Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1584
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdi, Isabella
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Siverling, Johanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Hur arbetar skolor förebyggande och åtgärdande med mobbning och kränkande behandling som sker på sociala medier?: En kvalitativ studie med skolkuratorer2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Internet har idag blivit en stor och stark social mötesplats för ungdomar. En stor del av deras kommunikation sker idag genom olika sociala forum som exempel Facebook, Twitter och Youtube. Internet skapar utrymme för frihet och uttryck. Å andra sidan kan det negativa med de olika sociala forumen vara att ungdomar kan fara illa genom att integriteten kränks på olika sätt. Trots att internet kan vara ett sätt för ungdomar att umgås på och därmed en social arena kan alltså risken för mobbning och kränkande behandling förekomma. Då människor i större utsträckning har tillgång till internet och mobiltelefoner resulterar det vidare till att mobbning och kränkande behandling som sker på nätet följer offret överallt i den dagliga tillvaron. Detta kan resultera i att nätmobbningen och nätkränkningen inte enbart sker på fritiden utan följer även med ungdomarna in i skolans värld. När denna typ av mobbning och kränkande behandling följer ungdomen in i skolans värld har skolan enligt lag skyldighet att agera. Hela skolans personal, föräldrar och elever är involverade i arbetet med att förebygga mobbning och kränkande behandling. Det krävs även att hela elevhälsan är delaktiga och där är nyckelpersonen, skolkuratorn. Utifrån detta är vårt syfte och vår ambition med denna studie att undersöka hur skolkuratorer i skolan hanterar problematik (mobbning, kränkande behandling, trakasserier samt diskriminering) som uppkommer på grund av sociala medier. Detta kommer att ske genom åtta kvalitativa intervjuer med skolkuratorer. Urvalet har begränsats till Norrort i Stockholm, där åtta grundskolor slumpmässigt valts ut. Vidare har även en intervju med en projektledare från organisationen Friends ägt rum. Studien bygger på tankarna bakom primär, sekundär och tertiär brottsprevention. Teorin som använts för att analysera resultatet är Sulers ”The online disinhibition effect”.

    Huvudslutsatserna i studien är att mobbning som sker på sociala medier är ett svårt problem för skolkuratorerna att arbeta med. Skolkuratorerna uttrycker att det oftast inte handlar om mobbning utan om att personen istället utsätts för en kränkande behandling, detta då eleverna inte tänker sig för när det uttrycker sig på internet. En annan slutsats är att skolkuratorerna inte skiljer på traditionell mobbning och mobbning som sker på sociala medier och att deras förebyggande arbete är väldigt generellt. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abdulrahman, Daria
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Khalighi, Shabbo
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    "...Jag har äntligen hittat hem!": En kvalitativ studie om hur medlemmarna i organisationen Unga KRIS uppfattar organisationen2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker kopplingen mellan individ och sociala nätverk, det vill säga vilka sociala krafter och sociala mekanismer är verksamma i mötet mellan individen och gruppen, och hur man kan förklara och se på denna relation med målet att förstå denna koppling. Genom den kvalitativa metoden, baserad på intervjuer av sex medlemmar inom organisationen Unga KRIS, undersöker vi de verksamma sociala processer unga medlemmar genomgår och som motiverar dem som har befunnit sig utanför det förväntade, konforma och reguljära samhället, att komma att inkluderas i det reguljära samhället och hur detta kan förklaras. Studien visar att organisationen genom hög tillgänglighet, öppenhet, kunskap om ungdomarnas behov, gott bemötande och utbud av meningsfulla aktiviteter, har skapat en trygg arena för att unga medlemmarna ska kunna utvecklas och därmed återfinna sin plats i samhället.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abobaker, Amona
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Solak, Hülya
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Mäns våld mot kvinnor: en kvalitativ studie om våldsformer och förklaringsmodeller bakom våldet utfört av etniskt svenska män och invandrarmän2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Adolfsson, Linda
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Det beror på vilken socialsekreterare du får: En kvalitativ intervjustudie om socialarbetares syn på kunskapen om NPF i Socialtjänstens arbete med barn och unga2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är en stor del av alla som kommer i kontakt med Socialtjänsten som har Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Socialsekreterare upplever att de inte har tillräcklig kunskap för att möta den här målgruppen på bästa sätt.

    Syfte: Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka socialsekreterares kunskap om NPF.

    Metod: I denna studie används kvalitativ metod och den har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. 4 socialsekreterare som arbetar inom socialtjänsten med barn och unga har intervjuats. Tematisk analys användes sedan för att bearbeta materialet och skapa teman till resultatet.

    Resultat: Resultatet visar att det saknas utbildning om NPF i socialtjänsten, både från socionomutbildningen och från arbetsgivare. Men det visade också att det finns mycket kunskap och erfarenhet som används för att hjälpa den här målgruppen. Det som blev tydligt var dock att det är upp till den enskilda socialarbetaren att utforma sina strategier och att saknas gemensamma arbetssätt vilket leder till en ojämlikhet beroende på vilken socialsekreterare man träffar. Intervjumaterialet analyserades sedan med hjälp av Goffmans teori om Stigma.

    Diskussion: Resultatet visar att kunskap saknas hos socialsekreterare och tidigare forskning visar på samma sak, i Sverige så saknas liknade studier i Socialtjänsten.

  • 5.
    Adrian, Klara
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Vägen upp: hur socionomer hanterar sin arbetssituation och når ett högre välbefinnande2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ämnet i denna studie är egna och informella strategiers betydelse i organisatoriska sammanhang. Empirin baseras på hur socionomer förhåller sig till informella strategier i syfte att bli starkare individer och mer resistenta mot stress. För yrkesutövare inom socialt arbete är stress och ohälsa ett vanligt förekommande fenomen som ofta orsakats av hög arbetsbelastning. Ohälsa på arbetet kan få negativa konsekvenser för det sociala arbetet som utförs. Brist på återhämtningsmöjligheter på arbetsplatsen är vanligt då många verksamheter ställer krav på effektivitet hos socionomer. För att finna utrymme för att hantera stress använder sig därför många av egna tillvägagångssätt för att generera inre välbehag och stabilitet. Åtta intervjuer med socionomer som arbetar på olika sociala verksamheter inom den offentliga sektorn har deltagit i studien. Det teoretiska ramverk som använts för att förtydliga och belysa empirins innehåll är gräsrotsbyråkrati och empowerment. I resultatet beskriver socionomerna varför och hur de använder sig av informella strategier till vardags för att stärka sig själva. Vidare förstås empirin utifrån ramverk som handlar om individens egna resurser och den kontext de befinner sig i. I studien framkommer det att socionomer väljer strategier utifrån att det finns ett behov av tid för återhämtning och att de förespråkar att själva välja strategier utifrån sig själva. De menar att det viktigaste är att välja strategier som är individanpassade, som genererar glädje och som bidrar till känslomässig balans. Kreativiteten sätter gränserna för hur strategierna kan användas och verktygen tycks finnas inom var och en.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Agnesund, Linda
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Martinez-Conde, Elena
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Välkommen in? En studie om socialkontors väntrum2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This is a paper about the social services waiting rooms. Our aim with the study has been to:

    ”Describe and problematize the physical environment in social services waiting rooms. A wider purpose is to lift the question about the waiting room as a significant part of peoples encounter with the social services.”

     To be able to achieve this purpose, we have used two questions: What does the physical waiting room environment look like in social services in Stockholms län? How can we understand and problematize the physical environment factors impact on people who visits these environments?

     We have observed and photographed ten waiting rooms in ten different social services in Stockholms län. In the paper we describe what the environments look like, with text and whit pictures. Then we have analysed the results from four different theoretical perspectives. These four perspectives are: nursing theory, environmental psychology, power theory and theories about material.

    Our conclusions is that the environment in the different waiting rooms shift a lot, but the thing the most of them have in common is that there doesn’t seem to be a lot of thought behind the design and configuration of the waiting room. Half of them don’t have windows and the environment is generally stripped. All of the waiting rooms have receptions covered all up with glass, with slots that the receptionist opens when someone comes up to the reception. Most of the waiting rooms also have walls and doors of glass facing the corridors where the visit rooms and the social workers offices are located. These are covered so that you cannot see in to the corridors. There is also a lack of a children’s perspective in the environments.

    We mean that the poorly designed waiting rooms, with all the security built in to them, create and maintain the unequal relations between the social worker and the client, where the client is constructed as the ’the other’ and the dangerous.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Ahjokivi, Noora
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Söderberg, Sandra
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Annat socialt nedbrytande beteende, vad innebär det?: En kritisk diskursanalys av domar om tvångsvård enligt 3 § LVU2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    År 2018 fick cirka 8 900 barn och ungdomar vård med stöd av tvångsvårdslagstiftningen Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Ett av rekvisitet detta baseras på är det så kallade socialt nedbrytande beteendet, ett rekvisit öppet för tolkning. Syftet med vår studie var att undersöka begreppet annat socialt nedbrytande beteende för att se vilka beteenden, handlingar och egenskaper som tillskrivs ungdomen av socialnämnden när de ansöker om vård enligt 3 § LVU i förvaltningsrätten. Vårt urval innefattade ungdomar under 18 år där socialnämnderna ansöker om vård på grund av ett annat socialt nedbrytande beteende, det empiriska materialet bestod av 40 domar från Förvaltningsrätten i Stockholm. Studien utgick från en kvalitativ kritisk diskursanalys och har bearbetats med hjälp av ett antal diskursanalytiska verktyg. Med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell sattes studiens resultat i ett bredare perspektiv.

    Vårt resultat visade att fyra teman lyfts fram i domarna, vi valde att kalla dessa för det rebelliska beteendet, det farliga beteendet, beskrivning av utsatthet och det vardagliga normbrytande beteendet. Socialnämnderna lyfter handlingar som ungdomen begått, beteenden samt egenskaper som den unge besitter som grund för vård. Resultatet visade att det socialt nedbrytande beteendet inte kan kokas ner till en specifik handling eller ett beteende, utan att en sammantagen bedömning behövs i varje enskilt fall. Diskursen kring ungdomars normbrytande beteende styrs till stor del av vuxna och diskuteras flitigt i media, politik och i övriga samhället. Den röst som hörs minst i diskussionen är ungdomarna själva. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Ahlborg, Lotta
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Ensam i ingenmansland: psykiatriskt behandlingsarbete med ensamkommande flyktingbarn under asyltiden2001Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 9.
    Ahlgren, Maud
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Anonyma alkoholister: en möjlighet att se nyktert på tillvaron2004Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 10.
    Ahlström, Gerd
    et al.
    Lunds universitet.
    Wallén, Eva Flygare
    Karolinska institutet; Östersunds kommun.
    Tideman, Magnus
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap. Högskolan i Halmstad.
    Holmgren, Marianne
    Lunds universitet.
    Ageing people with intellectual disabilities and the association between frailty factors and social care: A Swedish national register study2022Ingår i: Journal of Intellectual Disabilities, ISSN 1744-6295, E-ISSN 1744-6309, Vol. 26, nr 4, s. 900-918Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe the social care provided for different age groups of people with intellectual disability, 55 years or above, and to investigate the association between such care and frailty factors for those with diagnosed level of intellectual disabilities. Descriptive and logistic regression analyses were used. Commonest forms of social care among the 7936 people were Residential care, Daily activities and Contact person. Home help and Security alarm increased with age. The frailty factors significantly associated with increased social care were age, polypharmacy and severe levels of intellectual disabilities. Persons most likely to be in residential care were in the age group 65-79 with polypharmacy and severe disability. The results indicate a need for further research of how frailty factors are considered in social care and longstanding medication, especially then severe intellectual disability hinders communication. A national strategic plan for preventive interventions should be developed to ensure the best possible healthy ageing.

  • 11.
    Ahlström, Jenny
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Johansson, Sofia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    "Det är klart det är viktigt att vara vacker": en kvalitativ studie om unga kvinnors tankar och upplevelser kring medias skönhetsideal2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 12.
    Ahlström, Katrin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Unga vuxnas väg till återhämtning: En kvalitativ studie om att bli fri från psykisk ohälsa2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barns och ungdomars psykiska ohälsa är ett ofullständigt utforskat område i Sverige. Mycket tyder dock på att den psykiska ohälsan ökar bland unga vuxna, vilket gör att det finns all anledning att undersöka hur just denna grupp bäst kan bli hjälpt. Syftet med denna studie har varit att få en större förståelse för hur återhämtningsprocessen från psykisk ohälsa kan se ut för denna grupp: vad som är verksamt i processen och vilka faktorer de upplever som viktiga, pådrivande och hjälpande. Detta har undersökts i fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna mellan 23 och 27 år som lidit av psykisk ohälsa men som idag mår bra igen. Ingen av dem har vårdats på institution för den psykiska ohälsan, men alla har fått professionell hjälp. Intervjuerna har analyserats med hjälp av teori inom återhämtningsforskningen och bearbetats med hjälp av kategorisering. Resultatet lyfter fram vikten av att få en tydlig reaktion på sin psykiska ohälsa; att man blir sedd och bekräftad av någon som också vågar agera och ta ställning. Det visar även att behandlarens ”regelbrott” kan ha en positiv inverkan, att sociala kontakter är viktiga under processen samt att man önskar en större tillgänglighet till vården. Slutsatsen är också att dessa behov för unga vuxna ska ses i ljuset av närheten till deras barndom och ungdom. Detta sammantaget ställer krav på förhållningssätt och tillgänglighet hos oss som möter unga vuxna i det sociala arbetet, från socialtjänst och skola till terapimottagningar och fritidsverksamheter. Det får också implikationer på det strukturella planet, till exempel hur ansvar och resurser fördelas mellan olika aktörer. Om detta behövs mer forskning, samt om unga vuxna explicit, eftersom de nu som grupp blir allt större, men fortfarande är otydligt definierade i både statistik och debatt, men också inom vården.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Ahlvik, Liselott
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Thorstensson, Linda
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Barnen som lever i samhällets skugga: en studie om barn till psykiskt sjuka föräldrar2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 14.
    Ahmadzadeh, Arman
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Rytkönen, Hannes
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Coping with a war on drugs: Bachelor Thesis2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    After the 2016 election of president Duterte, the Philippines have been actively fighting a war on drugs inside their own country according to the new policies developed by the newly chosen regime. These policies have led to the several thousands of dead in police operations which are by many called out as extrajudicial executions. The purpose of this study is to research the experience of urban people living in a society pervaded by a war on drugs with the goal of contributing to the understanding of how they handle the situation and how it affects their lives. The authors have spent two months in the Philippines, mainly in the Metro Manila area to gather the data for the study through mainly participant observation and semi-structured interviews for an ethnographic study. The results show who are being targeted in the war, how people experience it and create labeling and stigma according to the societal rules and norms as well as how people cope with difficult circumstances out of their control.

  • 15.
    Ahmed, Sara
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Backman, Pernilla
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Hedersrelaterat våld och förtryck: Unga kvinnors erfarenheter av socialtjänsten2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete avser att undersöka hur ungdomar, som har utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck upplever socialtjänstens stöd utifrån maktperspektivet och KASAM-teorins tre begrepp. I studien har vi använt oss av kvalitativ metod för att genomföra semistrukturerade intervjuer. Åtta unga kvinnor som varit i kontakt med socialtjänsten intervjuades.

    Tidigare forskning har framförallt studerat klientens upplevelse av kontakten med socialtjänsten. Antalet studier som berör kvinnor som har utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck är väldigt begränsat. Forskning inom detta område bör därmed eftersträvas.

    Studiens resultat visade att de unga kvinnors förväntningar inte överensstämde med deras upplevelse av kontakten med socialtjänsten. Vidare visades att socialtjänstens stöd- och hjälpinsatser var allt för kortsiktiga där kvinnorna lämnades alltför tidigt och förväntades hantera sina svårigheter på egen hand.

  • 16.
    Alamaa, Helena
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Bluhme, Magdalena
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Har aktuell utveckling inom anknytningsteorin relevans för socialt arbete?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Albertsson, Henrik
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Kamratstöd: en kvalitativ studie om kamratstödjande arbete vid Stockholms Stads kommunala gymnasieskolor2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 18.
    Albinsson, Fabian
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    En välfungerande arbetsplats: En kvantitativ studie om arbetsmiljörelaterade faktorer inom Stockholms socialtjänst2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens socialtjänst kännetecknas av att ha hög personalomsättning som resulterat i olika arbetsrelaterade problem, såsom hög arbetsbelastning, stress och otillräckliga resurser. Denna studie syftar till att undersöka och kvantifiera de arbetsmiljörelaterade faktorer som, i störst utsträckning, leder till att socialsekreterare inom Stockholms socialtjänst stannar kvar på sina arbetsplatser. Studiens datainsamlingsmetod består av en enkät som totalt fick 35 respondenter. Slutsatserna visade en randordning mellan de arbetsmiljörelaterade faktorerna, där de personliga egenskaperna hos socialsekreterarna visade sig vara de starkaste/viktigaste faktorn till att socialsekreterarna stannar på sina arbetsplatser. Stöd och handledning var den näst starkaste faktorn som hade en större betydelse för socialsekreterarna inom området barn och unga. Återhämtning och självkännedom var den tredje starkaste faktorn. Stimulans och utveckling var den fjärde starkaste faktorn som hade en större betydelse för socialsekreterare som hade längre anställningstid. Den svagaste faktorn för socialsekreterarna i denna studie var kall och drivkrafter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Alexandersson, Pär
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    Socialtjänstens värdegrunder: Etik i förarbeten och lagar om fattigvård, socialvård och socialtjänst2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna studie beskrivs och analyseras den svenska fattigvårdens, socialvårdens och socialtjänstens ”värdehistoria”. Det är berättelsen om hur mellanmänskliga värden har använts för offentliga lösningar byggda på dygder, plikter och nyttoidéer.

    Värdefrågor har alltid varit grundläggande i lagar och förarbeten inom området, men det är ovanligt med uttalat etiska analyser, reflektioner och ställningstaganden i statliga utredningar, propositioner och betänkanden från riksdagsutskott. Det gäller både i äldre tid och under de senaste decennierna.

    Människosynen i lagar och förarbeten om socialtjänsten betonar den enskildes individualitet, möjligheter och behov. Det finns ett tydligt fokus på individuellt oberoende samtidigt som socialtjänstlagens ”portalparagraf” bär spår av en gemenskapsmoral med rötter i akademisk diskussion.

    I dag finns det tecken på skillnader i värden mellan olika grupper, såsom rättigheter för barn och människor med funktionsnedsättningar och en mer traditionellt etisk värdegrund för äldreomsorgen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20. Alexandersson, Pär
    et al.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Wallin, Gunhild
    Omsorgskonst2021Ingår i: Kvalitet i äldreomsorgen: berättelser om omsorgskonst / [ed] Tomas Brytting, Lund: Studentlitteratur AB, 2021, s. 174-182Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 21. Alexandersson, Pär
    et al.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Wallin, Gunhild
    Omsorgstagaren som medberättare2021Ingår i: Kvalitet i äldreomsorgen: berättelser om omsorgskonst / [ed] Tomas Brytting, Lund: Studentlitteratur AB, 2021, s. 149-157Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Alexandroff, Diana
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Torsdagsgruppen: utvärdering av minnesanteckningar från 7 grupper för barn med föräldrar som missbrukar droger eller dricker för mycket 1996-20032004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 23.
    Alexius, Katarina
    et al.
    Stockholms universitet.
    Backlund, Åsa
    Stockholms universitet.
    Alm, Charlotte
    Stockholms universitet.
    Kaldal, Anna
    Stockholms universitet.
    Hollander, Anna
    Stockholms universitet.
    Tärnfalk, Michael
    Stockholms universitet.
    Östberg, Francesca
    Stockholms universitet.
    Överlien, Carolina
    Stockholms universitet.
    Schiratzki, Johanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Forskare: Ge socialtjänsten rätt verktyg2015Ingår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 2015-12-11Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Att socialtjänstens personal kan hantera och tolka nyckelbegrepp som ”barnets bästa” och ”god vård” är helt ­av­görande för förstärkningar av barns reella rättig­heter, skriver ­forskare vid Stockholms universitet och Ersta Sköndal högskola.

  • 24.
    Alfsdotter, Annika E. M.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    En storstadsförsamlings diakonala arbete i början av 2000-talet: stabilitet och förändring2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Alkebo, Monica
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Johansson, Gunilla
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Den psykosociala arbetsmiljön: en jämförelse mellan två försörjningsstödsenheter inom Stockholms stad2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 26.
    Allberg, Sofia
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Socionomens roll i en naturvetenskaplig värld: En studie om hur kuratorer inom hälso- och sjukvården upplever arbetet i en medicinskt dominerad arbetsmiljö2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Allstenius, Emma
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Khan-Tamakloe, Gabriel
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Rik och frisk eller sjuk och fattig: om dubbelt utanförskap bland hiv- och aidssjuka ghananer2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 28.
    Alm, Johanna
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Wiklund, Jennie
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Pole Pole: working with women's sexual and reproductive rights in Kenya2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 29.
    Alm, Päivi
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Empowerment ur brukarnas perspektiv: En kvalitativ studie gjord på Basta2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att undersöka och förklara brukarnas uppfattning om och erfarenheter av det mångfacetterade fenomenet empowerment. Då empowerment ofta definieras av andra än dem som praktiserar det låter den här studien brukarna komma till tals. Studien är genomförd på en enhet inom Basta gruppen, ett socialt företag som arbetar med rehabilitering och integration av människor med missbruksproblem tillbaka till samhället utifrån en tanke om empowerment. Sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes. Studien kan anses ha en abduktiv ansats vilket innebär att målet inte var att komma fram till en ny teori utan ambitionen var att hitta nya infallsvinklar på ett redan etablerat fenomen. Mitt resultat visar att betydelsen av att känna till begreppet empowerment eller egenmakt är obefintlig i förhållande till individens empowermentprocess. De empowermentprocesser som bevittnats i intervjuerna ger en bild av hur brukarna parallellt med det dagliga arbetet på Basta visar på medvetna och omedvetna komplicerade strategier, uppfinningsrikedom och självinsikter som avlöser varandra då det gäller att orientera sig i den kontext de befinner sig i. Relationen till utomstående ”vanliga” människor ansågs ha stor betydelse medan relationen till organisationen eller till placerande myndighet inte uppmärksammades i samma utsträckning. Respondenternas berättelser kunde förklaras och sättas i ett större sammanhang med Jo Rowlands (1997) teori om tre dimensioner av empowerment. Inom det sociala arbetets praktik finns det möjligheter att ytterligare öka tron på individen och dennes förmåga och kapacitet att av egen kraft med professionens hjälp ta sig ur sin situation. Denna hjälp av professionen skulle också gynnas av att undersöka vilken betydelse brukarens bakgrund har för vilket rehabiliteringsalternativ hen erbjuds eller väljer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Alm, Sandra
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Finns det en stereotyp av den äldre?: en kvalitativ innehållsanalys av överklaganden till särskilt boende2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en stereotyp av den äldre som får bifall på sin överklagan till särskilt boende. Detta kommer undersökas med hjälp av en riktad kvalitativ innehållsanalys där de texter som kommer analyseras är domar ifrån förvaltningsrätten där äldre personer överklagat sitt biståndsbeslut. Genom att använda teorier om att göra ålder och perspektiv på makt, analyserades och tolkades utvalt empiriskt material. Analysen utfördes genom att söka efter meningsbärande delar av texten, meningar som innehåller relevant information för att kunna svara på studiens syfte. Den relevanta informationen kodades för att sedan kategoriseras, och separerades i olika teman som slutligen analyserats med teori och tidigare forskning. Studien visar att det är svårt att urskilja en stereotyp av den äldre som får bifall på sin överklagan. Denna slutsats tas då det inom kategorierna verkar skilja sig åt både mellan de olika bifallen och de olika avslagen, men även mellan avslag och bifall. Utifrån det resultatet så verkade det inte vara några vissa egenskaper som den äldre ska, eller inte ska ha för att beviljas insatsen. Slutsatsen innebär inte att en stereotyp nödvändigtvis inte existerar, men den har inte kunnat urskiljas i det empiriska materialet. Utifrån de teoretiska begrepp och den forskning som använts i studien är en trolig slutsats i stället att biståndshandläggarna tar godtyckliga beslut utifrån de givna ramar som organisationen utformat i form av kommunala riktlinjer och rådande lagstiftning. Den utredning som biståndshandläggarna skriver om den äldre, utgör sedan en del av underlaget i förvaltningsrättens dom, och det är denna del som är av intresse för denna studie.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Alnervik, Josefin
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Wahlström, Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Tyresömodellen: representanter för de juridiska, sociala och politiska systemen yttrar sig om en arbetsmetod för påföljden ungdomstjänst2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 32.
    Alsterfalk, Isabel
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Ring, Diana
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    "Normbrytande beteende bestod av återkommande lögner parallellt med högt våldskapital": En kvalitativ studie om behandlares respektive klienters upplevelser och erfarenheter av behandling inom kriminellt normbrytande beteende2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka behandlarens respektive klientens upplevelser av behandling riktade kring beteendemönster som är kriminellt normbrytande, där mottaglighet till behandling beaktas särskilt utifrån principerna risk, behov och mottaglighet. Studien utgick från en induktiv kvalitativ ansats med nio semistrukturerade intervjuer. Frågeställningar har besvarats av fem praktiker från frivården och av fyra före detta kriminella män som genomgått någon form av behandling för att motverka återfall i brott. Intervjumaterialet har sedan bearbetats och analyserats med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Jönsons perspektivansats. Det framkom från både behandlare och respondenter att orsaker till normbrytande beteende ofta hänger samman med en dysfunktionell uppväxt vilket sedan lett till kriminalitet i vuxenlivet. Andra faktorer kan vara en bristande skolgång med utanförskap som följd. Det framkom av både behandlare och klienter att diagnoser är en försvårande faktor. Andra viktiga aspekter som lyftes fram var att det måste finns ett behov av samordnade insatser för personer som är beroende av olika utförare med ett bättre samarbete mellan olika professionella yrkesgrupper som kan axla både diagnoser, psykisk problematik tillsammans med missbruk och med fokus på individens behov samt förutsättningar. Studiens slutsats är att både behandlare och klienter har en samsyn kring om att det måste finnas en medvetenhet, självkännedom och fokus på ett ömsesidigt samspel vilket ökar både tilliten och mottagligheten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Alvant, Carin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Avledandets strategier: Omsorgspersonals erfarenhet och upplevelse av att begränsa personer med demenssjukdom i deras självbestämmanderätt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen har varit att undersöka erfarenheten och upplevelsen hos omsorgspersonal som arbetar på särskilda boenden för personer över 65 år med demenssjukdom av att begränsa de boende i deras självbestämmanderätt. Vidare ingick det i syftet att öka förståelsen genom att synliggöra vad som kan motivera beslut vilka leder till handlingar som innebär att demenssjukas självbestämmanderätt begränsas. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet är baserat på semistrukturerade intervjuer med sju omsorgspersonal som arbetade på olika boenden med inriktning mot demenssjukdomar. Resultatet visar att begränsningarna av de demenssjuka sker med hänvisning till skyddsaspekter och bristande resurser. Omsorgspersonalen beskrev hur de använde avledande strategier i situationer där de begränsade de demenssjuka personerna. Med hjälp av handlingsteori analyserades resultatet och visade att de avledande strategierna är den handling som intentionen att skydda den demenssjuke leder fram till. Vidare beskrivs de faktorer som ligger bakom intentionen. En diskussion förs om korrelationen mellan mikro- och makronivå; hur omsorgspersonalens handlingar påverkas av makronivån men även hur handlingarna påverkar densamma.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Alvarado, Fredrik
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Pålitliga kvalitetsmått?: en fallstudie i upplevelser av arbete med avvikelser i en personalgrupp inom äldreomsorgen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Välfärdsomsorg som i Sverige bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen samt socialtjänstlagen är enligt lag skyldig att bedriva en systematisk kvalitetsutveckling. I denna kvalitetsutveckling inkluderas att arbeta med identifiering av brister samt risker för brister. Detta sker genom att personal i omsorgsverksamheter systematiskt ska rapportera avvikelser varpå ett avvikelsearbete påbörjas. Avvikelsearbetet leder till åtgärder i verksamheter och är därmed ett relativt omedelbart kvalitetsutvecklande. Samtidigt fyller avvikelsearbetet en funktion på en mer aggregerad nivå då det i statistiska sammanställningar kan ge fingervisning om hur verksamheter bedrivs samt att brister, och eventuella behov, tydliggörs. Statistiskt underlag samt tydliggjorda brister och behov kan i sin tur användas för att underbygga beslut som berör verksamheterna, både beslut inom verksamheter men också politiska beslut som sätter ramar och förutsättningar för organisationer och verksamheter. Således kan avvikelsearbete mynna ut i ett av de flera kvalitetsmått vilka i vårt samhälle idag är avgörande för att kunna utvärdera att offentligt bekostad välfärd dels är effektiv men också av god kvalité. Det finns idag en utbredd kritik av den samhälleliga styrmodell som kallas New Public Management. Kritiken riktar bland annat in sig på de stora krav av uppföljning och utvärdering som är både resurskrävande och riskfyllda i den mening att utvärdering och mätning av kvalité kan innehålla skevheter och föra med sig missvisande resultat. Kritik förs också fram mot att det administrativa arbetet tar över tid och resurser från kärnverksamheten, i den här studien äldreomsorg. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur personal inom äldreomsorgens särskilda boende upplever deras avvikelsearbete utifrån begreppet organisationskultur. Det är av relevans att höra hur den personal som arbetar med avvikelsearbete upplever sitt arbete med kvalitetsutveckling. Avvikelsearbete som arbetsuppgift medför nämligen möjliga utmaningar: personal inom äldreomsorg är en av de personalgrupper i samhället som är mest belastad arbetsmiljömässigt, avvikelsearbete kan vara laddat med en känsla av utpekande av syndabockar, det finns incitament för organisationer att visa upp en yta av att kvalitetsarbete pågår. Studien har genomförts som en fallstudie med kvalitativ ansats där sju semistrukturerade intervjuer med vårdbiträden samt undersköterskor från en och samma arbetsgrupp har gjorts under våren 2018. Resultatet går i linje med tidigare forskning som lyfter fram olika aspekter som relevanta för ett framgångsrikt avvikelsearbete: kommunikation och dialog med kollegor och chef, uppmuntran från chef, tydlig struktur för hur avvikelsearbetet bedrivs. Resultatet visar också på aspekter som kan lyftas fram som brister i avvikelsearbetet: hur personal kompenserar för att hinna med sitt arbete, att avvikelser gällande vissa brister inte alltid rapporteras. För att tolka och analysera studiens resultat används socialpsykologen Edgar Scheins arbete om organisationskultur samt företagsekonomen Mats Alvessons arbete om mekanismer inom organisationer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Alvarez, Homero
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Diskurser på sociala medier och dess koppling till socialt arbete: En diskursanalys med utgångspunkt i temat; kvinnors och mäns lönesättning2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Temat diskurs kan vara svårt att få grepp om. Uppsatsen ämnar närma sig temat ur ett teoretiskt intresse, samt försöka finna hur det kan vara relevant för det sociala arbetet. För att lättare ta sig ann detta görs utgångspunkten i en diskursanalys av löneskillnader mellan kvinnor och män, med utgångspunkt i sociala medier. Studiens syfte är att belysa och analysera olika typer av diskurser på sociala medier med utgångspunkt ur ämnet; kvinnors underpriviligierade lönesättning i jämförelse med män, samt att finna på vilket sätt detta kan påverka det sociala arbetet.

    Jämställdhetsämnen som detta, bör ur analytisk synpunkt närmas med försiktighet. Detta då normer, formella regler, lagar samt bildandet av kulturer gör att personen bakom analysen själv är en del av det som analyseras. Man är således själv färgad av samhällets kultur och struktur. Sociala medier möjliggör ett sätt att kommunicera allt ifrån händelser ur det privata livet samt en vy av den egna världsbilden. Det ska tydliggöras att uppsatsen är menad att stå neutral i de olika typer av jämställdhetsfrågor som kan dyka upp. Ställningstaganden undviks i så stor mån som möjligt då uppsatsen ska ses ur teoretisk synpunkt, med intresse för teoriernas applikation. Frambringande av information görs genom empiri utan syfte för ställningstagande.

    Uppsatsen vill finna den kritiska punkten hos uttalanden i sociala medier och vilken grund de står på. M. Winther Jørgensen. & L. Phillips. skriver att diskurs kan sägas vara ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen, eller ett utsnitt av världen” (2000 s.7). Uppsatsen söker alltså att finna mening och betydelse ur vilket människor grundar sina argument, samt vad som kan ligga bakom världsbilderna som skapas ur diskursen inom uppsatsens tema. På detta sätt kan dessa världsbilder tydliggöras och slutligen agera som exempel för hur socialt arbete kan färgas av diskursutformning. Uppsatsen vilar mot Michel Foucaults teorier om diskurs i förhållande till makt som ramverk för att analysera och beskriva materialet som yttrar sig genom Instagram och Twitter. I den här uppsatsen ses Foucaults definition av makt som formande och resultat av diskurs, snarare än maktens kanske vedertagna definition som suveränitetens härskande över individen eller en parts förtryck av en annan. M. Winther Jørgensen. & L. Phillips (2000 s.28) skriver vidare att forskarens roll inom diskursanalysen bör vara att intressera sig av ”hur vissa utsagor helt naturligt blir accepterade som sanna och andra inte”. Det är med denna grund som uppsatsen bör ses som betraktande och frågande, i vissa fall mer eller mindre kritisk, men med förhoppningen att den inte ska beläggas med en underton av någon slags ideologisk agenda. Etikprofessorn Elena Namli, sa i programmet Idévärlden, på Sveriges Television: ”’Kritisk’ – betyder inte ’ta avstånd’” (Idévärlden 4/2 2018). Det är med denna ståndpunkt som uppsatsen tar sig an följande analys.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Alvfeldt, Sara
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Att leva i ett kulturellt ingenmansland: En studie om adopterade och deras upplevelse av etnisk identitet i ursprungslandet2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Amahzoune, Yasmine
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    ”Vad har du gjort på internet?”: Skolkuratorers erfarenheter av unga utsatta för sexuella övergrepp på internet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid frågor som rör barns utsatthet för sexuella övergrepp har internet fått en allt större roll där den omfattande teknikutvecklingen har lett till nya möjligheter för personer att ta kontakt med unga för sexuella ändamål. Syftet med denna studie var att undersöka skolkuratorers erfarenheter av att möta och arbeta med unga som utsatts eller riskerar att utsättas för sexuella övergrepp på nätet. Studiens empiri baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju skolkuratorer som arbetar på högstadium. Empirin analyserades med hjälp av en teoretisk referensram bestående av yrkeskompetens samt tidigare forskning. Resultatet visar att skolkuratorerna arbetar till med förebyggande insatser såsom kunskapsspridning och utbildning till både elever och föräldrar. Det framkommer dock att insatserna ter sig resultatlösa då alltfler elever blir utsatta och skolkuratorerna har inte har kunnat se några förändringar. För att fånga upp elever som blivit utsatta för nätövergrepp utgör relationen ett viktigt verktyg. När det gäller att stödja elever som blivit utsatta utförs arbetet vid misstanke eller när skolkuratorerna har fått kännedom om att en elev har blivit utsatt. En utmärkande utmaning är skolkuratorernas kunskapsbrist kring fenomenet som leder till svårigheter i det förebyggande, upptäckande och intervenerande arbetet. 

  • 38.
    Ambjörnsson, Anna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Varför är det så tyst?: En kvalitativ litteraturöversikt om våld och övergrepp mot personer med intellektuell funktionsnedsättning2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Interpersonellt våld är ett globalt samhällsproblem som kostar liv och hälsa världen över. Individer med intellektuell funktionsnedsättning är i högre grad utsatta för våld och övergrepp i jämförelse med den generella populationen. Sverige saknar, trots 2008 års ratificering av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, både kunskap, statistik och verktyg för att komma till rätta med våldet. Förevarande litteraturöversikt syftar till att med hjälp av aktuell svensk samt internationell forskning undersöka samt identifiera faktorer som verkar föranledande samt upprätthållande av våld mot personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metoden för insamling av empiri grundade sig i en kvalitativ ansats där studier lästes in och analyserades enligt en tematisk analysmetod. Resultatet visade på en genomgående avhumanisering av personer med intellektuell funktionsnedsättning som går genom alla led i samhället. I kombination med de sårbarhetsfaktorer som kommer av funktionsnedsättningen föranleds och upprätthålls våldet. Slutsatsen landade i vikten av att socialarbetare och andra människobehandlande professioner har tillgång till verktyg där våld kan upptäckas hos personer som själv inte kan synliggöra sin utsatthet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Amedi, Fares
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Inkommen orosanmälan från grundskolan: En vinjettstudie om hur socialsekreterare resonerar kring sina beslut i förhandsbedömningar2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Andersen-Larsson, Tintin
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Morath, Peter
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    “Ensamkommande ‘barn’ behöver kläder och skor. Stora skor. Jättestora skor.”: En kritisk diskursanalys av hur begreppet “ensamkommande” konstruerades på Twitter under 2015.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att med hjälp av kritisk diskursanalys undersöka hur konstruktioner av begreppet ensamkommande tog sig i uttryck på Twitter under 2015 och vilka konsekvenser dessa konstruktioner kunde tänkas få för människors förståelse av begreppet ensamkommande samt det sociala arbetet med ensamkommande. Materialet består av samtliga tweets på svenska innehållande begreppet ensamkommande som publicerades på den sociala medieplattformen Twitter under 2015. Vi har utgått från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och använt oss av kritisk diskursanalys med Faircloughs tredimensionella modell som analysmetod. I resultatet kunde åtta diskurser urskiljas. Majoriteten av diskurserna kunde sägas vara negativt inställda till ensamkommande och framställde ensamkommande på ett mycket ogynnsamt sätt. De få diskurser som kunde sägas vara positivt inställda till ensamkommande bidrog dock till den väldigt vinklade konstruktionen av målgruppen. Resultatet visade även att de aktörer som stod för störst del av materialet, och därigenom störst del av konstruktionen av ensamkommande, var privatpersoner, politiker, journalister och media. Slutsatserna är att konstruktionen av ensamkommande kan påverka det sociala arbetet, då den kan leda till att människor får en mycket negativt vinklad förståelse och uppfattning av ensamkommande. Detta kan i sin tur leda till att lagstiftning och riktlinjer som reglerar socialarbetares handlingsutrymme kan förändras för att bättre svara mot den negativa konstruktionen av målgruppen. Det finns även en risk att socialarbetare införlivar konstruktionen av ensamkommande och arbetet med målgruppen kan komma att utgå från fördomsfulla och generella antaganden om ensamkommande.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Anderson, Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Socialtjänstens arbete med utsatta flickor i starkt patriarkala familjer: en kvalitativ studie2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 42.
    Andersson, Ann-Charlotte
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Anrén, Helena
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Kärlekens möjligheter: en studie av parrelationen utifrån ett salutogent perspektiv2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 43.
    Andersson, Beatrice
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    "Så lätt att vara blomma, bara knoppa och slå ut. Slippa genomlida livet ensam, till dess svarta slut...": en studie om mobbning och hur elever och lärare uppfattar Friends förebyggande arbete mot mobbning2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 44.
    Andersson Elmtoft, Natasja
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Whitaker, Anna
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Personlig professionell utveckling för socionomer2023 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Personlig professionell utveckling för socionomer tar författarna ett grepp kring den livslånga lärandeprocess som kan ge blivande och yrkesverksamma socionomer förutsättningar att utveckla en hållbar yrkesroll samt en yrkesidentitet präglad av etisk medvetenhet och en personlig professionalitet. 

    Ett vanligt budskap inom socionomens profession är vikten av att vara professionell, möjligen personlig, men aldrig privat. Författarna menar att detta delvis är ett missförstånd, att många tror sig behöva bli opersonliga eller spela en roll som professionell. För att skapa ett såväl personligt som professionellt bemötande behöver man arbeta med sin självkännedom, sin empatiska förmåga och med att utveckla en etisk medvetenhet.

    Författarna kombinerar teoretiska resonemang med olika reflektionsövningar för att uppmuntra läsaren till eftertanke kring de teman boken behandlar; viljan att utvecklas, självkännedom, empatisk förmåga, etiskt bemötande samt strategier för att hålla som socionom. Det handlar om att hur man som socionom kan smälta samman sin personlighet med sin professionella roll. Ja, att vara sig själv som socionom. 

    Boken vänder sig till såväl socionomstudenter som till yrkesverksamma socionomer samt till andra inom socialt arbete och människovårdande yrken.

  • 45.
    Andersson, Heidi
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Lindström, Tove
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Det ändamålsenliga stödet efter en allvarlig händelse: en sammanställning av studier om det psykologiska/psykosociala omhändertagandet efter tsumanikatastrofen i Sydostasien 20042007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 46.
    Andersson, Jennie
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Romare-Anjou, Karin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Empatisk förmåga är det något som främjas genom socionomutbildningen på Sköndalsinstitutet?: enkätundersökning bland avgångsstudenter med äldreomsorgsinriktning vid Sköndalsinstitutet2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 47.
    Andersson, Josefin
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Karlsson, Malin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Så bör du vara: En kvantitativ studie av vilka etiska egenskaper socionomstudenter anser är viktiga i socionomens yrkesroll2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socionomstudenter anser att socionomen bör vara i sin yrkesroll. Detta gjordes genom att studenterna fick ta ställning till tjugotvå olika etiska egenskaper. De etiska egenskaperna placerades i fem olika kontexter för att undersöka om det fanns någon skillnad i värderingen av dem utifrån kontext. Dessa kontexter var: i allmänhet, i kontakt med chef, i kontakt med kollegor, i kontakt med brukare/klienter samt i kontakt med andra organisationer och myndigheter.

    En kvantitativ tvärsnittsundersökning med surveydesign genomfördes med hjälp av enkäter till samtliga socionomstudenter vid Ersta Sköndal högskola vårterminen 2015. Totalt deltog 116 studenter i undersökningen.

    Vid analysarbetet användes sociologen Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv samt ett dygdetiskt perspektiv.

    Vi kom fram till att studenterna uppfattat det som att det finns etiska egenskaper av vikt för socionomen i dennes yrkesroll samt att värdering av dessa skiljer sig åt beroende av kontext. Den viktigaste kontexten att ha dessa etiska egenskaper i ansågs vara i kontakt med brukare. De tre etiska egenskaperna som ansågs vara viktigast både i allmänhet och i förhållande till brukare var empati, lyhördhet samt respektfullhet. I kontakt med chef ansågs samarbetsförmåga, tydlighet och ansvarstagande vara de tre viktigaste egenskaperna. I kontakt med kollegor var det samarbetsförmåga, lyhördhet och respektfullhet som ansågs vara viktigast och i kontakt med andra organisationer och myndigheter var det tydlighet, samarbetsförmåga och saklighet som lyftes fram.

    Tidigare erfarenhet, oavsett om det var på utförar- eller mottagarsidan, visade sig inte vara avgörande för vilka etiska egenskaper studenterna angett som viktigast. Den enda grupp vars svar utmärkte sig var de lite äldre studenternas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Andersson, Malin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Varför sviker förskollärarna barnen som far illa?: förskollärares utsatthet i organisationsstrukturen, analyserad genom fem sociologiska teorier och ett samverkansperspektiv2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 49.
    Andersson, Monya
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Önnerstedt, Kristina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Tolkens syn på socialarbetarnas tolkanvändning2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 50.
    Andersson, Peter
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Att som äldre möta sorg i grupp: ..."tillsammans, men ändå ensam..."2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1234567 1 - 50 av 1584
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf