhållande till övriga. 

    Diskussion: Studiens resultat påvisar att bedömning av karaktärsstruktur utifrån ISTDP är en tillförlitlig diagnostisk metod. Resultatet stödjer den långa traditionen av teoribildning inom den psykodynamiska traditionen vad gäller koppling mellan art av försvar och graden av psykisk ohälsa.

  • 13.
    Bakke, Elisabeth
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Begreppet Acceptans som beskrivning av förändring i psykodynamisk psykoterapi2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det debatteras inom psykoterapiforskningen om hur förändring går till. Accep-tans beskrivs av två relationella teoretiker, Safran och Muran (2000), som hjärtat i psykoterapi. Acceptans tycks inte ha studerats som common factor inom psykoterapiforskningen. Frågeställningarna är: Hur kan förändringsproce-ssen beskrivas i psykodynamisk psykoterapi med hjälp av begreppet acceptans? Har patienterna nått en ökad acceptans, vilken slags acceptans ar de uppnått och hur hänger det samman med förändring? Framträder acceptans i intervjuer-na på ett sådant sätt så att man kan se det som en common factor av betydelse?  Arbetet har en kvalitativ ansats där intervjuer med sex vuxna som genomgått långtids psykoanalys eller psykodynamisk terapi analyserades med tematisk analys. Resultat: Fem teman i framträdde i analysen: a) Acceptans av flera aspekter av själv, b) Acceptans av egen begränsning, c) Acceptans av ansvar och agens, d) Acceptans av olikhet, e) Terapeutens acceptans av patienten. Resultatet visar på att all förändring inte är och inte kan beskrivas i termer av acceptans men det tyder på att acceptans kan ses som en viktig underliggande mekanism som bidrar till förändring. Det pekar också i riktning mot att studiet av acceptans som utfallsmått kan bidra till att studera strukturell förändring efter psykoterapi men ytterligare forskning skulle behövas för att undersöka detta vidare.

  • 14.
    Bane, Birgitta
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Metodfokus på Affekt; Hur känns det?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Evidence-based psychotherapeutic methods compete with each other, while meta-analysis have shown that variability due to different methods related to outcome is remarkably low. In this qualitative study six former patients were interviewed about experiences of method and technique in Affect-focused therapy, with a slight overweight towards unsatisfactory experiences. Responses were analysed and categorised in emergent themes. Methodological focus on affect showed to be a much appreciated, as well as insufficient, element. Alongside positive experiences or summaries of therapy, methodological frames were felt to be at times restrictive, even invalidating, as far as not allowing focus on what was felt to be the more predominant need. These needs were varied and individual; e.g. more/less of undetermined space free of preconceptions, more/less focus on affect, more direction forward, or more space for existentially oriented aspects. Results found good support in previous research except for a strong validation of therapists, even when aspects of therapy had been severely problematic. Experiences of applied method differed extremely among participants. The study highlighted lack of relation between method and outcome, and that positive regard of therapy and alliance were not synonymous with good outcome. Prominent themes were quality of methodological focus on affect and of therapeutic relationship, basic humanistic values, and individual factors of variance.

    Future research was suggested to focus on integration of methods, on therapists’ common factors, as well as on issues of power in the therapeutic relationship.

  • 15.
    Bergklo, Eva
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    ”Från dom har det blivit vi” - Tre medelålders systrars relationsutveckling före och efter föräldrarnas död.: - En retrospektiv kvalitativ studie utifrån två syskongruppers upplevelser.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna retrospektiva kvalitativa studie är att öka kunskapen om tre systrars upplevelse av sina relationers utveckling före och efter båda föräldrarnas död. Som forskningsdesign valdes en kvalitativ metod. Två syskongrupper om tre systrar i medelåldern 49-62 år intervjuades. Datamaterialet analyserades med empirisk tematisk analys. I resultatet framträdde en struktur med fyra olika tidsintervall med femton teman. Resultaten visar att trots de oerhört starka anknytningarna av dysfunktionell natur i ursprungsfamiljerna får systrarna syn på varandra när föräldrarna dör. Syskonrelationerna har kommit i skymundan av föräldrarnas närvaro och deras problem. Det har påverkat syskonrelationerna. Relationerna mellan systrarna och rollerna förändrades i processen före och efter föräldrarnas död och mognar till något annat. Detta går som en röd tråd genom hela materialet; att existera i tillvaron, syskonrelationer omprövas och detta leder till närhet, autonomi och differentiering, en acceptans att alla är olika i triaden som vägleder dem till att värna om varandra än mer i medelåldern.

  • 16.
    Bergsten, Gunilla
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Arbetet med känslor i Anknytningsbaserad familjeterapi2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Depression är ett av de vanligaste psykiatriska symtom hos svenska ungdomar och unga vuxna. Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT), är särskilt inriktad på depression och suicidnära ungdomar. Uppsatsen har fokus på arbetet med känslor i familjeterapi/ABFT.

    Frågeställning: Syfte att undersöka hur psykoterapeuter som följer ABFT-manualen kan arbeta med att fördjupa den emotionella nivån hos familjemedlemmarna. Går det att urskilja samband mellan terapeutens interventioner och känslomässig fördjupning hos familjen, hur ser i så fall dessa samband ut?

    Metod: Kvalitativ fallstudie på en hel filmad psykoterapi, totalt 18 sessioner. Familjen består av en ungdom och dennes föräldrar. Ett antal episoder har valts ut där psykoterapeutens interventioner och vad som hänt i respektive episod har studerats med tematisk analys.

    Resultat: Att rikta familjemedlemmar till varandra är det som väcker mest känslor i familjen. Möten uppstår som tolkas vara helande och ha långsiktiga effekter på familjemedlemmarnas relationer.

    Diskussion: Uppsatsens resultat kopplas till Daniel Sterns teori om ”mötesögonblick” (moments of meeting), intersubjektivitet inom familjen och familjeterapins unika möjlighet att arbeta med känslor i närvaro av de objekt som det faktiskt gäller.

  • 17.
    Bjerger, Christine
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Det psykoterapeutiska rummet: Psykoterapeuters tankar om betydelsen av arbetsrummets funktion och utformning2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Arbetsrummet är något som psykodynamiskt skolade psykoterapeuter medvetet förhåller sig till och använder sig av på olika sätt i professionen. Syftet med den här studien var att belysa några psykoterapeuters tankar om betydelsen av arbetsrummets funktion och utformning.

    Frågeställningarna utgår ifrån vad utformningen på arbetsrummet har för betydelse för den enskilde terapeuten och den psykoterapeutiska processen. Metod: I studien användes en kvalitativ metod och fem legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning intervjuades.

    Resultatet visar att de intervjuade psykoterapeuterna har mycket kunskap kring betydelsen av det terapeutiska rummet och dess utformning. De anpassar sig efter rummets arkitektur och försöker få till inredningen på bästa sätt för sig och patienten. De är måna om att patienten har det bra.

    Möblerna och framförallt fåtöljerna är viktiga i arbetet. De använder sig medvetet av textilier, konst, belysning och naturligt insläpp av ljus samt utsikt genom fönster. Ostördheten anses vara det viktigaste och de byter ogärna rum. Psykoterapeuterna ser sig som en del av rummet de arbetar i och rummet är en del av helheten. Den psykoterapeutiska processen påverkas alltså av arbetsrummet. Diskussion: Den enskilde psykoterapeuten använder mycket tid till att fundera ut vad som fungerar bäst i ett arbetsrum inför mötet med patienten och det krävs en flexibilitet för att kunna möta olika patientgrupper och olika typer av verksamheter. Trots det är det något som man inte pratar så mycket om eller lyfter fram i det psykoterapeutiska arbetet. Det är inte ovanligt att man är flera som delar på samma rum, såväl terapeuter som andra verksamheter och att man därför tillfälligt behöver byta rum. Det finns forskning kring vårdmiljö och vårdrummets påverkan på läkningsprocess, men ingen aktuell forskning på det psykoterapeutiska arbetsrummets utformning.

    Det kan finnas en risk att rummet glöms eller prioriteras bort i samband med inrättandet av olika verksamheter inom kommuner och landsting.

  • 18.
    Bladh, Ulrika
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Informationsteknologi som terapeutiskt hjälpmedel: Den terapeutiska relationen via Skype2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens informationssamhälle, erbjuder nya sätt att interagera, att etablera relationer och att bibehålla kontakten mellan människor.Teknologi och terapi blir ett sätt att upprätthålla en terapeutisk relation med hjälp av Skype som informationsteknologiskt hjälpmedel. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeuters upplevelser avden terapeutiska relationen inom psykodynamisk psykoterapi via videokommunikation. Frågeställningarna fokuserar på terapeuternas användning av de psykodynamiska teorierna, beskrivning av den terapeutiska relationen samt hur den terapeutiska alliansen byggs vid videokommunikation. Studien hade en kvalitativ forskningsansats med en hermeneutisk metod. Sex terapeuter som bedrev terapi på Skype harintervjuats. Resultaten visar att terapeuterna upplevde att det fanns en distans i relationen som kunde användas positivt för att utreda något djupare i terapin. Terapierna blev mer ordrika då överföringaroch motöverföringar inte kunde identifieras lika lätt som vid ett fysiskt möte. Den terapeutiska alliansen upplevdes skörare på Skype. Slutsatser av studien var att bedriva en psykodynamisk psykoterapi på Skype behövde terapeuterna anpassa teorin till teknologin. Distansen irelationen användes som ett hjälpmedel för att terapin skulle utvecklas till en insiktsterapi men kunde även verka till att försvaren förstärktes.

  • 19.
    Braaf, Lisa
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Att inte släppa patienten på irrvägar: Fem psykoterapeutstudenters upplevelser av att lära sig arbeta med Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: ISTDP-metoden har en växande evidensbas. Metoden kräver högre grad av aktivitet och direkthet från terapeutens sida jämfört med klassiskt psykodynamiskt förhållningssätt. Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om psykoterapeutstuderandes upplevelser av att lära sig och arbeta med ISTDP parallellt med andra utbildningsinslag.

    Frågeställningar: Fokuserar på psykoterapeutstuderandes upplevelser av lära och integrera ISTDP-metoden med andra psykodynamiska arbetssätt.

    Metod: Kvalitativ intervjustudie med psykoterapeutstuderande som utbildats i ISTDP under psykoterapeututbildningen.

    Resultat: Upplevelserna av ISTDP-momentet skiljer sig mellan intervjupersonerna, som beskriver en ambivalens: dels uppskattning över att ha lärt sig metoden, dels utmaningen i att vara aktiv, uppmärksam och samtidigt tänka ut lämpliga interventioner. Initial osäkerhet avtog med ökad erfarenhet och gav större mod och trygghet i terapeutrollen. Metoden upplevs underlätta tydlighet, fokus och ångestreglering i patientarbetet. ISTDP-momentet gavs stort utrymme vilket begränsade utrymmet för andra ämnen.

    Diskussion: Denna studie visar på svårigheter förknippade med att lära sig en metod där arbetssättet skiljer sig från övriga utbildningsmoment. Studien belyser vikten av balans mellan utmaning och trygghet i lärsituationen med hänsyn taget till studenternas tidigare kunskaper och begränsade erfarenhet. Faktorer som gynnar respektive hämmar lärandet diskuteras.

  • 20.
    Brandstetter Madiedo, Consuelo
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Klientens perspektiv på psykoterapi2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker vad människor som har gått i psykoterapi, oavsett

    vilken inriktning, tycker har varit viktigt i sina erfarenheter. Syftet är att,

    utifrån klientens perspektiv, öka förståelsen för avgörande faktorer i en

    psykoterapi.

    Arbetet har en kvalitativ ansats, där intervjuer med fem vuxna har analyserats

    med en tematisk metod. Tre huvudteman identifierades: a) anledning att söka

    psykoterapi b) att välja att påbörja och fortsätta psykoterapi och c) effekter av

    psykoterapi.

    Resultaten pekar också att klienterna gör ett aktivt val när de accepterar den

    hjälp som de har sökt. Betydelsen av den roll psykoterapeuten spelar framhävs

    samt den terapeutiska kontakten. Den terapeutiska metod som används framstår

    i jämförelse som en mindre viktig aspekt av denna kontakt. Slutligen,

    psykoterapiernas effekt är ett viktigt resultat av erfarenheterna.

  • 21.
    Branner, Aron
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Hur gör vi egentligen?: Vilka interventionstyperupplever psykoterapeuter att de använderför att skapa behandlingsallians medpatienter som har svårigheter med mentalisering? –En explorativ studie.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Att undersöka hur psykoterapeuterarbetar kliniskt med patienter som har svårigheter med mentalisering kan ge en tydligare uppfattning om vad som är hjälpsamt i skapandet av behandlingsallians. Psykoterapiforskning har visat att olika typer av interventioner kan vara verksamma i fråga om att skapa behandlingsallians. I denna studie undersöks vilka interventionstyperfem psykoterapeuter beskriver sig använda i försök att skapa behandlingsallians med patienter som har svårigheter med mentalisering.

    Frågeställningar: Vilka interventionstyperuppleverpsykodynamiskt orienterade psykoterapeuter är till hjälp för att skapa behandlingsallians med patienter som har svårt att mentalisera?

    Metod: I undersökningen tillämpades en kvalitativ, deskriptiv metod där data samlades in med hjälp av ljudinspelade, semistrukturerade intervjuer. Bearbetningsmetoden som används är tematisk analys.

    Resultat: Studien visar terapeuters olika syn på vad som är till hjälp när det handlar omatt skapa behandlingsallians hos personer som har svårt att mentalisera. Trots skillnader i teoretiska förhållningssätt trädde fyra gemensamma teman fram. De fyra centrala temanasom trädde fram i bearbetningen av intervjuerna var affekter, transparens, samarbete samt överföring.

    Diskussion: De beskrivna interventionstypernaochhur interventioner regleras efter reflektionsförmågadiskuteras. Vilka interventiontypersom upplevsverksamma jämförs med aktuell teoribildningi ämnet. Det framkommer olika teoretiska referensramar angående hur interventionstyperna skapas. Trotsolikateoretiska referensergår det att utkristalliseragemensamma interventionstyper.

  • 22.
    Broberg, Anders
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Almqvist, Kjerstin
    Karlstads universitet.
    Appell, Petra
    Karlstads universitet.
    Axberg, Ulf
    Göteborgs universitet.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet.
    Draxler, Helena
    Karlstads universitet.
    Eriksson, Maria
    Mälardalens högskola.
    Grip, Karin
    Göteborgs universitet .
    Hjärthag, Fredrik
    Karlstads universitet.
    Hultmann, Ole
    Göteborgs universitet .
    Iversen, Clara
    Uppsala universitet.
    Röbäck de Souza, Karin
    Göteborgs universitet .
    Utveckling av bedömningsinstrument och stödinsatser för våldsutsatta barn2015Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 23.
    Bryngelson, Birgitta
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Att arbeta med Self-Disclosure: En fenomenologisk studie av fem psykodynamiska psykoterapeuters upplevelser2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Inom den psykodynamiska teoribildningen råder delade meningar om huruvida terapeuten ska berätta om sig själv för patienten. Terapeutens självavslöjande ”Self-Disclosure”, har studerats och debatterats i psykoanalytisk litteratur. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva psykodynamiska psykoterapeuters upplevelser av att arbeta med Self-Disclosure.

    Frågeställning:  Hur beskriver psykodynamiska psykoterapeuter sina upplevelser av att arbeta med Self-Disclosure?

    Metod: I studien används den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden. Kvalitativa djupintervjuer genomfördes med fem psykodynamiskt skolade psykoterapeuter på deras arbetsplatser. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Materialet delades in i meningsenheter vars psykologiska innebörd har tydliggjorts, deras inbördes förhållande studerats och en förståelse har uppnåtts. En pendling mellan helhet och delar har skett kontinuerligt tills fenomenets generella struktur nåtts.

    Resultat:  I analysen framkom sju generella strukturer ur materialet; miljö, personlighet, frågor och svar, om tankar och känslor i terapirummet, om livet utanför terapirummet, känslomässiga upplevelser av Self-Disclosure och Self-Disclosures påverkan på terapiprocessen. Miljö och personlighet ansågs som ofrånkomliga självavslöjanden. Verbala utsagor och uppvisande av känslouttryck kunde ske både avsiktligt och oavsiktligt. Self-Disclosure kunde både försvåra och befrämja terapiprocessen.

    Diskussion: Trygghet och kontakt betonas som centralt för den terapeutiska processen av samtliga terapeuter i studien. Self-Disclosure bör användas med hänsyn till vilken patient det gäller och vilken fas terapiprocessen befinner sig i. Både innehåll och kontext har betydelse för effekten av Self-Disclosure. Ett pragmatiskt förhållningssätt kan gynna terapiprocessen. Konsekvenserna kan inte förutses utan det centrala är terapeutens uppmärksamhet på hur den upplevs och vilken påverkan den har för terapiprocessen

  • 24.
    Callio, Carina
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Att leva med ett syskon som lider av en ätstörning2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utifrån mina tidigare erfarenheter inom barnpsykiatrin tänker jag att syskon till psykiskt sjuka barn och ungdomar varit en exkluderad grupp som inte fått sitt utrymme inom vården. Det är av stor vikt att deras tankar och känslor blir belysta för att hitta sätt att möta upp denna grupp. I hälso- och sjukvårdslagen betonas barns behov av information, råd och stöd. Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelser av att leva med ett syskon som lider av ätstörning. Tre pojkar och två flickor i ålder 15-20 intervjuades i studien. Som analysmetod användes en kvalitativ innehållsanalys enligt Morse och Field. Denna studie bekräftar tidigare kunskap om syskons erfarenheter av att leva med ett syskon som lider av en ätstörning. Syskonen beskriver en oro för systern och brist på information om syskonets sjukdom och behandling. De påverkas negativt av konflikter vid måltider och flera syskon beskriver att de känner skam över systerns sjukdom. Den här studien visar också på att det fanns skillnader i hur pojkarna och flickorna upplevde sin systers sjukdom. Flickorna upplevdes mer känslomässigt drabbade. Flickorna beskrev att deras vardag blivit starkt påverkad av systerns sjukdom, medan pojkarna beskrev att deras vardagsliv med kompisar och aktiviteter inte påverkades i större utsträckning.Ett resultat som framkommer som något nytt och positivt i studien är att flera ungdomar framhåller att familjens rutiner vid maten blivit något bra för dem, sedan deras syster påbörjat sin ätstörningsbehandling. Flickorna förmedlar att de kommit sin syster mer nära och att de känner mer samhörighet nu än innan systern fick sin ätstörning. Om föräldrarna förmår att skapa en god struktur och ett öppet och stödjande samtalsklimat vid måltider så kan de negativa effekterna för familjen minskas och behandlingen skapa ett tillfälle för hela familjen att hitta bra rutiner för familjens måltider.

  • 25.
    Carlgren, Gunilla
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoanalytikers upplevelser av att patienten finns med i deras inre värld: utanför terapins tid och rum2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Relationen mellan analytiker och patient i det terapeutiska rummet är av stor betydelse för terapin, men vilken betydelse har samma relation utanför nämnda rum?

    Frågeställningar: Denna studie syftar till att undersöka psykoanalytikers upplevelser av patientens närvaro i deras inre, utanför terapin, hur analytikern, det terapeutiska samarbetet och processen i terapin påverkas av detta.

    Metod: Fem analytiker intervjuades genom semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjuerna analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis.

    Resultat: Analytikerna beskrev erfarenheter av en lugn, kreativ, rörlig och drömsk närvaro av patienten i terapeutens inre, av en betungande närvaro präglad av oro, av en närvaro präglad av både kärleksfulla känslor och oro, av en överföring och motöverföring präglad av stark aggressivitet, där analytikern känner sig ockuperad av patienten samt av patientens närvaro kopplad till rambrott.

    Diskussion: Samtliga analytiker uppgav att patienterna för dem blivit inre objekt, vilka utgjorde en bestående del av deras inre värld. Detta kunde upplevas både som berikande, i form av känslor av glädje, tillfredställelse och kreativitet, och krävande, i form av känslor av oro, frustration och ilska. I båda fallen upplevdes dock närvaron av patienten i analytikerns inre värld utanför terapin som en tillgång och ett verktyg i den terapeutiska processen.

  • 26.
    Carlsson, Heléne
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    När traumat sätter sätter sig i kroppen: Affektreglering och somatoforma dissociationer hos patienter2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Traumatiska upplevelser som inte bearbetas kan ge somatiska symtom, i en del fall som uttryck för dissociation, så kallade somatoforma dissociationer. Patienter med dessa symtom söker sig till sjukvården där bristande kunskap om symtom på trauma kan fördröja adekvat behandling. Studiens syfte är undersöka traumainriktade terapeuters erfarenheter av arbete med patienter som har somatoforma dissociationer. Frågeställningarna är: Vilka upplevelser har psykoterapeuter av affektreglering och allians med traumatiserade patienter? Vilka symtom i form av somatoforma dissociationer ses hos patienterna? Hur kan man fånga upp traumarelaterad problematik inom sjukvården? Metoden är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med fem legitimerade psykoterapeuter som arbetar på traumamottagningar. Resultatet visar att somatiska symtom är vanliga hos traumatiserade patienter och att en del av symtomen kan betraktas vara somatoforma dissociationer. De somatiska symtomen kan ses som ett uttryck för obearbetade affekter och affektreglering är en väg till minskning av symtomen. I psykoterapin är tilliten en viktig del i alliansen. Slutsatser som kan dras är att somatoforma dissociationer kan behöva lyftas fram för att tydliggöra de somatiska uttryckens koppling till trauma. Inom sjukvården är det av vikt med ökad kunskap kring trauma så att patienten även får hjälp till affektreglering genom terapi och inte endast t ex fortsatt medicinsk behandling för somatiska och psykiska symtom.

  • 27.
    Danielsson, Birgitta
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Den psykodynamiska psykoterapin: en behandling och/eller en moralisk etisk praxis?2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Eftersom den psykodynamiska psykoterapin har kraftig konkurrens från andra terapiformer, samtidigt som kraven på effektivitet, snabbhet och evidens från hälso- och sjukvårdsetablissemanget är starka, är det viktigt att som psykodynamiker delta i diskursen kring den psykodynamiska psykoterapins vetenskapsteoretiska status. Hur kan man karakterisera den psykodynamiska psykoterapin om den dels inte är identisk med psykoanalys, dels heller inte automatiskt kan inordnas i det medicinsk-biologiska paradigmet? Uppsatsen har som syfte att definiera och undersöka om psykodynamisk psykoterapi kan betraktas som behandling och/eller en moralisk etisk praxis.

    Frågeställningar: Psykodynamisk psykoterapi – är den en egen humanvetenskap? Hur kan man definiera och se på behandling och behandlingsmål i den psykodynamiska psykoterapin?

    Metod: Litteraturstudie med en hermeneutisk ansats.

    Resultat: Det finns olika sätt att se på den psykodynamiska psykoterapin när det gäller dess vetenskaplighet. Frågan om psykodynamisk psykoterapi är behandling i gängse medicinsk bemärkelse, har heller inget enkelt entydigt svar. Till synen på behandling hör också målet med densamma. Hur man betraktar behandlingsfrågan blir också vägledande för hur man ser på behandlingsmålet. En skiljelinje går mellan uppfattningen om den psykodynamiska psykoterapin som vetenskap och/eller teknik. Diskussionen om psykodynamisk psykoterapi är en vetenskap eller flera, har betydelse för dess ställning i den vetenskapliga världen.

    Diskussion: Valet av litteraturstudie som metod avgjordes på grundval uppsatsens syfte och karaktär. Det är möjligt att se den psykodynamiska psykoterapin i annat vetenskapligt ljus än det positivistiska t.ex. fenomenologiskt och hermeneutiskt. Psykodynamisk psykoterapi kan ses både som en vetenskap och en teknik samt som en etisk verksamhetspraxis. Slutsatsen för uppsatsarbetet är att man kan se på den psykodynamiska psykoterapin som en moralisk, etisk behandlingsmetod som med både hermeneutiska och fenomenologiska metoder/tekniker söker uppnå inre frihet, självkännedom och ansvarstagande för medvetnare livsval hos subjektet. Behandlingsmålet blir då att minska neurotiskt och annat lidande hos subjektet samtidigt som lidandets omedvetna ursprung integreras.

  • 28.
    Deines, Karin
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Klienters upplevelser av Bildterapi inom en Psykodynamisk terapi2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Bildterapi/bildpsykoterapi är en metod där bildskapande används i terapeutiskt syfte. Bildterapi som metod återfinns inom olika psykoterapeutiska riktningar men den psykodynamiska teorigrunden är vanligast förekommande. På senare år har flera översiktstudier och RCT-studier om bildterapi som behandlingsmetod publicerats. Studier där klienter har kommit till tals och delat sina erfarenheter av metoden är än så länge mindre vanligt förekommande. Således är syftet med föreliggande studie att undersöka klienters subjektiva upplevelse av bildterapi inom en psykodynamisk terapi.

    Frågeställningar: Hur upplever klienter bildterapi inom en psykodynamisk terapi? Hur upplever klienter att bildterapi påverkar relationen till terapeuten? Hur upplever klienter att bildterapi påverkar förståelsen av sig själv?

    Metod: Studien baseras på intervjuer från fem kvinnor mellan 36 och 63 år som deltagit i bildterapi inom en psykodynamisk terapi. Intervjudata analyserades med hjälp av tolkande fenomenologisk analys.

    Resultat: Den terapeutiska alliansens hade stor betydelse och berodde enligt deltagarna främst på terapeutens professionalism och förmåga att skapa trygghet. Bildterapin upplevdes också som en metod som underlättade att uttrycka, bli medveten om och hantera känslor och som en metod som hjälpte deltagaren att släppa kontroll och komma förbi försvar. Att bilden synliggjorde både medvetna och omedvetna känslor och tankar på ett konkret sätt betonades av deltagarna. Slutligen visade resultatet att deltagarna upplevde att de fått en ökad självförståelse och förändrad självbild. Alla deltagarna i studien betonade dock det omöjliga med att i ord uttrycka allt det som bilderna kunde förmedla.

    Diskussion: Resultatet diskuterades bland annat utifrån andra terapiformer där stor vikt läggs vid att medvetandegöra, uttrycka och hantera känslor. Den terapeutiska relationen ansågs ha avgörande betydelse men tycktes inte i första hand vara ett resultat av bildterapimetoden. Att bilderna sparades och fanns tillgängliga för att senare kunna betraktas och samtalas om gjorde enligt deltagarna att den egna förändringsprocessen blev tydlig på ett konkret sätt. Slutligen diskuterades vikten av att klienters subjektiva upplevelser ges utrymme i forskningen.

  • 29.
    Eklöf, Maria
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Bildterapi med PTSD-patienter2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att synliggöra hur bildterapeuter arbetar med vuxna med PTSD, och eventuella skillnader och likheter i arbetssätt. Ett annat syfte var att få ökad kunskap om hur bildterapi bedrivs vid PTSD och vilka delar i behandlingen bildterapeuterna ser som verksamma.

    Frågeställningarna var: a) Arbetar bildterapeuter annorlunda vid PTSD än vid annan problematik? b)Vilka beståndsdelar i det bildterapeutiska arbetet ser bildterapeuten som särskilt verksamma vid PTSD?

    Metod för studien var semistrukturerade intervjuer med 6 bildterapeuter med erfarenhet av att arbeta med PTSD. Fem intervjuer gjordes via personliga möten och en via Skype. Intervjuerna spelades in digitalt, transkriberades och bearbetades därefter genom Tematisk Analys.

    Resultaten visar att bildterapeuterna håller fast vid sin terapeutiska metod oavsett problematik hos patienten de möter men att förhållningssättet förändras när diagnosen PTSD finns från terapistart. Vid bildterapi med PTSD-patienter ser bildterapeuterna flera avgörande faktorer, där bl.a. den skapade bilden utgör en viktig del, liksom att kreativiteten engagerar kroppsminnen och underlättar bearbetningen.

    I diskussionen presenteras tankar kring undersökningens utformning, bildterapins position som traumabehandlande metod och den brist på forskning som gör att bildterapin saknar erkännande. 

  • 30.
    Elmér, Ingrid
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Från "förälder på heltid" till "förälder på deltid": En kvalitativ studie av fem personers upplevelser2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Av de barn som har separerade föräldrar i Sverige så är det 35 procent som bor växelvis dvs. halva tiden hos respektive förälder. Frågeställningar: Hur har särlevande föräldrar upplevt omställningsprocessen från att ha varit "förälder på heltid" i kärnfamiljen till att vara "förälder på deltid" och träffa barnen varannan vecka samt hur upplever de att relationen till barnen och andra personer förändrats efter omställningen. Metod: Kvalitativ metod har valts och fem särlevande föräldrar som separerat för minst tre år sedan intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Resultat: Resultatet visar att en separation är en process vars förlopp startar med olika påfrestningar inom kärnfamiljen och som leder till praktiska, känslomässiga, sociala och relationella förändringar som varierar över tid. Diskussion: Resultatet har undersökts med fokus på i vilken utsträckning det stöds av de tre teorierna; transitions-, kris- och ex-teorin.  Informanternas upplevelser stämmer överens med samtliga teorier i olika delar. Separationsprocessen med växelvis boende innebär en djupgående förändring som pågår parallellt; i den intrapsykiska världen (kris-teorin),  identitets- och rollförändring samt inom den relationella världen mot såväl barnen som andra vuxna (ex-teorin). Transitions-teorin  ger möjlighet till en mer differentierad beskrivning av processen med hjälp av sina sex faktorer. 

  • 31.
    Engblom, Teresia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Anknytningsstil och upplevelse av psykosocial arbetsmiljö2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Trots att anknytningsforskningen är väl utbredd inom det utvecklingspsykologiska forskningsfältet har arbetsmiljöforskare hittills i stor utsträckning bortsett ifrån anknytningsteorin vad gäller studier av individers olikheter på arbetsplatsen. Syftet med denna studie var att undersöka anknytningsstilens betydelse för upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö.

    Frågeställningar: Hur förhåller sig anknytningsstil till upplevelsen av krav, inflytande och socialt stöd på arbetsplatsen?

    Metod:Sjuksköterskor och undersköterskor anställda på akutmottagningarna, Skånes universitetssjukhus (n=218), fick besvara Attachment Style Questionnaire (ASQ) och Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ).

    Resultat: 135 enkäter (62%) inkluderades i studien. I flertalet analyser sågs inga samband mellan anknytningsstil och upplevelse av psykosocial arbetsmiljö. Hög grad av sakorientering och distans på ASQ var dock relaterad till lägre grad av upplevt stöd ifrån kollegor. Dessutom fanns ett samband mellan högre grad av upplevt stöd ifrån kollegor och högre grad av tillit. Tryggt anknutna visade sig i lägre utsträckning belastade av kvantitativa krav och upplevde mer stöd från kollegor än otryggt anknutna.

    Diskussion/slutsats: Det finns endast ett svagt samband mellan anknytningsstil och upplevelse av krav, inflytande och socialt stöd på arbetsplatsen. Anledningen till detta kan delvis bero på mätinstrumentens utformning, studiepopulationens relativa homogenitet samt ett relativt stort bortfall. De samband som återfanns överensstämmer med tidigare forskning.

  • 32.
    Eriksson, Mats Einar
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    "Händer det något särskilt?": En intervjustudie om män i terapi hos manliga psykoterapeuter.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Färre män än kvinnor söker sig till psykodynamisk terapi, och den mesta kunskapen om män i terapi begränsar sig till subgrupper av män med missbruksproblematik eller kriminalitet. Det är därför väsentligt att öka kunskapen om män i mer generellt inriktad psykodynamisk terapi. Tidigare studier indikerar att när både terapeut och patient är män uppstår särskilda förutsättningar i terapin, som kan försvåra den samkönade terapin. Förståelse av vad som händer i manligt samkönade terapier kan underlätta för män som söker hjälp i psykodynamisk terapi.

    Frågeställning: Hur upplever yrkesverksamma manliga terapeuter terapimötet med manliga patienter?

    Metod: Fem manliga terapeuter intervjuades i semistrukturerade enskilda intervjuer. Materialet bearbetades med tematisk kvalitativ analys.

    Resultat: Resultatet visar att informanterna upplever särskilda förutsättningar i manligt samkönade terapier vad gäller relationen till terapeuten, skam, kontroll, terapimålet och själva terapisituationen. De beskriver att detta kan relateras till mäns tendens att leva upp till normativ maskulinitet även i terapirummet. Dock kan terapeuten fungera som rollmodell och visa på alternativ till normativ maskulinitet.

    Diskussion: Resultaten överensstämmer med tidigare forskning som påvisat mäns svårigheter att avvika från normativ maskulinitet i terapisituationen. Föreliggande studie uppmärksammar dessutom den manlige terapeutens funktion som rollmodell för alternativa maskuliniter, vilket kan sammankopplas med R. W. Connells teorier om maskuliniteter som ett differentierat begrepp. Ytterligare forskning om män i samkönade terapier är angelägen, i syfte att underlätta för hjälpbehövande män att söka terapi samt för att hjälpa terapeuter att möta män.

  • 33.
    Erixon, Katarina
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Erfarna psykoterapeuter i samtal om sexualitet2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Frågeställningar runt sexualitet är ofta ett känsligt ämne och kan därmed vara svåra att hantera i psykoterapi. Många psykoterapeuter upplever sig försiktiga avseende ämnesområdet, båda i att samtala, använda sexuella termer, hantera känslor av attraktion både i det verkliga mötet samt i överföring och motöverföring.  Samtidigt har sexualiteten som företeelse försvunnit ur kliniska falldragningar.

    Syftet med studien var att belysa om och hur erfarna psykoterapeuter var beredda att möta patienters behov av att bearbeta sin sexualitet under psykoterapeutiska möten.

    Metod: Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade psykologer/psykoterapeuter, som analyserades utifrån riktlinjerna för klassisk grounded theory. Metoden valdes för att belysa ett subjektivt upplevt huvudproblem och hur psykoterapeuterna hanterade detta.

    Resultatet visade att psykoterapeuterna var beredda att bearbeta sexualitet med sina patienter om behovet fanns, utan att belasta patienten mer än vad han/hon tålde. För att göra detta möjligt menade psykoterapeuterna att det var viktigt att vara lyhörd och intuitiv i situationen. Man vilade också i och tog stöd av sin erfarenhet och den kompetens man hade utvecklat genom åren. Man bearbetade sexualiteten antingen explicit eller implicit i samtalen och en nödvändig förutsättning för detta var att förtroendet mellan terapeut och patient hade utvecklats över tid. Ramar och gränser i det terapeutiska mötet tryggade patienten och terapeuten och detta möjliggjorde bearbetning.

    Diskussion: Känslor av, bland annat skam både hos terapeut och patient vilka förknippas med nakenhet och sexualitet, kunde avvärja gränsöverskridanden i terapin men också vara ett hinder.  Det var viktigt att följa affekterna i mötet, både egna och patientens, för att veta om och hur bearbetning skulle ske. Utifrån resultatet rekommenderas att yngre kollegor får stöd och hjälp av mer erfarna psykoterapeuter, via handledning och kollegiala samtal, för att, vid behov, möjliggöra och underlätta bearbetning av patientens sexualitet i det psykoterapeutiska samtalet 

  • 34.
    Erlandsson, Bo
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Förväntningar på en psykoterapeutisk relation: likheter och skillnader mellan män och kvinnor2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hur kommer det sig att patienter i psykoterapi till övervägande del är kvinnor? Syftet med studien har, utifrån antagandet att psykisk ohälsa drabbar kvinnor och män ungefär lika, varit att undersöka om mäns och kvinnors eventuellt skilda förväntningar på en psykoterapeutisk relation kan utgöra ett möjligt delsvar. Studien har haft en explorativ utgångspunkt i syfte att ge uppslag snarare än generaliserbara svar.

    Respondenter var medarbetare på olika arbetsplatser, till största delen inom kyrklig sektor (n=68, 41% män, 59% kvinnor). Datainsamling skedde genom anonym enkät vars  utgångspunkt hämtats i tidigare forskning kring skillnader mellan mäns och kvinnors förväntningar.

    Som alternativ till kön har studien även prövat självskattningar av traditionellt maskulina och/eller feminina personlighetsdrag (BSRISE) samt grundläggande förhållningssätt i betydelsefulla relationer.

    Svaren har analyserats i form av korstabeller. Resultatet gav att respondentgruppen var förhållandevis överens om terapeutens första prioritet – att hålla fokus på patientens problem och mål med terapin. Men här fanns även tendenser till vissa skillnader.

  • 35.
    Fahlberg, Emma
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Samband mellan anknytningsstil och allvarlig dissociativ störning hos patienter som diagnostiserats med PTSD2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Människan är under livet med om både glädje och sorg. En del av oss är med om allvarliga trauman. För de flesta av oss går livet vidare efter att vi varit med om ett allvarligt trauma. Men en del människor fastnar och utvecklar symtom som gör att kriterierna för diagnosen Posttraumatisk Stressyndrom (PTSD) uppfylls. I mitt arbete inom psykiatrisk öppenvård träffar jag patienter med diagnosen PTSD. En del patienter som får diagnos PTSD har också dissociation. Dissociation beskriver ett psykologiskt tillstånd där en individ i någon grad avskärmar sig ifrån sina upplevelser. Hur kommer det sig att några människor har en högre risk för att uppfylla kriterier för allvarlig dissociationstörning medan andra, med likande traumaupplevelse, inte har dissociation av den allvarliga graden. Kan det vara så att vissa människor har ett skydd eller en sårbarhet mot dissociation kopplat till vilken anknytning de har? Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan anknytningsstil och allvarlig dissociativ störning hos patienter som diagnostiserats med PTSD-diagnos inom psykiatrisk öppenvård.

    Frågeställningar: Finns det något samband mellan anknytningsstil och allvarlig dissociativ störning hos patienter som diagnostiserats med PTSD-diagnos inom psykiatrisk öppenvård?

    Metod: 30 patienter har fyllt i tre självskattningsformulär, ASQ (Attachment style Questionnaire), DES-T (Dissociation Experience Scale) och SDQ-5 (Somatoform Dissociation Questionnaire).

    Resultat: Patienternas resultat på självskattning av ASQ, DES-T och SDQ-5 visar att det finns ett samband mellan otrygg anknytning och ökad risk för allvarlig dissociation.

    Diskussion: Studiens resultat påvisar att det finns ett samband mellan patienters anknytningsstil och risk för allvarlig dissociation. Resultatet stödjer tidigare forskning. Studiens resultat ger nya infallsvinklar för både framtida forskning och för klinisk tillämpning.

     

  • 36.
    Faraj, Diana
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Patienters upplevelse och användning av humor i pågående terapier2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Äkta humor, glädje och skämt kan skapa en lättnad i det mänskliga livet. Men till skillnad från konflikter, smärtor och ångest har dessa känslor inte varit lika framträdande i psykoterapin. Det beror på att systematiska studier av användandet och funktionen av humor i den psykoterapeutiska processen till stor del saknas.

    Frågeställningar:Vilka är patienters erfarenheter av humor i den psykoterapeutiska relationen? Hur anser patienterna att humor kan ha påverkat den psykoterapeutiska processen?

    Metod:Studien har en kvalitativ forskningsansats. Fem deltagare som går i psykoterapi intervjuades. Intervjuerna analyserades och tolkades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat:Humor i terapi kan skapa en god allians genom terapeutens delaktighet, ge en ökad känsla av frihet och meningsfullhet för deltagaren, väcka en förändring av det upplevda problemet eller händelsen ur ett mer humoristiskt sätt samt vara ett verktyg för att bearbeta synen på tidigare upplevelser. Användning av humor stärker deltagarnas självuppfattning, intresse för den egna utvecklingen och slutligen möjligheten att utveckla ett förtroende med terapeuten.                                       

    Diskussion:Humor kan vara en mycket verksam och utvecklande del i psykoterapin. I studien visar användandet av humor främst positiva effekter och få negativa effekter. Användning av humor kan ge optimala förutsättningar för ett positivt terapiarbete och kan utgöra en viktig betydelse för den terapeutiska relationen och processen. Flertalet forskare och terapeuter motsäger sig dock användandet av humor och ser humor som en försvarsmekanism. Tidigare forskning beskriver framväxten av humor i terapin som ytterst begränsad.

  • 37.
    Feltham, Ulla
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Viktigaste upplevelsen i att vara nära anhörig till en person med demenssjukdom2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Demens är en folksjukdom i Sverige. De drabbade väntas stiga i antal och därmed stiger också antalet nära anhöriga. Att vara nära anhörig till en demenssjuk person innebär stora påfrestningar och den anhöriga kan behöva hjälp med att hantera sin sorg och andra känslor som väcks vid försämring av den sjuke och i samband med överlämnandet av den sjuke till ett demensboende.

    Frågeställningar: Vad är den viktigaste upplevelsen i att vara nära anhörig till en demenssjuk person? Hur påverkas man av bemötandet från vårdpersonal vid överlämnandet av vården av en nära anhörig med demens till ett demensboende?

    Metod: Klassisk Grounded Theory enligt Glaser

    Resultat: Den aktuella studien visar att största svårigheten för en nära anhörig till en demenssjuk person är att släppa taget om vården av den demenssjuke. Kärnkategorin beskriver att den anhörige pendlar mellan att känna sig otrygg och utlämnad. Det andra ytterläget av pendelrörelsen beskriver en mer integrerad upplevelse, där man kan överlåta vården av den sjuke till demensboendet och se mer nyanserat på situationen och ta vara på sina egna behov. Detta ytterläge i pendelrörelsen kan benämnas trygg.

    Diskussion: Den förlust som sjukdomen medför ger upphov till skuld och skam hos den nära anhörige. Obearbetade känslor kan ge upphov till komplicerad sorg. I den påfrestande situationen då den sjuke flyttas till ett demensboende upplevs ofta svårighet med kommunikation med vårdpersonal som hotfullt. För att underlätta för den nära anhörige behövs utbildning och stöd för både formella som informella vårdgivare.

     

  • 38.
    Ferngren, Leyla
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    En inblick i trauma hos personer med krigsupplevelser genom analys och jämförelser av deras drömmar2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Trauma påverkar drömmar och dess bearbetningsförmåga av innehåll. En viktig punkt är att etiologin av PTSD anses vara en traumatisk upplevelse som kan leda till återkommande mardrömmar. Idag finns det många personer i samhället som lider av trauma och traumarelaterade problem vilket gör att utveckling av traumateorin får en central betydelse för att erbjuda bra behandlingsmetoder.

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur traumatiska upplevelser bearbetas i drömmarna med fokus på affekter och interaktioner med andra människor som kan leda till vidareutveckling av psykodynamisk traumateori.

    Frågeställningar:

     Vad finns det för skillnader i drömmarna mellan grupperna i avseende på affekter?

     Vilka centrala teman förekommer i båda gruppernas drömmar och hur ser det ut i jämförelse mellan grupperna?

    Metod: Den metod som använts är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats där 60 drömmar från tidigare krigsveteraner studeras och jämförs i två grupper.

    Resultat: Studiens resultat visar traumats negativa effekter på affektregleringsförmåga och relationer. Det lyfter också fram drömmens betydelse som en ingång till det psykiska livet för att få inblick i hur traumatiska händelser och affekter hanteras, samt drömmandets funktion i affektreglering som är en viktig bearbetande faktor för trauma.

    Diskussion: Studiens resultat är i många avseenden i linje med tidigare forskning och teoribildning, men särskilt två aspekter av resultatet förtjänar att lyftas fram: Drömmen som en scen för det psykiska livet: 1. hur traumatiska händelser och affekter hanteras; 2. vilka faktorer kan tänkas vara bearbetande för trauma.

  • 39.
    Forell, Lisa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Genusperspektiv i psykoterapi2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Enligt en statlig utredning från 2016 slås det fast att kvinnors ökade psykiska ohälsa har samband med det större ansvar än män för barn och hushåll kvinnor tar. Krav att ta ansvar för andra medför att många kvinnor gör det på bekostnad av de egna behoven. Det finns få studier om genusperspektivets roll och användning i psykoterapi. Syftet med studien är att beskriva hur en grupp legitimerade psykoterapeuter använder sig av genusperspektiv i det terapeutiska rummet och hur de definierar begreppet.

    Frågeställningar: Hur definierar psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter genusperspektivet och dess betydelse för dem? På vilket sätt använder de sig av genusperspektivet i det terapeutiska arbetet?

    Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har använts där fem legitimerade psykoterapeuter, samtliga kvinnor djupintervjuades. Resultatet av intervjuerna har analyserats genom kvalitativ forskningsansats vilken har bearbetats genom en tematisk analysmetod.

    Resultat: Deltagarna delar en medvetenhet om mäns och kvinnors olika villkor i samhället. Studien visar att terapeuterna har olika förhållningssätt till praktiken med genusperspektiv. Några anser att öppenhet och transparens med genusperspektivet gentemot patienten krävs medan andra tar med den såsom en tyst kunskap i terapirummet.

    Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning om feministisk teori. Problemet med att koppla de egna kunskaperna till praktiken stämmer med tidigare forskning och studier.

  • 40.
    Forss, Margaretha
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Anknytningsstil hos ledare och medarbetare och dess betydelse för upplevelser av arbete, arbetssituation och hälsa2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Anknytningssystemet har en beprövad inverkan på hur vi söker stöd i pressade situationer och kan reglera stress. Studien syftar till att belysa anknytningens betydelse för ledar-och medarbetarskap och upplevelser av arbete och hälsa. 

    Frågeställningar: 1. Har otrygg anknytningsstil (avfärdande/upptagen/rädd) samband med mer negativa upplevelser av arbete och hälsa?

    2. Har medarbetare till chefer med trygg anknytningsstil mer positiva upplevelser av arbete och hälsa?

    Metod: 432 tjänstemän i svenska företag besvarade ett frågeformulär bestående av Relationship Questionnaire (RQ), Salutogenic Health Indicator (SHIS), Work Experience Scale (WEMS).

     Resultat: Medarbetare med upptagen eller rädd anknytningsstil hade sämre upplevelser av vissa aspekter av arbete. Tryggt anknutna medarbetare upplever arbetet mer positivt. Chefens anknytningsstil påverkar medarbetarens uppfattning av vissa aspekter av arbete och hälsa. 

    Diskussion: Otrygg anknytning hos medarbetaren medför en mer negativ upplevelse av arbete vilket kan tolkas som en konsekvens av mindre effektiv stressreduktion. Fysiska aspekter av hälsa, självbestämmande och uppfattning om ledarskap påverkas negativt hos medarbetare med otryggt anknutna chefer vilket kan ses som en följd av ledarens brist på stöd till följd av dennes anknytningsstil. Betydelsen av struktur och trygghet, som arbetsrättslig lagstiftning medför, bör fortsatt diskuteras.

  • 41.
    Forssén, Ingegerd
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Leva vidare: efter förlusten av en livskramrat2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Död och förluster drabbar oss alla förr eller senare. Ibland kan sorgen bli så svår så att den efterlevande förlorar livslusten. Syftet med denna studie är att undersöka vad som var till hjälp för att leva vidare efter förlusten av en livskamrat sedan många år. De deltagande intervjupersonerna hade sökt sig till en så kallad sorgegrupp, också kallad leva vidaregrupp, för att få stöd i sin sorgeprocess.

    Frågeställningar: Vad har varit till hjälp för att vilja leva vidare efter förlusten av en livskamrat? Vad försvårar i det fortsatta livet? Hur har det gått att dela sorgen med eventuella barn?

    Metod: Kvalitativ intervjustudie av explorativ art. Intervjupersonerna var fyra kvinnor och en man i åldrarna 64 – 78 år.

    Resultat: Studien har visat att det är betydelsefullt för den sörjande att få dela sorgen med andra i samma situation genom samtal för att få mod att leva vidare. Delandet har inneburit en upplevelse av att ha blivit bekräftad och förstådd på ett djupt inre plan. Detta delande var mer betydelsefullt än att dela sorgen med barnen.

    Diskussion: Till Antonovsky kan relateras den avgörande betydelse det många gånger upprepade berättandet hade för att erhålla en förnyad livslust. Bearbetningen genom samtalet gjorde det som hade hänt begripligt och mötet med andras livshistorier gjorde att det blev hanterbart och vänskapen med grupp-deltagarna genom deras förståelse och deltagande gjorde att en ny meningsfullhet växte fram. Det blir en känsla av sammanhang, KASAM, som gör att livslusten återkommer.

  • 42.
    Friberg Andersson, Christina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapeutstudenter beskriver psykoterapeutisk ram: En kvalitativ innehållsanalys2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Psykoterapeutisk ram är ett fenomen som är grundläggande att upprätta under terapeututbildning. Vad psykoterapeutstudenter faktiskt uppfattar och kan beskriva utgör en kvalitetssäkring av vad studenter uppfattar behövs i form av ram i förhållande till patienter men också i förhållande till utbildningssituationen. Att jämföra med rådande teori och empiri.

    Syftet med studien var att låta psykoterapeutstudenter beskriva sin uppfattning om vad som konstituerar fenomenet ram i psykodynamisk terapi.

    Frågeställningar: Vad uppfattar och beskriver psykoterapeutstudenter som psykodynamisk terapeutisk ram?

    Metod: Föreliggande studie har en hermeneutisk ansats och bearbetningsmetod är kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingsmetod är intervjuer.

    Resultat: Resultatet av frågeställningen visar sig som tre kategorier med underkategorier. Kategori ett är kär-lek, med underkategorier som ansvar och mellanmänsklighet. Kategori två är medvetenhet, med underkategorier som fysiska budskap, kontinuitet och omdöme. Kategori tre är potential, med underkategorier som symbolisera och integrera.

    Diskussion: Vad psykoterapeutstudenter beskriver som konstanter i psykodynamisk terapeutisk ram harmonierar framförallt med det som i litteratur och forskning beskrivs som inre- och yttre -ram. Resultatet har få konstanter i form av meta ram vilket kan förstås som att det finns en omedvetenhet i att upprätta meta ram. I förlängningen begränsar denna omedvetenhet studenters påverkan på utbildning och profession.

  • 43.
    Geinäs, Ulrika
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Hur påverkas individens relation till familj och trossamfund vid ett utträde: En kvalitativ studie utifrån fem personers upplevelse2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien fokuserar på personer som lämnat något av de klassiska trossamfunden. Även om utträdet sker utifrån den egna övertygelsen, innebär det oftast en omvälvning att lämna för att söka ny identitet och kontext. Syftet är att undersöka hur individens relation till familj och trossamfund påverkats vid ett utträde. Fem personer som lämnat sitt trossamfund intervjuades med hjälp av semistrukturerade, kvalitativa djupintervjuer. Exitprocessen kan ses som ett avhopp från av en roll som varit central för individens självidentitet. I skapandet av en ny roll finns fragment av gamla rollen kvar med in i den nya identiteten, tillsammans formar dessa en ex-roll. Studiens resultat visar att det fanns en tydlig åtskillnad mellan hur tro kommunicerades i församling och inom familjesystemet. Trots att förkunnelsen påverkade både personlig livsstil och familjestruktur var detta inget som barn och föräldrar samtalade om. Resultatet visar även att informanterna intog en ex-roll i fråga om kulturkrock mellan det icke-kristna och en auktoritär gudsbild, vilket ledde fram till att de slutligen lämnade trossamfundet. I slutdiskussionen framkommer att den kristna tron kan fortsätta vara av betydelse i en ex-roll, även om den blivit mer komplicerad. Den gudsbild som informanterna erhållit kan hänga samman med relationen till föräldrarna och deras anknytning.

  • 44.
    Gidlööf, Catharina
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Riskerar mediciner att bli substitut för det behandlande samtalet?: en kvalitativ studie kring fyra psykoterapeuter och en läkares erfarenhet av psykoterapi och psykofarmaka.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande uppsatsarbete är att beskriva erfarenheter av psykofarmaka och psykoterapi. Studien är kvalitativ till sin karaktär och utgår från intervjuer med fyra psykoterapeuter och en läkare. Uppsatsen tar utgångspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv. Intervjuerna har analyserats så förutsättningslöst som möjligt utifrån EPP-metoden. Arbetet har haft sin grund utifrån fem övergripande frågeställningar; Hur uppfattar vi lidandets mening i relation till psykofarmaka? Påverkas en individs möjlighet att känna och tänka om denne regelbundet brukar psykofarmaka? Kan den som lider förvänta sig vägledning i de olika enskilda, respektive kombinationsbehandlingar som finns? Minskar det egna lidandet genom att sätta ord på sin ångest i psykoterapi? Hur resonerar läkemedelsindustrin i frågan kring individens psykiska lidande? Dessa frågeställningar har vilat mot en filosofisk fond som ställer frågan: Är medikaliseringen ett sätt att medicinera mot livet självt, att göra samhällets tillkorta-kommanden till ett individuellt problem? Resultaten presenteras i fem synopsis som visar på att; lidande kan ses som kraft till förändring. Antidepressiva läkemedel har en tendens att döva tankar och känslor. Patientens egen vilja är viktig. Mediciner tenderar att bli till substitut för mötet med människor och att relationen till läkemedelföretagen är problematiskt för behandlare då den också är en vinstmaskin.

  • 45.
    Granath Nerell, Karin
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Äldre personers relationer och erfarenheter av sin ursprungsfamilj2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Det är viktigt att öka kunskapen om den växande samhällsgruppen individer som är 65 år och äldre enligt Stockholms läns landsting (2013). Studien har undersökt hur denna samhällsgrupp beskriver sina relationer till sin ursprungsfamilj.

    Frågeställningar: Hur beskriver äldre individer sina relationer till sin ursprungsfamilj retrospektivt? Vilka relationella erfarenheter framstår som signifikanta i deras berättelser?

    Metod: Studiens metodval är kvalitativ och datainsamlingen utgjordes av en ostrukturerad intervjuform. Totalt intervjuades 5 personer.

    Resultat: Resultatet redovisas utifrån olika tidsperioder samt tre teman som framkom i analysen: Barndom och uppväxttid, ung vuxen och identitetskap samt vuxenliv och autonomi.

    Diskussion: Relationen idag bygger på minnen när respondenterna blickar tillbaka på sina liv. Mamma beskrivs ha haft ett alltför stort inflytande under uppväxten och pappa beskrivs som viktig - framför allt längre upp i åldrarna. Banden till syskonen har oftast stärkts under vuxenlivet. Respondenterna beskriver också att de har hittat strategier att acceptera, förlåta och försonas med det liv de hittills har levt, i takt med ju äldre de har blivit, vilket överensstämmer väl med teorin om gerotrancendens (Tornstam, 2010)

  • 46.
    Granqvist, Linda
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Självbild hos barn med ADHD-diagnos och deras syn på hur de betraktas av sin närmaste omgivning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Många studier har fokuserat på ADHD-barn, föräldrars, lärares och syskons olika perspektiv på ADHD och hur det är att leva med diagnosen. Studier har också visat att barn med ADHD ofta överskattar sin prestation i förhållande till hur andra uppfattar den. Detta fenomen kallas ”positive illusory bias” (Hoza, Pelham, Dobbs, Owen & Pillow, 2002). Syftet med denna studie är att undersöka hur barn med ADHD beskriver sig själva och hur de uppfattar att de betraktas av sin familj, lärare och kompisar. Detta perspektiv har inte studerats tidigare.

    Frågeställningar: Vilka föreställningar har barn med ADHD om sig själva?

    Vilka föreställningar har barn med ADHD om hur de betraktas av sina familjer, lärare och kompisar?

    Metod: Åtta barn med diagnosticerad ADHD i åldrarna 9-12 år har i en kvalitativ studie intervjuats med semistrukturerade frågor och svaren har analyserats utifrån tematisk analysmetod.

    Resultat: Till skillnad från tidigare forskningsresultat uttryckte de flesta barnen ingen tydlig ADHD-identitet i synen på sig själv. Däremot uppfattade flertalet att föräldrar och lärare såg ADHD-symtom hos barnet. Detta i kontrast till kompisarnas syn som oftast inte uttryckte sig i ADHD-symtom.

    Diskussion: Utifrån begreppet ”positionell objektivitet” (Sen, 1993) diskuteras resultaten där flera tänkbara positionella parametrar presenteras.

  • 47.
    Green, Wiveca
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Faktorer som påverkar relationerna i styvfamiljen2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker styvföräldrars upplevelse av vilka faktorer som påverkar relationerna och samspelet i styvfamiljen. Frågeställningen är: Vilka faktorer upplever styvföräldrar påverkar relationerna i styvfamiljen? Undersökningen är en kvalitativ studie med fem intervjuer av styvföräldrar. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultat: I studien framkommer tre teman; relationsbyggande, konflikter och skuldkänslor.Studien visade att om det finns en stabil grund där tid har lagts ner på att bygga upp relationerna i styvfamiljen påverkar det relationerna positivt. Styvföräldrarollen behöver klargöras speciellt när det gäller förväntningar på rollen, ansvar och vilka befogenheter styvförälderns ska ha. Vid konflikter i styvfamiljen och inom familjesystemet kan styvföräldern inta en roll som neutral medlare vilket upplevs som positivt. Då konflikt finns mellan de biologiska föräldrarna kan barnen bli budbärare mellan system vilket har en negativ påverkan på styvfamiljen. En biologisk förälders brist på engagemang kan skapa skuldkänslor hos den andre föräldern. Då en förälder är långvarigt sjuk kan barnet ta ansvar för denna förälder vilket kan påverka så att barnet får en minskad eller obefintlig kontakt med den andre föräldern.

  • 48.
    Haglund Svensson, Jeanette
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Att ha deltagit i föräldragrupp för anhöriga till beroende: en studie av klienttillfredsställelse2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Introduction: Being a relative of a person with an addiction disease involves a strong mental and physical stress. An important protection factor for the relatives is breaking the silence and shame and seek help. Ersta Vändpunkten is a clinic for these relatives and offers educational groups with a therapeutic objective. This study focuses on program for parents/relatives to children in the so-called little child group (4-6 years). Focus in the program is to support the parents in how they can help the child to understand what is happening in the family and how to take the child’s perspective. The aim of the study is to share the parent’s experiences of participating in this group. Questions: How has participation in the parenting program affected parenting ability? How has participation in the parent group affected the family? Methods: This is a web-based survey, the questionnaire has been analyzed with descriptive statistics. Results: 30 parents/relatives have been asked to participate of whom 17 responded (57%). The survey reveals that the parent/relative now has an improved relationship with the child and that communication in the family has changed for the better. Other relationships, to relatives, friends and to the addictive part have not changed noticeably. All respondents feel the child’s and their own self-esteem have become much better/better after participating. There is also a consensus among respondents that their ability to set boundaries towards the addicted part has become much better/better. Discussion: While the high non-response rate endangers firm conclusions, the findings are nevertheless promising.

  • 49.
    Halldorsdottir, Kristin
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Hjälp att få?: 255 SIS-placerade ungdomars upplevelse av hjälp med familjeproblem2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år placeras över 1000 ungdomar inom Statens Institutions Styrelse (SiS), varav ungefär hälften placeras för behandling. Studiens frågeställningar är: I vilken grad uppfattar behandlingsplacerade ungdomar inom SiS att de får hjälp med sina familjeproblem? Finns det synliga samband mellan ungdomarnas könstillhörighet eller etniska ursprung och deras skattade upplevelse av hjälp med familjeproblem under placeringstiden? För att besvara frågorna har kvantitativ arkivdata analyserats, material som vid in- och utskrivning av ungdomar samlats genom strukturerade ADAD-intervjuer (Adolescent Drug Abuse Diagnosis). Studien visar att ungdomarnas upplevelse av hjälp kan delas in i tre kategorier; ”över förväntan” 27%, ”motsvarar förväntan” 41%, ”mindre än förväntat”, 32%. Inskrivningsintervjuerna visar en signifikant skillnad (p<.05) att pojkarna i större grad ger uttryck för att inte behöva hjälp med familjeproblem, att flickorna i större grad önskar hjälp. Resultaten visar även en signifikant skillnad (p<.05), att utlandsfödda ungdomar i högre grad än svenskfödda uppger det vara viktigt att få hjälp med familjeproblem under placeringstiden. Vid utskrivning framträder ingen tydlig skillnad i nöjdhetsgrad avseende kön eller etnisk bakgrund. En diskrepans framträder mellan personals skattning av ungdomarnas hjälpbehov med familjeproblem vid inskrivning och ungdomarnas skattning av upplevd hjälp vid utskrivning. För 42% av ungdomarna skattade personal hjälpbehovet som ”litet” eller ”inget”, vid utskrivning skattade samma ungdomar att de fått ”ganska mycket” eller ”mycket” hjälp. För 10%, av ungdomarna skattade personal att de hade ”betydande” eller ”avsevärda” familjeproblem där hjälpinsatser var ”nödvändiga”. Vid utskrivning skattade ungdomarna graden av hjälp som ”liten” eller ”inte alls”.

  • 50.
    Hanner, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapeuters upplevelser av egna känslor i psykoterapi2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Ett känslomässigt möte kan möjliggöra en terapeutisk förändring. Dock kan själva mötesögonblicket väcka starka känslor hos psykoterapeuten och ställa stora krav på förmågan att hantera det som väcks. Trots att det är en välkänd klinisk erfarenhet så finns det begränsad forskning om psykoterapeuters erfarenheter av egna känslor i det psykoterapeutiska arbetet och hur detta hanteras.

    Syfte: Att få fördjupad kunskap om och förståelse för hur psykodynamiskt verksamma psykoterapeuter upplever och hanterar egna känslor i det psykoterapeutiska arbetet.

    Metod: Sju psykodynamiskt verksamma psykoterapeuter intervjuades. Materialet analyserades tematiskt.

    Resultat: Informanterna beskrev hur de hade utvecklats i yrket, vilket hade stärkt förmågan att klara av starka känslor. Känsloladdade stunder kunde innebära en brytpunkt i terapin. Informanterna var övervägande positiva till att dela känslor med patienter, men upplevelsen av hur detta gjordes varierade. Det kunde vara svårt att tala om negativa aspekter/känslor i terapin. Egenterapi och handledning upplevdes som viktigt och kunde vara ett stöd i att förstå och hantera starka känslor i terapi.

    Diskussion: Resultatet diskuteras bland annat i förhållande till psykoterapeuters professionella utveckling, förmågan att hantera känslostarka mötesögonblick, intersubjektivitet samt viktiga egenskaper hos en terapeut. Vidare diskuterades bland annat upplevelser av att dela känslor med patienten, för- och nackdelar med självavslöjande och vikten av att kunna prata om negativa aspekter/känslor.

1234 1 - 50 av 172
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf