Denna rapport utgör en forskningsöversikt över litteratur som undersökt förutsättningar, möjligheter och utmaningar för hållbart boende i form av bygg- och bogemenskaper. Byggemenskaper är kollektiva projekt där deltagare aktivt bidrar till att skapa sitt framtida boende, med varierande grad av privat och gemensamt utrymme. Bogemenskaper är kollektiva boendeformer med varierande grad av gemenskap, deltagande och styrning. De kan inkludera gemensamma ytor, aktiviteter och tjänster, och de har ofta sociala mål som miljö, integration och hållbarhet.
I dag är bygg- och bogemenskaper relativt marginella fenomen på den svenska bostadsmarknaden. Men de skulle kunna vara en del i ett svar på några av våra största samhällsutmaningar. En sådan utmaning är den åldrande befolkningen och de sociala och ekonomiska följder den kommer att få för Sveriges kommuner och regioner. Bogemenskaper har visat sig kunna erbjuda en slags medelväg mellan individuellt boende och institutionsboende som kan bryta social isolering, erbjuda ömsesidigt stöd och skapa en känsla av sammanhang särskilt för äldre.
En stor ödesfråga kopplat till byggande och boende är klimatkrisen. Bogemenskaper har också visat sig kunna minska de boendes miljö- och klimatavtryck genom att resurser och utrymmen delas. Byggemenskaper har dessutom visat sig vara ett sätt för miljömedvetna personer att försöka bygga mindre miljöbelastande bostäder åt sig själva genom innovativt användande av ny teknik. Både bygg- och bogemenskaper kan organisera och tillvarata engagemang i miljö- och klimatfrågor, och dessutom kan de i bästa fall verka som ”skolor i miljötänkande” och som skyltfönster för miljö- och klimatsmarta boendeformer.
Syftet med denna rapport är att sammanställa existerande kunskap om bygg- och bogemenskaper för att skapa en mer sammanhållen bild av potential och begränsningar för dem i relation till dessa utmaningar. Rapporten försöker besvara följande frågor:
Vad kännetecknar bygg-och bogemenskaper?Vilka samhällsvisioner knyts till bygg- och bogemenskaper?Vad kännetecknar de som deltar i bygg- och bogemenskaper?Vilka typer av hinder stöter bygg- och bogemenskaper på?Rapportens resultat visar att det finns många argument för att det ligger i samhällets intresse att verka för fler bygg- och bogemenskaper. Det som framför allt talar emot bygg- och bogemenskaper är att de huvudsakligen verkar attrahera en begränsad del av befolkningen. De som deltar i bygg- och bogemenskaper är vanligtvis socialt engagerade, ofta mer högutbildade och något äldre än allmänheten, och de är mindre heterogena än samhället i övrigt vad gäller etnisk och kulturell bakgrund. Den stora utmaningen för politiska ambitioner om att öka antalet bygg- och bogemenskaper är därför att finna sätt att göra dem tillgängliga och attraktiva för fler och bredare grupper i samhället. Därutöver stöter byggemenskaper ofta på hinder vad gäller till exempel finansiering, byggnormer som är dåligt anpassade, och krångliga beslutsprocesser.