Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1077
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdi, Isabella
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Siverling, Johanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Hur arbetar skolor förebyggande och åtgärdande med mobbning och kränkande behandling som sker på sociala medier?: En kvalitativ studie med skolkuratorer2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Internet har idag blivit en stor och stark social mötesplats för ungdomar. En stor del av deras kommunikation sker idag genom olika sociala forum som exempel Facebook, Twitter och Youtube. Internet skapar utrymme för frihet och uttryck. Å andra sidan kan det negativa med de olika sociala forumen vara att ungdomar kan fara illa genom att integriteten kränks på olika sätt. Trots att internet kan vara ett sätt för ungdomar att umgås på och därmed en social arena kan alltså risken för mobbning och kränkande behandling förekomma. Då människor i större utsträckning har tillgång till internet och mobiltelefoner resulterar det vidare till att mobbning och kränkande behandling som sker på nätet följer offret överallt i den dagliga tillvaron. Detta kan resultera i att nätmobbningen och nätkränkningen inte enbart sker på fritiden utan följer även med ungdomarna in i skolans värld. När denna typ av mobbning och kränkande behandling följer ungdomen in i skolans värld har skolan enligt lag skyldighet att agera. Hela skolans personal, föräldrar och elever är involverade i arbetet med att förebygga mobbning och kränkande behandling. Det krävs även att hela elevhälsan är delaktiga och där är nyckelpersonen, skolkuratorn. Utifrån detta är vårt syfte och vår ambition med denna studie att undersöka hur skolkuratorer i skolan hanterar problematik (mobbning, kränkande behandling, trakasserier samt diskriminering) som uppkommer på grund av sociala medier. Detta kommer att ske genom åtta kvalitativa intervjuer med skolkuratorer. Urvalet har begränsats till Norrort i Stockholm, där åtta grundskolor slumpmässigt valts ut. Vidare har även en intervju med en projektledare från organisationen Friends ägt rum. Studien bygger på tankarna bakom primär, sekundär och tertiär brottsprevention. Teorin som använts för att analysera resultatet är Sulers ”The online disinhibition effect”.

    Huvudslutsatserna i studien är att mobbning som sker på sociala medier är ett svårt problem för skolkuratorerna att arbeta med. Skolkuratorerna uttrycker att det oftast inte handlar om mobbning utan om att personen istället utsätts för en kränkande behandling, detta då eleverna inte tänker sig för när det uttrycker sig på internet. En annan slutsats är att skolkuratorerna inte skiljer på traditionell mobbning och mobbning som sker på sociala medier och att deras förebyggande arbete är väldigt generellt. 

  • 2.
    Abdulrahman, Daria
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Khalighi, Shabbo
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    "...Jag har äntligen hittat hem!": En kvalitativ studie om hur medlemmarna i organisationen Unga KRIS uppfattar organisationen2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker kopplingen mellan individ och sociala nätverk, det vill säga vilka sociala krafter och sociala mekanismer är verksamma i mötet mellan individen och gruppen, och hur man kan förklara och se på denna relation med målet att förstå denna koppling. Genom den kvalitativa metoden, baserad på intervjuer av sex medlemmar inom organisationen Unga KRIS, undersöker vi de verksamma sociala processer unga medlemmar genomgår och som motiverar dem som har befunnit sig utanför det förväntade, konforma och reguljära samhället, att komma att inkluderas i det reguljära samhället och hur detta kan förklaras. Studien visar att organisationen genom hög tillgänglighet, öppenhet, kunskap om ungdomarnas behov, gott bemötande och utbud av meningsfulla aktiviteter, har skapat en trygg arena för att unga medlemmarna ska kunna utvecklas och därmed återfinna sin plats i samhället.

  • 3.
    Abobaker, Amona
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Solak, Hülya
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Mäns våld mot kvinnor: en kvalitativ studie om våldsformer och förklaringsmodeller bakom våldet utfört av etniskt svenska män och invandrarmän2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 4.
    Adrian, Klara
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Vägen upp: hur socionomer hanterar sin arbetssituation och når ett högre välbefinnande2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ämnet i denna studie är egna och informella strategiers betydelse i organisatoriska sammanhang. Empirin baseras på hur socionomer förhåller sig till informella strategier i syfte att bli starkare individer och mer resistenta mot stress. För yrkesutövare inom socialt arbete är stress och ohälsa ett vanligt förekommande fenomen som ofta orsakats av hög arbetsbelastning. Ohälsa på arbetet kan få negativa konsekvenser för det sociala arbetet som utförs. Brist på återhämtningsmöjligheter på arbetsplatsen är vanligt då många verksamheter ställer krav på effektivitet hos socionomer. För att finna utrymme för att hantera stress använder sig därför många av egna tillvägagångssätt för att generera inre välbehag och stabilitet. Åtta intervjuer med socionomer som arbetar på olika sociala verksamheter inom den offentliga sektorn har deltagit i studien. Det teoretiska ramverk som använts för att förtydliga och belysa empirins innehåll är gräsrotsbyråkrati och empowerment. I resultatet beskriver socionomerna varför och hur de använder sig av informella strategier till vardags för att stärka sig själva. Vidare förstås empirin utifrån ramverk som handlar om individens egna resurser och den kontext de befinner sig i. I studien framkommer det att socionomer väljer strategier utifrån att det finns ett behov av tid för återhämtning och att de förespråkar att själva välja strategier utifrån sig själva. De menar att det viktigaste är att välja strategier som är individanpassade, som genererar glädje och som bidrar till känslomässig balans. Kreativiteten sätter gränserna för hur strategierna kan användas och verktygen tycks finnas inom var och en.

  • 5.
    Agnesund, Linda
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Martinez-Conde, Elena
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Välkommen in? En studie om socialkontors väntrum2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This is a paper about the social services waiting rooms. Our aim with the study has been to:

    ”Describe and problematize the physical environment in social services waiting rooms. A wider purpose is to lift the question about the waiting room as a significant part of peoples encounter with the social services.”

     To be able to achieve this purpose, we have used two questions: What does the physical waiting room environment look like in social services in Stockholms län? How can we understand and problematize the physical environment factors impact on people who visits these environments?

     We have observed and photographed ten waiting rooms in ten different social services in Stockholms län. In the paper we describe what the environments look like, with text and whit pictures. Then we have analysed the results from four different theoretical perspectives. These four perspectives are: nursing theory, environmental psychology, power theory and theories about material.

    Our conclusions is that the environment in the different waiting rooms shift a lot, but the thing the most of them have in common is that there doesn’t seem to be a lot of thought behind the design and configuration of the waiting room. Half of them don’t have windows and the environment is generally stripped. All of the waiting rooms have receptions covered all up with glass, with slots that the receptionist opens when someone comes up to the reception. Most of the waiting rooms also have walls and doors of glass facing the corridors where the visit rooms and the social workers offices are located. These are covered so that you cannot see in to the corridors. There is also a lack of a children’s perspective in the environments.

    We mean that the poorly designed waiting rooms, with all the security built in to them, create and maintain the unequal relations between the social worker and the client, where the client is constructed as the ’the other’ and the dangerous.

  • 6.
    Ahlborg, Lotta
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Ensam i ingenmansland: psykiatriskt behandlingsarbete med ensamkommande flyktingbarn under asyltiden2001Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 7.
    Ahlgren, Maud
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Anonyma alkoholister: en möjlighet att se nyktert på tillvaron2004Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 8.
    Ahlström, Jenny
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Johansson, Sofia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    "Det är klart det är viktigt att vara vacker": en kvalitativ studie om unga kvinnors tankar och upplevelser kring medias skönhetsideal2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 9.
    Ahlström, Katrin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Unga vuxnas väg till återhämtning: En kvalitativ studie om att bli fri från psykisk ohälsa2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barns och ungdomars psykiska ohälsa är ett ofullständigt utforskat område i Sverige. Mycket tyder dock på att den psykiska ohälsan ökar bland unga vuxna, vilket gör att det finns all anledning att undersöka hur just denna grupp bäst kan bli hjälpt. Syftet med denna studie har varit att få en större förståelse för hur återhämtningsprocessen från psykisk ohälsa kan se ut för denna grupp: vad som är verksamt i processen och vilka faktorer de upplever som viktiga, pådrivande och hjälpande. Detta har undersökts i fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna mellan 23 och 27 år som lidit av psykisk ohälsa men som idag mår bra igen. Ingen av dem har vårdats på institution för den psykiska ohälsan, men alla har fått professionell hjälp. Intervjuerna har analyserats med hjälp av teori inom återhämtningsforskningen och bearbetats med hjälp av kategorisering. Resultatet lyfter fram vikten av att få en tydlig reaktion på sin psykiska ohälsa; att man blir sedd och bekräftad av någon som också vågar agera och ta ställning. Det visar även att behandlarens ”regelbrott” kan ha en positiv inverkan, att sociala kontakter är viktiga under processen samt att man önskar en större tillgänglighet till vården. Slutsatsen är också att dessa behov för unga vuxna ska ses i ljuset av närheten till deras barndom och ungdom. Detta sammantaget ställer krav på förhållningssätt och tillgänglighet hos oss som möter unga vuxna i det sociala arbetet, från socialtjänst och skola till terapimottagningar och fritidsverksamheter. Det får också implikationer på det strukturella planet, till exempel hur ansvar och resurser fördelas mellan olika aktörer. Om detta behövs mer forskning, samt om unga vuxna explicit, eftersom de nu som grupp blir allt större, men fortfarande är otydligt definierade i både statistik och debatt, men också inom vården.

  • 10.
    Ahlvik, Liselott
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Thorstensson, Linda
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Barnen som lever i samhällets skugga: en studie om barn till psykiskt sjuka föräldrar2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 11.
    Ahmadzadeh, Arman
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Rytkönen, Hannes
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Coping with a war on drugs: Bachelor Thesis2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    After the 2016 election of president Duterte, the Philippines have been actively fighting a war on drugs inside their own country according to the new policies developed by the newly chosen regime. These policies have led to the several thousands of dead in police operations which are by many called out as extrajudicial executions. The purpose of this study is to research the experience of urban people living in a society pervaded by a war on drugs with the goal of contributing to the understanding of how they handle the situation and how it affects their lives. The authors have spent two months in the Philippines, mainly in the Metro Manila area to gather the data for the study through mainly participant observation and semi-structured interviews for an ethnographic study. The results show who are being targeted in the war, how people experience it and create labeling and stigma according to the societal rules and norms as well as how people cope with difficult circumstances out of their control.

  • 12.
    Alamaa, Helena
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Bluhme, Magdalena
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Har aktuell utveckling inom anknytningsteorin relevans för socialt arbete?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 13.
    Albertsson, Henrik
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Kamratstöd: en kvalitativ studie om kamratstödjande arbete vid Stockholms Stads kommunala gymnasieskolor2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 14.
    Alexandersson, Pär
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    Socialtjänstens värdegrunder: Etik i förarbeten och lagar om fattigvård,socialvård och socialtjänst2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den svenska fattigvårdens, socialvårdens och socialtjänstens ”värdehistoria” handlar omhur mellanmänskliga värden, med religiösa och existentiella dimensioner, har använtsför att bygga upp, förvalta och utveckla offentliga lösningar. Etiska frågor har berörts påolika nivåer. Officiella texter om fattigvården, socialvården och socialtjänsten har främstavsett värden på samhällsnivån och medborgarnivån. Den professionella nivån har sällanberörts direkt.Sammantaget har socialtjänstens människosyn byggt på värden som gäller den enskildesindividualitet, möjligheter och behov med ett starkt underliggande fokus på individuelltoberoende. I dag finns det dock tecken på skillnader i värden mellan olika grupper,såsom rättigheter för barn och människor med funktionsnedsättningar och en mer traditionelltetisk värdegrund för äldreomsorgen.Trots att värdefrågor varit grundläggande och ofrånkomliga i officiella texter omfattigvård, socialvård och socialtjänst, är det ovanligt att analyser, reflektioner och ställningstagandeni lagarnas förarbeten direkt beskrivs som etiska. Det gäller både i äldre tidoch under de senaste decennierna. En gemenskapsmoral med rötter i akademisk filosofihar dock varit viktig för utformningen av de övergripande målen i socialtjänstlagens,SoLs, portalparagraf. I socialtjänstens samlade värdeuppsättning förenas en outtaladkonsekvensetik med drag av en kvalitativ utilitarism och spår av en äldre pliktetik.Det finns en risk för att etik används på ett mer retoriskt än analytiskt sätt i förarbeten.Det vilar därför ett stort ansvar på statens företrädare att visa omsorg om de värdensom genom lagar, förarbeten och andra texter förs vidare mellan olika nivåer inomsocialtjänstområdet.

  • 15.
    Alexandroff, Diana
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Torsdagsgruppen: utvärdering av minnesanteckningar från 7 grupper för barn med föräldrar som missbrukar droger eller dricker för mycket 1996-20032004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 16.
    Alexius, Katarina
    et al.
    Stockholms universitet.
    Backlund, Åsa
    Stockholms universitet.
    Alm, Charlotte
    Stockholms universitet.
    Kaldal, Anna
    Stockholms universitet.
    Hollander, Anna
    Stockholms universitet.
    Tärnfalk, Michael
    Stockholms universitet.
    Östberg, Francesca
    Stockholms universitet.
    Överlien, Carolina
    Stockholms universitet.
    Schiratzki, Johanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Forskare: Ge socialtjänsten rätt verktyg2015Ingår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 2015-12-11Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 17.
    Alfsdotter, Annika E. M.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    En storstadsförsamlings diakonala arbete i början av 2000-talet: stabilitet och förändring2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 18.
    Alkebo, Monica
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Johansson, Gunilla
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Den psykosociala arbetsmiljön: en jämförelse mellan två försörjningsstödsenheter inom Stockholms stad2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 19.
    Allberg, Sofia
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Socionomens roll i en naturvetenskaplig värld: En studie om hur kuratorer inom hälso- och sjukvården upplever arbetet i en medicinskt dominerad arbetsmiljö2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 20.
    Allstenius, Emma
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Khan-Tamakloe, Gabriel
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Rik och frisk eller sjuk och fattig: om dubbelt utanförskap bland hiv- och aidssjuka ghananer2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 21.
    Alm, Johanna
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Wiklund, Jennie
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Pole Pole: working with women's sexual and reproductive rights in Kenya2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 22.
    Alm, Päivi
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Empowerment ur brukarnas perspektiv: En kvalitativ studie gjord på Basta2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att undersöka och förklara brukarnas uppfattning om och erfarenheter av det mångfacetterade fenomenet empowerment. Då empowerment ofta definieras av andra än dem som praktiserar det låter den här studien brukarna komma till tals. Studien är genomförd på en enhet inom Basta gruppen, ett socialt företag som arbetar med rehabilitering och integration av människor med missbruksproblem tillbaka till samhället utifrån en tanke om empowerment. Sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes. Studien kan anses ha en abduktiv ansats vilket innebär att målet inte var att komma fram till en ny teori utan ambitionen var att hitta nya infallsvinklar på ett redan etablerat fenomen. Mitt resultat visar att betydelsen av att känna till begreppet empowerment eller egenmakt är obefintlig i förhållande till individens empowermentprocess. De empowermentprocesser som bevittnats i intervjuerna ger en bild av hur brukarna parallellt med det dagliga arbetet på Basta visar på medvetna och omedvetna komplicerade strategier, uppfinningsrikedom och självinsikter som avlöser varandra då det gäller att orientera sig i den kontext de befinner sig i. Relationen till utomstående ”vanliga” människor ansågs ha stor betydelse medan relationen till organisationen eller till placerande myndighet inte uppmärksammades i samma utsträckning. Respondenternas berättelser kunde förklaras och sättas i ett större sammanhang med Jo Rowlands (1997) teori om tre dimensioner av empowerment. Inom det sociala arbetets praktik finns det möjligheter att ytterligare öka tron på individen och dennes förmåga och kapacitet att av egen kraft med professionens hjälp ta sig ur sin situation. Denna hjälp av professionen skulle också gynnas av att undersöka vilken betydelse brukarens bakgrund har för vilket rehabiliteringsalternativ hen erbjuds eller väljer.

  • 23.
    Alnervik, Josefin
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Wahlström, Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Tyresömodellen: representanter för de juridiska, sociala och politiska systemen yttrar sig om en arbetsmetod för påföljden ungdomstjänst2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 24.
    Alvant, Carin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Avledandets strategier: Omsorgspersonals erfarenhet och upplevelse av att begränsa personer med demenssjukdom i deras självbestämmanderätt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen har varit att undersöka erfarenheten och upplevelsen hos omsorgspersonal som arbetar på särskilda boenden för personer över 65 år med demenssjukdom av att begränsa de boende i deras självbestämmanderätt. Vidare ingick det i syftet att öka förståelsen genom att synliggöra vad som kan motivera beslut vilka leder till handlingar som innebär att demenssjukas självbestämmanderätt begränsas. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet är baserat på semistrukturerade intervjuer med sju omsorgspersonal som arbetade på olika boenden med inriktning mot demenssjukdomar. Resultatet visar att begränsningarna av de demenssjuka sker med hänvisning till skyddsaspekter och bristande resurser. Omsorgspersonalen beskrev hur de använde avledande strategier i situationer där de begränsade de demenssjuka personerna. Med hjälp av handlingsteori analyserades resultatet och visade att de avledande strategierna är den handling som intentionen att skydda den demenssjuke leder fram till. Vidare beskrivs de faktorer som ligger bakom intentionen. En diskussion förs om korrelationen mellan mikro- och makronivå; hur omsorgspersonalens handlingar påverkas av makronivån men även hur handlingarna påverkar densamma.

  • 25.
    Alvarez, Homero
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Diskurser på sociala medier och dess koppling till socialt arbete: En diskursanalys med utgångspunkt i temat; kvinnors och mäns lönesättning2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Temat diskurs kan vara svårt att få grepp om. Uppsatsen ämnar närma sig temat ur ett teoretiskt intresse, samt försöka finna hur det kan vara relevant för det sociala arbetet. För att lättare ta sig ann detta görs utgångspunkten i en diskursanalys av löneskillnader mellan kvinnor och män, med utgångspunkt i sociala medier. Studiens syfte är att belysa och analysera olika typer av diskurser på sociala medier med utgångspunkt ur ämnet; kvinnors underpriviligierade lönesättning i jämförelse med män, samt att finna på vilket sätt detta kan påverka det sociala arbetet.

    Jämställdhetsämnen som detta, bör ur analytisk synpunkt närmas med försiktighet. Detta då normer, formella regler, lagar samt bildandet av kulturer gör att personen bakom analysen själv är en del av det som analyseras. Man är således själv färgad av samhällets kultur och struktur. Sociala medier möjliggör ett sätt att kommunicera allt ifrån händelser ur det privata livet samt en vy av den egna världsbilden. Det ska tydliggöras att uppsatsen är menad att stå neutral i de olika typer av jämställdhetsfrågor som kan dyka upp. Ställningstaganden undviks i så stor mån som möjligt då uppsatsen ska ses ur teoretisk synpunkt, med intresse för teoriernas applikation. Frambringande av information görs genom empiri utan syfte för ställningstagande.

    Uppsatsen vill finna den kritiska punkten hos uttalanden i sociala medier och vilken grund de står på. M. Winther Jørgensen. & L. Phillips. skriver att diskurs kan sägas vara ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen, eller ett utsnitt av världen” (2000 s.7). Uppsatsen söker alltså att finna mening och betydelse ur vilket människor grundar sina argument, samt vad som kan ligga bakom världsbilderna som skapas ur diskursen inom uppsatsens tema. På detta sätt kan dessa världsbilder tydliggöras och slutligen agera som exempel för hur socialt arbete kan färgas av diskursutformning. Uppsatsen vilar mot Michel Foucaults teorier om diskurs i förhållande till makt som ramverk för att analysera och beskriva materialet som yttrar sig genom Instagram och Twitter. I den här uppsatsen ses Foucaults definition av makt som formande och resultat av diskurs, snarare än maktens kanske vedertagna definition som suveränitetens härskande över individen eller en parts förtryck av en annan. M. Winther Jørgensen. & L. Phillips (2000 s.28) skriver vidare att forskarens roll inom diskursanalysen bör vara att intressera sig av ”hur vissa utsagor helt naturligt blir accepterade som sanna och andra inte”. Det är med denna grund som uppsatsen bör ses som betraktande och frågande, i vissa fall mer eller mindre kritisk, men med förhoppningen att den inte ska beläggas med en underton av någon slags ideologisk agenda. Etikprofessorn Elena Namli, sa i programmet Idévärlden, på Sveriges Television: ”’Kritisk’ – betyder inte ’ta avstånd’” (Idévärlden 4/2 2018). Det är med denna ståndpunkt som uppsatsen tar sig an följande analys.

  • 26.
    Alvfeldt, Sara
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Att leva i ett kulturellt ingenmansland: En studie om adopterade och deras upplevelse av etnisk identitet i ursprungslandet2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 27.
    Amahzoune, Yasmine
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    ”Vad har du gjort på internet?”: Skolkuratorers erfarenheter av unga utsatta för sexuella övergrepp på internet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid frågor som rör barns utsatthet för sexuella övergrepp har internet fått en allt större roll där den omfattande teknikutvecklingen har lett till nya möjligheter för personer att ta kontakt med unga för sexuella ändamål. Syftet med denna studie var att undersöka skolkuratorers erfarenheter av att möta och arbeta med unga som utsatts eller riskerar att utsättas för sexuella övergrepp på nätet. Studiens empiri baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju skolkuratorer som arbetar på högstadium. Empirin analyserades med hjälp av en teoretisk referensram bestående av yrkeskompetens samt tidigare forskning. Resultatet visar att skolkuratorerna arbetar till med förebyggande insatser såsom kunskapsspridning och utbildning till både elever och föräldrar. Det framkommer dock att insatserna ter sig resultatlösa då alltfler elever blir utsatta och skolkuratorerna har inte har kunnat se några förändringar. För att fånga upp elever som blivit utsatta för nätövergrepp utgör relationen ett viktigt verktyg. När det gäller att stödja elever som blivit utsatta utförs arbetet vid misstanke eller när skolkuratorerna har fått kännedom om att en elev har blivit utsatt. En utmärkande utmaning är skolkuratorernas kunskapsbrist kring fenomenet som leder till svårigheter i det förebyggande, upptäckande och intervenerande arbetet. 

  • 28.
    Anderson, Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Socialtjänstens arbete med utsatta flickor i starkt patriarkala familjer: en kvalitativ studie2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 29.
    Andersson, Ann-Charlotte
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Anrén, Helena
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Kärlekens möjligheter: en studie av parrelationen utifrån ett salutogent perspektiv2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 30.
    Andersson, Beatrice
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    "Så lätt att vara blomma, bara knoppa och slå ut. Slippa genomlida livet ensam, till dess svarta slut...": en studie om mobbning och hur elever och lärare uppfattar Friends förebyggande arbete mot mobbning2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 31.
    Andersson, Heidi
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Lindström, Tove
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Det ändamålsenliga stödet efter en allvarlig händelse: en sammanställning av studier om det psykologiska/psykosociala omhändertagandet efter tsumanikatastrofen i Sydostasien 20042007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 32.
    Andersson, Jennie
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Romare-Anjou, Karin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Empatisk förmåga är det något som främjas genom socionomutbildningen på Sköndalsinstitutet?: enkätundersökning bland avgångsstudenter med äldreomsorgsinriktning vid Sköndalsinstitutet2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 33.
    Andersson, Josefin
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Karlsson, Malin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Så bör du vara: En kvantitativ studie av vilka etiska egenskaper socionomstudenter anser är viktiga i socionomens yrkesroll2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socionomstudenter anser att socionomen bör vara i sin yrkesroll. Detta gjordes genom att studenterna fick ta ställning till tjugotvå olika etiska egenskaper. De etiska egenskaperna placerades i fem olika kontexter för att undersöka om det fanns någon skillnad i värderingen av dem utifrån kontext. Dessa kontexter var: i allmänhet, i kontakt med chef, i kontakt med kollegor, i kontakt med brukare/klienter samt i kontakt med andra organisationer och myndigheter.

    En kvantitativ tvärsnittsundersökning med surveydesign genomfördes med hjälp av enkäter till samtliga socionomstudenter vid Ersta Sköndal högskola vårterminen 2015. Totalt deltog 116 studenter i undersökningen.

    Vid analysarbetet användes sociologen Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv samt ett dygdetiskt perspektiv.

    Vi kom fram till att studenterna uppfattat det som att det finns etiska egenskaper av vikt för socionomen i dennes yrkesroll samt att värdering av dessa skiljer sig åt beroende av kontext. Den viktigaste kontexten att ha dessa etiska egenskaper i ansågs vara i kontakt med brukare. De tre etiska egenskaperna som ansågs vara viktigast både i allmänhet och i förhållande till brukare var empati, lyhördhet samt respektfullhet. I kontakt med chef ansågs samarbetsförmåga, tydlighet och ansvarstagande vara de tre viktigaste egenskaperna. I kontakt med kollegor var det samarbetsförmåga, lyhördhet och respektfullhet som ansågs vara viktigast och i kontakt med andra organisationer och myndigheter var det tydlighet, samarbetsförmåga och saklighet som lyftes fram.

    Tidigare erfarenhet, oavsett om det var på utförar- eller mottagarsidan, visade sig inte vara avgörande för vilka etiska egenskaper studenterna angett som viktigast. Den enda grupp vars svar utmärkte sig var de lite äldre studenternas.

  • 34.
    Andersson, Malin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Varför sviker förskollärarna barnen som far illa?: förskollärares utsatthet i organisationsstrukturen, analyserad genom fem sociologiska teorier och ett samverkansperspektiv2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 35.
    Andersson, Monya
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Önnerstedt, Kristina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Tolkens syn på socialarbetarnas tolkanvändning2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 36.
    Andersson, Peter
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Att som äldre möta sorg i grupp: ..."tillsammans, men ändå ensam..."2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 37.
    Andersson, Tuva
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Hur löser vi det här?: En diskursanalys av kvinnojourernas riksförbunds konstruktion av mäns våld mot kvinnor som socialt problem2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är en diskursanalys över Sveriges kvinno- och tjejjourers två riksförbunds (Roks och Unizon) konstruktion av mäns våld mot kvinnor som socialt problem. Syftet är att belysa hur riksförbunden bidrar till förståelsen av mäns våld mot kvinnor som socialt problem och hur riksförbunden bidrar till konstruktionen och beskrivningen av det sociala problemets orsaker och lösningar. Materialet består av pressmeddelanden från respektive förbund under perioden 2013–2015.

    Med socialkonstruktionismen som forskningsansats och Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod har samtliga texter analyserats och sedan sammanfattats i en schemamodell skapad av Håkan Jönsson. Resultatet visar på fyra diskurser inom diskursordningen; två för förbunden gemensamma (strukturkritisk diskurs och diskursen om offentlig sektor som inkompetent samarbetspartner) samt två diskurser specifika för var sitt förbund (Roks professionaliseringskritiska diskurs och Unizons våldspreventiva lösningsorienterade diskurs).

    Uppsatsen avslutas med en diskussion kring vidare forskning utifrån frågorna hur sociala problem kan konstrueras och förstås med hjälp av civilsamhällets aktörers kommunikation utåt och i relation till resultatet hur civilsamhällets aktörers upplevelser kring samarbetet med offentlig sektor ser ut och kan tänkas förbättras.

  • 38.
    Andersson, Ulrika
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Al- Zaibari, Lina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Barnen med den lyckliga fasaden: Om socialarbetares erfarenheter av att arbeta med barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån socialarbetares erfarenheter öka kunskapen om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av semi-strukturerade intervjuer med fyra socialarbetare som har erfarenhet av att arbeta med ovannämnda målgrupp. De fyra teman som har behandlats under intervjuerna är: aktualisering av och arbete med barn och ungdomar som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, dominerande problematik, mötet mellan socialarbetare och familj samt socialarbetarens möjligheter.

    Enligt de intervjuade socialarbetarna har det framkommit att barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer många gånger inte kommer till socialtjänstens och/eller fältteamets kännedom. Det finns flera anledningar till mörkertalet, bland annat att ekonomiskt resursstarka familjer har flera strategier att dölja missförhållanden. Även skola och grannar har en tveksam inställning inför att göra en orosanmälan när det gäller barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Samtliga intervjuade socialarbetare var noga med att poängtera att deras arbetsrutiner och förberedelser är lika oavsett vilken socioekonomisk grupp barnet tillhör. I resultatet redogörs vilka arbetsrutiner socialarbetarna har i arbetet med barn som far illa. Resultatet visar även att inte heller mötet påverkas av familjens socioekonomiska status. Däremot förekommer att ekonomiskt resursstarka familjer anlitar advokater vid mötet med socialarbetarna. De dominerande ärendetyperna i socialtjänst och fältteam som gäller barn och ungdomar i studiens målgrupp är: relationskonflikter, alkohol-och drogproblem, prestationsångest och psykisk ohälsa. Problematiken som framkommer i studien drabbar nödvändigtvis inte bara ekonomiskt resursstarka barn och ungdomar. Dock kan familjens ekonomi ha en inverkan på hur problematiken utformas och utvecklas.

    Materialet har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Slutligen har författarna besvarat frågeställningarna och diskuterat om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, utifrån ett socialarbetarperspektiv. 

  • 39.
    Angeklint, Anna
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Flumé, Sara
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    "Det handlar väl om att man inte orkar": en studie om ansvariga myndigheters arbete med sexuellt exploaterade barn i Sverige2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 40.
    Angerfelt, Annika
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Eriksson, Anniefrid
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    HIV och AIDS - ett problem för alla?: en fältstudie på Place of Restoration i Sydafrika2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 41.
    Anklev, Marie
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Björklind, Eva
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    När socialtjänsten stoppar huvudet i sanden: En studie som belyser hur hjälp och stödinsatser för äldre brottsoffer kan se ut i Sveriges kommuner2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 42.
    Antfolk, Annelie
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Åhrman, Lisa
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Hur tillvaratas barnperspektivet i domar om enskild vårdnad?2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 43.
    Appel Nissen, Maria
    et al.
    Aalborg University.
    Eriksson, Maria
    Mälardalens högskola.
    Editorial2016Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 6, nr 3, s. 157-161Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Appel Nissen, Maria
    et al.
    Aalborg University.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Editorial2016Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 6, nr 1, s. 1-3Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Appel Nissen, Maria
    et al.
    Aalborg University.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Editorial2017Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 7, nr 2, s. 81-85Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Aranki, Cecilia
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Hamasour, Sina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    En studie om Socialtjänstens och polisens upplevelser kring barn som bevittnar våld i hemmet2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Socialstyrelsen (2011) skriver att det är under de senaste tio åren som man har börjat uppmärksamma barn som bevittnat våld och att dessa barn kan reagera på samma sätt som barn som själva har utsatts för våld och är i behov av stöd och hjälp. Syftet med studien är att öka kunskapen om Socialtjänstens och Polisens arbete med barn som bevittnat våld. Målet är att försöka förstå om det finns en skillnad på myndigheternas bemötande med barn som har bevittnat våld gentemot barn som själva har utsatts för våld och hur denna skillnad i så fall yttrar sig. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi genomförde tre intervjuer med Socialtjänsten och tre med Polisen. Våra tre frågeställningar är: Hur arbetar Polis respektive Socialtjänst med barn som är offer för familjevåld? Hur jobbar Socialtjänsten och Polisen med barn som bevittnat våld? På vilket sätt skiljer sig Polisens och Socialtjänstens bemötande med barn som har bevittnat våld gentemot barn som själva har utsatts för våld?

    Vi använde oss av organisationsteorin för att på så sätt kunna beskriva hur Polisen och Socialtjänsten är organiserade och hur de bemöter barn som bevittnat våld. Resultatet från vår studie visar att informanterna upplever att det finns en stor skillnad med att arbeta med barn som bevittnat våld i jämförelse med barn som själva utsatts för våld. Informanterna menar att detta beror på att barn som bevittnat våld idag inte är brottsoffer fullt ut juridiskt sätt och att detta gör det svårare för de att hjälpa dessa barn. Alla våra informanter var eniga om att det idag behövs en lagändring som gör det lättare för de att höra dessa barn och att barnen på så sätt kan få den hjälp och det stöd de behöver. Däremot var de eniga om att alla barn de träffar värderas och bemöts på samma sätt.

  • 47.
    Arbouz, Olivia
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    The importance of Intercultural and Decolonial perspectives in a Westernized University: A case study of an interrelated social work setting in Colombia.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study investigates the perspective of ‘Trabajo social intercultural y decolonial’ or ‘Intercultural and decolonial social work’ demonstrated by social workers and scholars of the University of Antioquia in Medellin, Colombia. A qualitative ethnographic and a methodologically plural approach are presented. The results shows that the intercultural and decolonial perspective could be of relevant pragmatic value for orienting future studies and opportunities for implementation in social policy programs. Empirical insights gained through this perspective can be used for improving the understanding of this specific domain and the practices of social work in Colombia and on an international arena.

  • 48.
    Arkö, Åsa
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Socialsekreterares arbete med insatsen kontaktfamilj/ - person: en studie ur ett genusperspektiv2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 49.
    Arnesson, Kerstin
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet; FORSA - Förbundet för forskning i socialt arbete.
    Denvall, Verner
    Linnéuniversitetet; Lunds universitet.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet.
    Skillmark, Mikael
    Linnéuniversitetet.
    Wallinder, Magnus
    Socialförvaltningen i Ljungby; FORSA - Förbundet för forskning i socialt arbete.
    Socialtjänstens kris kräver lösningar2016Ingår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 2016-03-28, s. 05-05Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 50.
    Arnimo, Sanaz
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Bile, Camilla
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    En undersökning av ny rättspraxis år 2010 i 3 § LVU för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka den nya rättspraxis som kom år 2010 i 3 § LVU (1990:52) och hur den efterföljs inom Stockholms län. Vidare ska vi även försöka belysa vilken behandling dessa barn och ungdomar bör få och för att kunna besvara detta har vi utgått ifrån tre frågeställningar. Vårt tillvägagångssätt har varit utifrån en rättsdogmatisk metod och en litteraturstudie genom en kvalitativ ansats.  Som hjälp till vår analys och slutsats har vi utgått från den nyinstitutionella organisationsteorin för att förstå och tolka systemet vid implementering av ny rättspraxis.

         Vi har utgått ifrån 15 LVU domar från 2013, där ungdomarna har en AST eller en ADHD diagnos. Genom att analysera och tolka dessa domar kan vi besvara vår första frågeställning hur rättspraxisen efterföljs. Resultatet visar på att i två av de 15 fall har rätten tagit hänsyn till rättspraxisen och avslagit ansökan om tvångsvård. I ytterligare två fall har rätten tagit upp och refererat till rättspraxisen men ändå dömt till 3 § LVU och i de övriga elva fallen har rätten varken nämnt eller tagit hänsyn till rättspraxisen.

         De andra två frågeställningarna besvaras och styrks genom litteratur och tidigare forskning och resultatet visar på att det är viktigt med tidiga insatser och att barnen och ungdomarna skall få stöd och hjälp från kommunen på frivillig grund. Som placeringsalternativ framkommer det att inledningsvis skall insatserna främst ske i det egna hemmet, fungerar inte det så erbjuds familjehem och HVB-hem.

         Enligt bland annat psykologen Hejlskov Elvén (2010) och SKL bör barn och ungdomar med AST och ADHD diagnoser behandlas utifrån en skräddarsydd behandlingsform, då straff som en inlåsning inte är en bra vårdform eftersom dessa barn och ungdomar inte rår för sitt beteende. Det som är centralt och som ligger till grund för besluten om tvångsvård är barnet och ungdomens egna beteende, ett annat socialt nedbrytande beteende. Ett annat socialt nedbrytande beteende är ett beteende som avviker från samhällets normer och som vid ett neuropsykiatriskt funktionshinder inte skall betraktas som ett sådant. För att uppnå bästa vårdform för barn och ungdomar med AST och ADHD diagnos är samverkan mycket viktigt mellan de olika berörda aktörerna då dessa barn och ungdomar ofta faller mellan stolarna.

1234567 1 - 50 av 1077
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf