Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 315
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Al-Baldawi, Riyadh
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola.
    Gärde, Johan
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Nordquist, Kjell-Åke
    Teologiska högskolan.
    Schiratzki, Johanna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Stenberg, Leif
    United Kingdom.
    Underskatta inte religiös extremism2018Inngår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 2018-01-08, s. 4-4Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En del av det svenska biståndets insatser planerade för Mellanöstern kan bli omöjliga att ­genomföra. Sidas analytiker har inte tagit tillräcklig hänsyn till en ökande religiös ­våldsbejakande extremism och dess genomslag i hela området.

  • 2. Aléx, Lena
    et al.
    Hammarström, Anne
    Gustafson, Yngve
    Norberg, Astrid
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Lundman, Berit
    Constructions of various femininities among the oldest old women.2006Inngår i: Health Care for Women International, ISSN 0739-9332, E-ISSN 1096-4665, Vol. 27, nr 10, s. 853-72Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study forms part of the Umeå 85+ Study, and the aim was to explore various gendered constructions of femininities among the oldest old women. Femininities are seen as various ways of shaping oneself as a woman in relation to the impact of historical, social, and cultural circumstances. Thematic narratives were analyzed using qualitative content analysis. Through interpreting these narratives in the light of gender theories, we were able to discern four femininities: "being connected," "being an actor," "living in the shadow of others," and "being alienated." The oldest old women displayed complex outlooks on femininities, and no femininity was interpreted as being in the center related to the other femininities. Further research is needed in order to disclose the complexity of femininities related to factors such as social class, ethnicity, and financial situation among the oldest old, and to acquire a greater knowledge of various femininities.

  • 3. Aléx, Lena
    et al.
    Hammarström, Anne
    Norberg, Astrid
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Lundman, Berit
    Balancing within various discourses--the art of being old and living as a Sami woman.2006Inngår i: Health Care for Women International, ISSN 0739-9332, E-ISSN 1096-4665, Vol. 27, nr 10, s. 873-92Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this part of the Umeå 85+ Study was to explore how indigenous women narrate their lives and their experience of being old as Sami women. Interviews with 9 old Sami women were analyzed using grounded theory. The categories identified were "reindeer as the basis of life," "longing for significant Sami values," "feeling valued as a Sami woman," and "changing for survival;" these evolved into the core category: "balancing within various discourses-the art of being old and living as a Sami woman." Knowing how to balance provided the ability to make use of available opportunities.

  • 4.
    Amundsdotter, Eva
    et al.
    Karlstads universitet.
    Ericson, Mathias
    Göteborgs universitet.
    Jansson, Ulrika
    Karlstads universitet.
    Linghag, Sophie
    Karlstads universitet.
    Motstånd och strategier i jämställdhetsarbete2015Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Jämställdhetsarbete väcker ofta motstånd, det har de flesta som arbetar med jämställdhet erfarenhet av. Men vilka strategier kan förändringsaktörer använda för att bemöta motstånd och komma vidare i jämställdhetsarbetet, är frågan som utforskas i denna bok.

    Jämställdhetsarbete berör ofta angelägna frågor där det kan finnas motstridiga intressen, till exempel kring fördelning av resurser, inflytande och ansvar. Inte sällan uppstår starka känslor hos människor. En del visar öppet sin oro. Andra praktiserar förnekelse på olika sätt. Vissa blir aggressiva. Många protesterar i tysthet. Denna ovilja mot förändring brukar formuleras i termer av motstånd och kan alltså komma till uttryck på många sätt.

    I boken ges ett perspektiv på makt och motstånd som syftar till att bidra till upplevelser av ett större handlingsutrymme för att möta motstånd mot jämställdhetsarbete. Ingången består av material som har skapats i ett forskningsprojekt där jämställdhetsarbetare, medarbetare och chefer, från myndigheter och kommuner har utforskat motstånd och strategier tillsammans med genusforskare. Materialet ger en inblick i vad det kan innebära att arbeta med jämställdhet, vad en förändringsaktör möter och förväntas hantera i jämställdhetsarbetet. Ett bidrag i boken är en rad av idéer på handlingsalternativ för att möta motstånd, som mejslats fram i olika former i projektet. Bokens bidrag handlar också om att förvalta de kunskaper som skapats gemensamt och hur teori kan hjälpa oss att fördjupa, förstå och agera.

    Boken är skriven av fyra genusforskare vid Karlstads universitet respektive Göteborgs universitet och riktar sig till alla som är intresserade av jämställdhet, förändring och utbildning i organisationer och verksamheter.

  • 5.
    Andersen, Rebecka
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Att göra frivilligt arbete ekonomiskt värdefullt: En litteraturöversikt av internationell forskning och policy-relaterade rapporter2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapports syfte har varit att genomföra en litteraturöversikt av internationell forskning och policy-relaterade dokument som behandlar frågor relaterade till att värdera frivilligt arbete i ekonomiska termer. Utifrån ett antal forskningsfrågor sammanställdes och analyserades de empiriska resultaten i relation till exempel till de definitioner, metoder och resultat som presenterades i materialet. För- och nackdelar med olika metoder samt med att värdera icke-monetära värden har också diskuteras. De empiriska resultaten analyserades sedan i ett andra steg med hjälp av ett ramverk om hur värden skapas, befästs och kommuniceras i allmänhet och mer specifikt utifrån frågan om vilken idealtypisk relation som bäst kan beskriva eventuella samband mellan olika metoder för att värdera det frivilliga arbetet och det frivilliga arbetet i sig.

    En sammanfattning av de empiriska resultaten visar för det första att det finns ett antal förespråkare och argument till varför frivilligt arbete bör värderas i ekonomiska termer. Ett par av argumenten är exempelvis att synliggöra och uppmärksamma det frivilliga arbetet samt att identifiera dess bidrag till samhällsekonomin. Följaktligen har forskare och policyprofessionella ägnat tid och resurser åt att utveckla olika metoder och tillvägagångssätt för att genomföra denna typ av värderingar. Tre övergripande metoder lyfts fram som konkurrerande alternativ, inklusive frivilligarbetaren som ersättare, som tidsdonator och som samhällsnyttig. En integrerad del av presentationen av de olika metoderna verkar vara att identifiera specifika eller allmänna utmaningar med en viss eller alla försök till att värdera det frivilliga arbetet. Några exempel på dessa utmaningar är risken med att överskatta värdet på det frivilliga arbetet eller problematiken med att beräkna och fastställa ett generellt och applicerbart marknadsvärde på det arbetet som utförs av frivilliga.

    I den analytiska delen av rapporten framkommer det att de flesta artiklarna och rapporterna härbärgerar fler än en definition av det frivilliga arbetet och fler än en metod för att värdera det frivilliga arbetet. Vidare visar analysen att det finns stora likheter samt till och med överlapp mellan de olika metoderna i form av likartade utgångspunkter och tillvägagångssätt för att värdera det frivilliga arbetet. Utifrån dessa analytiska resultat argumenterar denna rapport för att relationen mellan de tre metoderna som förordas och det frivilliga arbetet i hög grad präglas av en omvänd relation. Det vill säga att de tre övergripande metoderna i första hand verkar ha utvecklats i relation till tidigare versioner av metoderna och konkurrerande metoder snarare än till det frivilliga arbetet i sig och dess egenskaper.

    Tolkningen att de metoder som figurerar för att ekonomiskt värdera frivilligt arbete i första hand präglas av en omvändrelation kan förklaras på två kompletterande vis. Den första förklaringen är att de som arbetar med att utveckla metoder kopierar och översätter värderingsmekanismer från andra fält. Den andra är att aktörer inom området strävar efter att framstå som innovativa och originella. Båda förklaringarna lyfter fram hur fler studier behövs för att studera och analysera detta fält som exempelvis en teater eller ett skådespel, med tillhörande praktiker, mekanismer och teknologier, som alla är mer eller mindre oberoende av eller till och med särkopplat från det frivilliga arbetet i sig.

    Ett antal mer praktiknära förslag till framtida forskning och utredningsarbete kan också identifieras. Ett förslag skulle vara att genomföra ytterligare översikter av metoder och resultat för att värdera objekt som saknar antingen värderings-, kalkyler- eller jämförbara egenskaper eller en marknad där objektets värde kan bestämmas i ett utbyte mellan olika aktörer. Med största sannolikhet finns det områden och fält där denna typ av metoder har utvecklats och prövats i en högre utsträckning än de som återfinns inom området för frivilligt 4 arbete. Ett annat förslag är att applicera de tre metoderna, inklusive de olika tillvägagångssätten som förordas, på data och forskning från Sverige. Vilken andel av det svenska BNP skulle det frivilliga arbetet kunna utgöra? Vilken avkastning ger investeringar i det frivilliga arbetet i Sverige? Vad är en rimlig timpeng för det frivilliga arbetet i Sverige? Slutligen, med tanke på både de processuella och principiella invändningar som återfinns i det empiriska materialet, vore det värdefullt och relevant att genomföra en receptionsstudie av hur frivilliga och andra aktörer inom fältet skulle reagera på och påverkas av olika försök till att ekonomiskt värdera frivilligt arbete.

    Avslutningsvis, utifrån denna rapports inledande citat om de tre domarna, och baserat på rapportens empiriska och analytiska resultat, kan en fjärde domare introduceras. Till skillnad från den första domarens objektivistiska, den andra domarens subjektivistiska eller den tredje domarens relativistiska position, skulle den fjärde domaren antagligen förorda en mer omvänd position i relation till exempelvis det frivilliga arbetet. En position som skulle härbärgera de praktiker, mekanismer och processer som konstituerar frivilligt arbete och som i sin tur skapar, befäster och kommunicerar värden, inklusive huruvida frivilligt arbete är meningsfullt för de som utför det eller bör ses som en gemensam och kollektiv nytta i samhällets tjänst. Denna position ger också utrymme till undersökningar om i vilken grad det frivilliga arbetet främst konstitueras av samtal och konflikter forskare och policyprofessionella emellan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Andersen, Rebecka
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Åberg, Pelle
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Svenska ideella organisationers mervärde i biståndet2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att beskriva och analysera olika aktörers uppfattningar om svenska ideella organisationers mervärde inom biståndet. Med hjälp av intervjuer med ett antal representanter för olika aktörer med kunskap och erfarenhet av det svenska biståndsarbetet och analyser av existerande dokument behandlas i denna rapport de svenska ideella organisationernas roller, särarter och mervärden inom det svenska biståndet. De empiriska resultaten visar att organisationernas roller visserligen har förändrats över tid, från att fungera som pionjärer till att mer fungera som röstbärare och organisatörer av tjänster, men att de ideella organisationerna anses vara fortsatt betydelsefulla i biståndet, även i framtiden. Särarterna framträder tydligast i jämförelser med antingen ideella organisationer i andra länder eller med företag och offentliga organisationer i Sverige, och inkluderar alltifrån organisationernas historia och folkrörelsebakgrund till den icke‐vinstdrivna profilen, organisationernas värdegrund samt förmågan att kunna agera autonomt och verka i olika kontexter. Ett antal mervärden identifieras också, till exempel den svenska kontexten och folkrörelseförankring, mångfalden i det svenska civila samhället, arbetet med demokratiska och mänskliga rättigheter, röstbärarrollen och påverkansarbetet, effektivitet till följd av lång erfarenhet och kunskap, lokal förankring och välutvecklade nätverk samt ett partnerskap där stödet sträcker sig utöver det finansiella och långsiktigheten i partnerskapen. Rapporten visar också hur det förekommer föreställningar om att särarterna och mervärdena har förändrats över tid. Det är dock oklart om de minskar eller ökar i kraft eller om det mer handlar om förändringar från en form till en annan. Avslutningsvis efterlyses ett mer nyanserat förhållningssätt till svenska ideella organisationers mervärde i biståndet.

  • 7.
    Andersen, Rebecka
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Trägårdh, Lars
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Juhlin, Mariell
    Fores Tillitsgrupp.
    Barnevik Olsson, Markus
    Fores Tillitsgrupp.
    Tilliten till det svenska samhällskontraktet2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten Tilliten till det svenska samhällskontraktet, skriven av Rebecka Andersenoch Lars Trägårdh, är ett viktigt bidrag från Fores till det alltför begränsade forskningsområdet om tillit.

    Rapportens viktigaste slutsats är att Sveriges tillitsproblem i allra högsta grad är lokal, men riskerar att spilla över på det nationella om problemen förblir olösta. För att stärka lokalsamhälletilliten krävs det av politiken att säkra den fysiska närvaron av välfärdsinstitutioner över hela Sverige. Det gäller i synnerhet polisnärvaron som är central för människors känsla av trygghet. Studieresultaten visar nämligen att svenskarnas uppfattade trygghet och tillit är mycket starkt sammankopplat.

    Tilliten till det svenska samhällskontraktet bidrar även med ett unikt Välfärdstillgänglighetsindex, respektive Välfärdsförtroendeindex, som i sin tur delas upp i fyra underkategorier: sjukvård, utbildning, äldreomsorg och polisväsende/trygghet. Rapporten tillför en översyn av välfärdssverige genom data från 49 kommuner, från Kiruna i norr till Malmö i syd.

    Resultaten visar också att:

    • Pessimismen om tillitens tillstånd är värre än dess faktiska tillstånd
    • Känslan av trygghet har minskat sedan Tillitsbarometern började mäta år 2009 –och det spiller delvis över på lokalsamhälletilliten
    • Upplevd tillgänglighet till välfärdstjänster stämmer inte överens med den faktiska tillgängligheten
    • Faktisk tillgänglighet till välfärdstjänster påverkar inte tilliten – men upplevd tillgänglighet gör det
    • Tilliten till välfärden är generellt lite högre i större tätorter, jämfört med storstäder och landsbygd
    • Tilliten till äldrevården är märkbart högre i mindre tätorter
    • Lokalt förtroende för grundskola och äldrevård påverkar tydligt lokalsamhälletilliten, medan sambandet mellan tilliten till sjukvård och lokalsamhälletilliten är svårare att fastställa
    • Socialdemokratiska kommunstyrelseordföranden uppfattar i högre grad kommunmedborgares förväntningar på välfärden som rimliga, jämfört med Moderaterna och Centerpartiet
  • 8.
    Andersson, Eva
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Bernerstedt, Mats
    Forsmark, Jan
    Rydenstam, Klas
    Åberg, Pelle
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Södertörns högskola.
    Cirkeldeltagare efter 65: Livskvalitet och aktivt medborgarskap2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vilken betydelse har det att delta i studiecirklar? Uppnår staten sina syften med att ge ekonomiskt stöd till studiecirklarna? Utvärderingen försöker besvara dessa frågor utifrån registerdata, fokusgruppsintervjuer och en enkätundersökning med cirkeldeltagare under 2012 som var 65 år och äldre.

    I befolkningen är 19 procent i åldern 65+. I studiecirklarna var det 36 procent, vilket innebär att nästan 240 000 äldre deltog i studiecirklar 2012, varav 70 procent var kvinnor. Andelen cirkeldeltagare i ålderskategorin 65+ har ökat kontinuerligt de senaste tjugo åren. Två tredjedelar av de äldre cirkeldeltagarna fanns i ABF och Studieförbundet Vuxenskolan, medan denna ålderskategori i övriga åtta studieförbund var underrepresenterad.

    Undersökningen innehåller en analys av statens syften med stödet till folkbildningen. De syften som nu används har växt fram i en process efter införandet av målstyrning 1991. Under större delen av det århundrade som staten gett stöd till studiecirklar har det dock inte funnits några formulerade syften. Men det finns tydligt historiskt förankrade idéer och motiv kring att stödja verksamhet som gynnar kultur och demokrati och kring att folkbildningen har en uppgift både på individ- och samhällsnivå. Analysen sammanfattar statens syften med att dessa handlar om att bidra till att öka alla medborgares möjligheter att delta i olika aspekter av samhällslivet på jämlik och demokratisk grund.

    Utvärderingen refererar till forskning om demokrati, medborgarskap, socialt kapital och civilsamhälle. För äldrefrågor berörs forskning om bland annat vällyckat åldrande och aktivitetsteori.

    Det är ett långt tankeavstånd mellan studiecirklarnas verklighet och statens syften med att ge stöd till dem. Syftena överlappar också varandra i stor utsträckning, vilket diskuteras och problematiseras i rapporten. Med uppmärksamhet på dessa svårigheter kan utvärderingens resultat presenteras uppdelat på de olika syftena.

    Första syftet: Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin

    Det första syftet är att statens stöd till folkbildningen ska ”stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin”. Cirkeldeltagare 65+ visar sig ha ett högre valdeltagande (90 procent) än samma åldersgrupp i hela befolkningen (84 procent). Cirkeldeltagare är också mer ideellt aktiva än andra i samma ålderskategori, de är i högre grad föreningsaktiva och de använder sina cirkelkunskaper i föreningslivet. Cirkeldeltagare som också är ideellt aktiva använder i högre utsträckning än andra sina cirkelkunskaper för att påverka i samhället. Undersökningen kan inte svara på vad som orsakar vad, troligen samverkar det så att de som redan är aktiva har högre benägenhet att engagera sig i mer, något som benämns det kumulativa medborgarskapet.

    Studiecirkelidealet om deltagarinflytande och gemensamt arbete i grupp har stärkt sin ställning sedan en liknande undersökning gjordes 2008. Studiecirklarna kan anses fungera som en demokratiskola och fungera som en rekryteringsgrund för civilsamhällets organisationer. Många cirkeldeltagare upplever att cirkeldeltagandet gjort dem bättre på att samarbeta (30 procent) och bättre på att lyssna (40 procent) – betydelser som kan sägas stärka deras förmåga att vara aktiva medborgare. Sifforna är ännu högre för personer med funktionsnedsättning.

    Andra syftet: Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen

    Det andra syftet är ”att bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen”. Undersökningen visar att cirkeldeltagande ofta leder till att man känner ökad trivsel och välmående (90 procent) och för somliga att man känner sig säkrare som person (25 procent). Gemenskap är ett starkt motiv för att delta i studiecirklar och det står inte i motsättning till att man upplever sig ha fått användbara kunskaper och färdigheter. Väldigt få svarar att de blivit illa bemötta i studiecirkeln. Många 65+ knyter nya vänskapsband i studiecirklarna. Man kan säga att studiecirklarna står för ett sammanbindande socialt kapital. De skapar mening i vardagen och bidrar till att göra det möjligt för individen att känna kontroll och ha makt över sitt eget liv. Studiecirklarna bidrar till vad som kan kallas för ett ”vällyckat åldrande”.

    För minst hälften av cirkeldeltagarna fungerar studiecirkeln, oavsett ämne, som en arena för samtal om samhällsfrågor. Det gäller främst i förenings- och kamratcirklar. Samtalen om sådana frågor är inte bara en ventil för att lufta åsikter. Närmare en tredjedel säger att dessa samtal har påverkat deras egen uppfattning. Lika stor andel säger att samtalen om samhällsfrågor i studiecirklarna har lett till att de också agerat i sammanhang utanför studiecirkeln. 

    Tredje syftet: Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället

    Det tredje syftet med statens stöd till folkbildningen är ”att bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället”. För cirkeldeltagare 65+ har studiecirklar en viktig funktion för att de ska kunna studera på ett systematiskt sätt. Många i åldersgruppen har tidigare inte haft så många möjligheter att studera, och studiecirklar kan kompensera för brister i skolgång, vilket därmed bidrar till att höja bildnings- och utbildningsnivån för denna grupp.

    Trots att datoranvändning knappt förekommer i själva studiecirklarna bland äldre uppger 40 procent av cirkeldeltagarna att de blivit inspirerade att använda internet. För lärandet mer allmänt har cirkelledarna en viktig roll. Cirkeldeltagandet har för de flesta gjort att de blivit inspirerade att lära sig mer om ämnet eller att gå fler studiecirklar.

    Fjärde syftet: Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet

    Det fjärde syftet är ”att bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet”. Två tredjedelar av de äldre cirkeldeltagarna uppger att cirkeldeltagandet, oavsett ämne, positivt har påverkat deras kreativitet. Siffran är ännu högre för personer med funktionsnedsättning. Mer än hälften hade blivit inspirerade att ta del av kultur. Av dem som sa att studiecirkeln oavsett ämne gett dem nya kunskaper, vilket var de allra flesta, uppgav var tjugonde att de använt de kunskaper och färdigheter de fått i studiecirkeln mycket som utövare i kulturlivet.

    Sammanfattande bedömning

    Cirkelerfarenheten är i hög grad positiv. De flesta cirkeldeltagare i åldern 65+ uppfattar sig ha fått kunskaper och färdigheter, de har ökat sitt sociala nätverk och de har deltagit i meningsfulla verksamheter.

    Rapporten visar på svårigheterna att svara på frågan om statens syften uppfylls. Det är till exempel oklart om det är tänkt att ske i varje studiecirkel eller om det ska ske för den samlade cirkelverksamheten.

    Med hänsyn taget till detta kan den sammanfattande bedömningen göras att statens syften med stödet till folkbildningen uppfylls på en rad olika sätt utifrån hur cirkeldeltagare i åldersgruppen 65+ uppfattat sitt cirkeldeltagande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Anonymous,
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    When the wounds heal but the soul bleeds: A lived experience narrative2024Inngår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Accessible Summary

    What is known on the subject?

    • This paper acknowledges the profound and lasting impact of childhood abuse on substance use and homelessness.

    What this paper adds to existing knowledge?

    • It underscores the inherent value and humanity of every individual, regardless of their struggles.
    • That a comprehensive approach to mental health care, encompassing medication, therapy and a secure environment, is imperative.

    What are the implications for mental health nursing?

    • Early intervention and recognising individuals who suffer in silence are paramount. Mental health nurses must have the courage to ask uncomfortable questions and truly hear the unspoken words.
    • Mental health nurses should never underestimate the power of simply being present with someone during their darkest moments. This simple act can wield significant influence.
  • 10.
    Ardin, Anna
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Irving, Mattias
    Till försvar för demokratin: Tio tekniker vi måste bekämpa2023 (oppl. 1)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Runtom i världen försöker en auktoritär etnonationalistisk rörelse väcka misstro, vrede och hat mot demokratin och civilsamhället. Debattklimatet har hårdnat, och det offentligasamtalet har brutaliserats.

    Den här boken analyserar tio tekniker som används för att angripa och underminera demokrater. Alla som vill värna det öppnasamhället behöver förstå dem.

    Vilka är dessa tekniker? Och varför har de varit så effektiva?

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Asaba, Eric
    et al.
    Karolinska institutet; Stiftelsen Stockholms sjukhem; Lunds universitet.
    Aldrich, Rebecca M.
    University of Southern California, USA.
    Gabrielsson, Hanna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Rehab Station Stockholm; Örebro universitet.
    Ekstam, Lisa
    Lunds universitet.
    Farias, Lisette
    Karolinska institutet.
    Challenging conceptualisations of work: Revisiting contemporary experiences of return to work and unemployment2021Inngår i: Journal of Occupational Science, ISSN 1442-7591, E-ISSN 2158-1576, Vol. 28, nr 1, s. 81-94Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article draws on empirically derived illustrations of return to work and unemployment to critically explore how a narrow understanding of work pervades contemporary social policies and programmes. This is particularly relevant in economic and labour market transitions aligned with neoliberalism that individualise the social problem of unemployment and thus restrict occupational possibilities related to work. An overview of how work and related concepts have been conceptualised in occupational science scholarship is presented. After describing the theoretical orientation of the paper, three illustrations derived from a secondary analysis of data from projects conducted in Sweden and the United States are presented. The three empirically grounded illustrations are integrated with theory to highlight tensions between the politically informed structures that shape social policies and programmes and the individual experiences of work, unemployment, and return to work that users and providers of these programmes communicate. By asserting that success in work-related placement programmes is not synonymous with meaningful employment, we attempt to heighten awareness of the potential risks associated with a reliance on measuring work by merely being in paid formal employment.

  • 12.
    Axberg, Thuy
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kazemi, Fatemeh
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ät- och sväljningsproblem efter stroke: En litteraturstudie om äldres upplevelser av matsituationen efter stroke2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Berisha, Sanije
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Wittrin, Sara
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    ”Att tycka synd om de här barnen gagnar dom inte ett dugg”: en kvalitativ studie om barn som bevittnat våld i hemmet och deras särskilda behov av stöd2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Brandsen, Taco
    et al.
    Radboud University Nijmegen, The Netherlands.
    Pestoff, Victor
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Verschuere, Bram
    Ghent University, Belgium.
    Co-production and the third sector: the state of the art in research2014Inngår i: Social enterprise and the third sector: changing European landscapes in a comparative perspective / [ed] Jacques Defourny; Lars Hulgård; Victor Pestoff, New York: Routledge, 2014, s. 231-249Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Brandsen, Taco
    et al.
    Radboud University Nijmegen, The Netherlands.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Nordfeldt, Marie
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Local Welfare from a Historical and Institutional Perspective: A Comparative Report2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Bullington, Jennifer
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att vara kropp: värdigheten som mänskligt förkroppsligande2010Inngår i: Värdighet i vården av äldre personer / [ed] Lennart Nordenfelt, Lund: Studentlitteratur AB , 2010, 1, s. 105-137Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Bullington, Jennifer
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Being body: the dignity of human embodiment2009Inngår i: Dignity in care for older people / [ed] Lennart Nordenfelt, Chichester, U.K.: Wiley-Blackwell , 2009, s. 54-76Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Bullington, Jennifer
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Body and self: a phenomenological study on the ageing body and identity2006Inngår i: Journal of Medical Humanities, ISSN 1041-3545, E-ISSN 1573-3645, Vol. 32, nr 1, s. 25-31Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to investigate how older people (60+) experience the ageing body and how these experiences affect aged peoples’ sense of identity. Explorative, open ended, interviews were conducted with 13 respondents between the ages of 63 and 82, recruited from a retired peoples’ organisation, Church organisations, and from the working population. The qualitative data was analysed with a phenomenological method, the so called EPP method, the empirical phenomenological psychological method. The results showed that generally the experience of the ageing body has to do with a changed life world, reactions to this change in terms of body and self, and finding ways to feel at home in this changed situation. Results are presented as three typologies, reflecting the different ways in which the respondents described this general experience: existential awakening, making it good enough, and new possibilities. The results give support to the research that points out the importance of activity for the self esteem of the elderly. According to this study, however, the meaning of “activity” can vary and can have different sources of motivation. Respondents in only one typology expressed frustration over limitations of the ageing body. Respondents exhibited entirely different ways of relating to the fact that death was approaching, which raises questions about how the elderly experience this impending horizon. Finally, the gender differences in this small study were quite clear: all the male respondents belonged to the typology “New possibilities”, raising questions about gender aspects concerning the meaning of freedom, appearance, activity, and self esteem.

  • 19.
    Bullington, Jennifer
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Body and Self: a phenomenological study on the aging body and identity2006Inngår i: The Self in Health and Illness: Patients, Professionals and Narrative Identity / [ed] Frances Rapport,Paul Wainwright, Oxford: Radcliffe Publishing , 2006, s. 69-82Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Bullington, Jennifer
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Den objektiva kroppen och den levda kroppen i behandlingsrummet2004Inngår i: När människan möter medicinen: livsvärldens och berättelsens betydelse för förståelsen av sjukdom och medicinsk teknologi / [ed] Sonja Olin Lauritzen, Fredrik Svenaeus & Ann-Christine Jonsson, Stockholm: Carlsson , 2004, s. 49-68Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Bullington, Jennifer
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    En "alternativ" syn på kroppen, inspirerad av Merleau-Pontys filosofi2004Inngår i: Perspektiv på komplementär medicin: medicinsk pluralism i mångvetenskaplig belysning / [ed] Motzi Eklöf, Lund: Studentlitteratur , 2004, s. 101-115Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Bullington, Jennifer
    Linköpings universitet.
    Health and receptivity: a phenomenological interpretation of allostasis2003Inngår i: Dimensions of health and health promotion / [ed] Lennart Nordenfelt, Per-Erik Liss, Amsterdam: Rodopi , 2003, s. 83-95Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Bullington, Jennifer
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kropp, själ och meningsskapande2008Inngår i: Omsorg: Nordisk tidsskrift for Palliativ Medisin, ISSN 0800-7489, nr 2, s. 9-12Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Bullington, Jennifer
    Karolinska institutet.
    Psykosomatik: en biomedicinsk anomali - hur ska vi förstå det psykosomatiska?2001Inngår i: Filosofisk tidskrift, ISSN 0348-7482, nr 4Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Bullington, Jennifer
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Psykosomatik: om kropp, själ och meningsskapande2007 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Bullington, Jennifer
    Linköpings universitet.
    The mysterious life of the body: a new look at psychosomatics1999Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to critically examine traditional psychosomatic theories, paying special attention to certain philosophical issues such as the mind-body problem and efficacious mechanisms of interaction between meaning, understood as psychosocial factors, and that which is traditionally called "body" (the material, objectified body). Afterwards, an alternative psychosomatic theory is worked out, drawing inspiration from the phenomenology of Maurice Merleau-Ponty. The first part of the dissertation examines the following schools of thought (orientations) concerning psychosomatic theory: 1) psychodynamic theory, 2) psychosomatic medicine, 3) stress theory as well as neuroimmunology and neuroendocrinology, and 4) the work of the psychobiologist Herbert Weiner. The phenomenological alternative worked out in part II of the dissertation breaks up dualistic and materialistic-reductionistic thinking by starting with the "lived body" rather than the objective body studied by natural science. The question then becomes, how is the mind-body unity lived, and what categories of understanding open up when the person-world field becomes the focus for psychosomatic theory.

  • 27.
    Bullington, Jennifer
    Linköpings universitet.
    The mysterious life of the body: a new look at psychosomatics1999Bok (Annet vitenskapelig)
  • 28.
    Börjeson, Martin
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Förord2020Inngår i: Ett samhälle i omdaning: En berättelse om livet på Stora Sköndal 1905-2019 / [ed] Leif Jonsson, Lund: Ekström & Garay , 2020, s. 5-7Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 29.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet.
    Hur bör sociala insatser tillhandahållas?: En studie av Linköpings kommuns arbete med servicetjänster inom socialtjänsten2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sedan ett antal år har man i Linköping bedrivit ett arbete med sikte på att utveckla en mer lättillgänglig socialtjänst. Målsättningen har varit att erbjuda socialt stöd i form av det man kallat servicetjänster, för att på detta sätt inte behöva genomföra en formaliserad biståndsbedömning och ett formellt beslut. Detta sätt att organisera de sociala insatserna har dock mött kritik från ansvariga tillsynsmyndigheter som hävdat att detta inte varit förenligt med gällande lagstiftning, och Förvaltningsrätten har förelagt kommunen att efterfölja den kritik som formulerats i tillsynsrapporterna.

    I denna studie riktas emellertid inte intresset mot de juridiska frågorna, utan vilken betydelse detta sätt att organisera och tillhandahålla sociala insatser haft. Med utgångspunkt i en studie av sex verksamheter inom socialtjänsten i Linköpings kommun, undersöks vilken betydelse den ökade serviceinriktningen haft, dels för berörda brukare, dels för de anställda och det sociala arbetet. Studien är relevant inte bara för Linköpings kommun, utan också för frågan om hur sociala insatser bör organiseras och tillhandahållas för att bli så tillgängliga som möjligt.

  • 30.
    Christiansson Drake, Elisabeth
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Claes Levin, I god tro, omsorg och grymhet i samhällets barnavård2022Inngår i: Svensk kyrkotidning, ISSN 0346-2153Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Christiansson, Elisabeth
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi.
    Diakoni, utopi och genus2019Inngår i: Kan barmhärtigheten institutionaliseras? / [ed] Elisabeth Christiansson; Stig Linde, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2019, s. 61-89Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Christiansson, Elisabeth
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi.
    Institutionaliserad kvinnlighet2019Inngår i: Kan barmhärtigheten institutionaliseras? / [ed] Elisabeth Christiansson; Stig Linde, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2019, s. 123-145Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 33. Christine, Gustafsson
    et al.
    Asp, Margareta
    Fagerberg, Ingegerd
    Mälardalens högskola.
    Municipal night nurses' experience of the meaning of caring2009Inngår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 16, nr 5, s. 599-612Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to elucidate municipal night registered nurses’ (RNs) experiences of the meaning of caring in nursing. The research context involved all night duty RNs working in municipal care of older people in a medium-sized municipality located in central Sweden. The meaning of caring in nursing was experienced as: caring for by advocacy, superior responsibility in caring, and consultative nursing service. The municipal night RNs’ experience of caring is interpreted as meanings in paradoxes: ‘being close at distance’, the condition of ‘being responsible with insignificant control’, and ‘being interdependently independent’. The RNs’ experience of the meaning of caring involves focusing on the care recipient by advocating their perspectives. The meaning of caring in this context is an endeavour to grasp an overall caring responsibility by responding to vocational and personal demands regarding the issue of being a RN, in guaranteeing ethical, qualitative and competent care for older people.

  • 34.
    Cras, Patrik
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Essen, Johan vonMarie Cederschiöld högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.Hansen, KjellSveriges lantbruksuniversitet.Nordfeldt, MarieKarlstas universitet.Åberg, PelleMarie Cederschiöld högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Landsbygdernas och de mindre orternas civilsamhällen2022Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport introducerar det forskningsfält som uppstår när landsbygdsforskning och civilsamhällesforskning möts. Texterna i rapporten presenterades vid en konferens som genomfördes 2021 av en grupp forskare som är verksamma inom civilsamhällesforskning och landsbygdsforskning. Som framgår av konferensens titel, ”Landsbygdernas och de mindre orternas civilsamhällen”, skulle den ge möjlighet för dessa två forskningsområden att mötas och fördjupa varandra. Rapporten är tänkt som en ingång till aktuell forskning på detta tema och vi tror den kan vara intressant läsning för både aktiva inom civilsamhällets organisationer och verksamma inom myndigheter, regioner och kommuner som relaterar till landsbygdernas civilsamhälle i sitt arbete.

    Rapporten inleds med ett kapitel som kortfattat och översiktligt beskriver hur civilsamhällesforskning och landsbygdsforskning växt fram och diskuterar behovet av forskning som sätter fokus på landsbygdernas och de mindre orternas civilsamhällen. De inkluderade kapitlen presenterar forskning där landsbygdernas civilsamhällen studerats med olika metoder och ur flera olika perspektiv.

    I den första delen av rapporten presenteras forskning som beskriver skillnader och likheter i civilsamhällesengagemang mellan städer och landsbygd i Sverige, behandlar hur tillgång till service också kan påverka tillit till institutioner och diskuterar betydelsen av känslor i relation till civilsamhällesengagemang och samhällsutveckling. Vidare presenteras en övergripande bild av kunskapsläget om social innovation som svar på landsbygdens samhällsutmaningar, med särskilt fokus på civilsamhällets roll och samverkan med andra samhällsaktörer.

    Utifrån en studie av civilsamhällesprojekt finansierade med offentliga medel diskuteras också hur de ekonomiska bidragsresurserna omvandlas till immateriella resurser till nytta för lokaldesamhället. Rapporten innehåller också kapitel som diskuterar civilsamhällets alternativa bildningsvägar som utgår från platsers egna premisser, sociala rörelser för hållbarhet på den svensk-samiska landsbygden samt ett kapitel som diskuterar hur medborgarskapet omformas när boende i landsbygder och mindre orter i större utsträckning behöver förlita sig på civilsamhällets lösningar för att få tillgång till vardaglig service och grundläggande infrastruktur.

  • 35.
    Cras, Patrik
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Essen, Johan von
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Nordfeldt, Marie
    Karlstads universitet.
    Åberg, Pelle
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Om lantbrukarnas riksförbund som folkrörelseorganisation: Lokalavdelningarnas betydelser på landsbygden2022Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 36.
    Cras, Patrik
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Essen, Johan von
    Marie Cederschiöld högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Åberg, Pelle
    Marie Cederschiöld högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Ett möte mellan civilsamhällesforskning och landsbygdsforskning2022Inngår i: Landsbygdernas och de mindre orternas civilsamhällen / [ed] Patrik Cras; Johan von Essen; Kjell Hansen; Marie Nordfeldt; Pelle Åberg, Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet, 2022, s. 15-36Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 37.
    Cras, Patrik
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Nordfeldt, Marie
    Karlstads universitet.
    Åberg, Pelle
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Essen, Johan von
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Kan civilsamhället lösa landsbygdens samhällsutmaningar?2023Inngår i: Hållbar samhällsplanering för landsbygden: Service, infrastruktur och välfärd för goda livsvillkor / [ed] Susanne Stenbacka; Brita Hermelin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, s. 165-182Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 38.
    Cronqvist, Agneta
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sundh, Kenneth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Första året för demensprojektet i skarpnäcks stadsdel2009Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 39.
    Cronqvist, Agneta
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sundh, Kenneth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Första året för projektet förebyggande hembesök i Skarpnäcks stadsdel2009Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Cronqvist, Agneta
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sundh, Kenneth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Första året för projektet mötesplats servicehuset i Skarpnäcks stadsdel2009Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41.
    Cronqvist, Agneta
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sundh, Kenneth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Första året för projektet projektsamordnare i Skarpnäcks stadsdel2009Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 42.
    Cronqvist, Agneta
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sundh, Kenneth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Projektet rehabilitering i vardagen i Skarpnäcks stadsdel2009Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 43.
    Cronqvist, Agneta
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sundh, Kenneth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Slutrapport år 2 för äldreprojekten i Skarpnäcks stadsdel2010Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 44.
    Defourny, Jacques
    et al.
    University of Leige, Belgium.
    Hulgård, Lars
    Roskilde university, Denmark.
    Pestoff, Victor
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Introduction to the "SE field"2014Inngår i: Social enterprise and the third sector: changing European landscapes in a comparative perspective / [ed] Jacques Defourny; Lars Hulgård; Victor Pestoff, New York: Routledge, 2014, s. 1-14Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 45.
    Defourny, Jacques
    et al.
    University of Liege, Belgium.
    Hulgård, LarsRoskilde University, Denmark.Pestoff, VictorErsta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Social enterprise and the third sector: changing European landscapes in a comparative perspective2014Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    Dobers, Peter
    et al.
    Södertörn högskola.
    Malin, GawellSödertörn högskola.Gärde, JohanMarie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap. Södertörns högskola.Silfverskiöld, StefanFörsvarshögskolan.
    PROCEEDINGS of the 28th Annual Conference, International Sustainable Development Research Society: Sustainable Development and Courage: Culture, Art and Human Rights2022Konferanseproceedings (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Dwyer, Lise-Lotte
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning i palliativ vård.
    Hellström, Ingrid
    Ett värdigt möte i vardagen2010Inngår i: Äldres hälsa och ohälsa: en introduktion till geriatrisk omvårdnad / [ed] Anna Ekwall, Lund: Studentlitteratur , 2010, 1, s. 29-40Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 48. Einarsson, Torbjörn
    et al.
    Hvenmark, Johan
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Efter medlemskapet?: Engagemang och föreningsliv för en ny tid2012Inngår i: Civilsamhället i samhällskontraktet: en antologi om vad som står på spel / [ed] Filip Wijkström, Stockholm: European Civil Society Press , 2012, s. 71-92Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 49.
    Eivergård, Kristina
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Mittuniversitetet.
    Enmarker, Ingela
    Högskolan i Gävle.
    Livholts, Mona
    Helsinki University, Finland.
    Aléx, Lena
    Umeå universitet.
    Hellzén, Ove
    Mittuniversitetet.
    Disciplined into Good Conduct: Gender Constructions of Users in a Municipal Psychiatric Context in Sweden2021Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 30, nr 15-16, s. 2258-2269Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: To examine how gendered discursive norms and notions of masculinity and femininity were (re)produced in professional conversations about users of long-term municipality psychiatric care. Focus is on the staff's use of language in relation to gender constructions.

    BACKGROUND: Psychiatric care in Sweden has undergone tremendous changes in recent decades from custodian care in large hospitals to a care mainly located in a municipal context. People who need psychiatric care services often live in supporting houses. In municipal psychiatric care, staff conduct weekly professional meetings to discuss daily matters and the users' needs. Official reports of the Swedish government have shown that staff in municipal care services treat disabled women and men differently. Studies exploring gender in relation to users of long-term psychiatric care in municipalities have problematised the care and how staff, through language, construct users' gender. Therefore, language used by staff is a central tool for ascribing different gender identities of users.

    DESIGN: The content of speech derived from audio recordings were analysed using Foucauldian discursive analysis. The COREQ checklist was used in this article.

    RESULTS: The results indicate that by relying on gender discourses, staff create a conditional care related to how the users should demonstrate good conduct. In line with that, an overall discourse was created: Disciplined into good conduct. It was underpinned by three discourses inherent therein: The unreliable drinker and the confession, Threatened dignity, Doing different femininities.

    CONCLUSION: The community psychiatric context generates a discourse of conduct in which staff, via spoken language (re)produces gendered patterns and power imbalances as a means to manage daily work routines. Such practices of care, in which constant, nearly panoptic, control despite the intention to promote autonomy, urgently require problematising current definitions of good conduct and normality.

  • 50.
    Eklöf, Sara
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Avdelningen för verksamhetsstöd.
    Eskilson, Charlotta
    Biblioteket, Sophiahemmet Högskola, Stockholm.
    Godskesen, Tove
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hellström, Ingrid
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Wennman-Larsen, Agneta
    Institutionen för omvårdnadsvetenskap, Sophiahemmet Högskola, Stockholm.
    Publiceringsetik utan gränser: En seminarieserie i samverkan2024Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Marie Cederschiöld högskola (MCHS) och Sophiahemmet Högskola (SHH) samarbetar kring en gemensam seminarieserie i publiceringsetik. Seminarierna vänder sig till högskolornas doktorander, forskare och bibliotekarier. Med liten arbetsinsats från en grupp med forskare och bibliotekarier har vi en bra samverkan både mellan våra högskolor och mellan olika professioner på högskolorna.

    Download (pdf)
    bild
1234567 1 - 50 of 315
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf