Endre søk
Begrens søket
123 1 - 50 of 147
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Al-Baldawi, Riyadh
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola.
    Gärde, Johan
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Nordquist, Kjell-Åke
    Teologiska högskolan.
    Schiratzki, Johanna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Stenberg, Leif
    United Kingdom.
    Underskatta inte religiös extremism2018Inngår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 2018-01-08, s. 4-4Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En del av det svenska biståndets insatser planerade för Mellanöstern kan bli omöjliga att ­genomföra. Sidas analytiker har inte tagit tillräcklig hänsyn till en ökande religiös ­våldsbejakande extremism och dess genomslag i hela området.

  • 2. Aléx, Lena
    et al.
    Hammarström, Anne
    Gustafson, Yngve
    Norberg, Astrid
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Lundman, Berit
    Constructions of various femininities among the oldest old women.2006Inngår i: Health Care for Women International, ISSN 0739-9332, E-ISSN 1096-4665, Vol. 27, nr 10, s. 853-72Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study forms part of the Umeå 85+ Study, and the aim was to explore various gendered constructions of femininities among the oldest old women. Femininities are seen as various ways of shaping oneself as a woman in relation to the impact of historical, social, and cultural circumstances. Thematic narratives were analyzed using qualitative content analysis. Through interpreting these narratives in the light of gender theories, we were able to discern four femininities: "being connected," "being an actor," "living in the shadow of others," and "being alienated." The oldest old women displayed complex outlooks on femininities, and no femininity was interpreted as being in the center related to the other femininities. Further research is needed in order to disclose the complexity of femininities related to factors such as social class, ethnicity, and financial situation among the oldest old, and to acquire a greater knowledge of various femininities.

  • 3. Aléx, Lena
    et al.
    Hammarström, Anne
    Norberg, Astrid
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Lundman, Berit
    Balancing within various discourses--the art of being old and living as a Sami woman.2006Inngår i: Health Care for Women International, ISSN 0739-9332, E-ISSN 1096-4665, Vol. 27, nr 10, s. 873-92Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this part of the Umeå 85+ Study was to explore how indigenous women narrate their lives and their experience of being old as Sami women. Interviews with 9 old Sami women were analyzed using grounded theory. The categories identified were "reindeer as the basis of life," "longing for significant Sami values," "feeling valued as a Sami woman," and "changing for survival;" these evolved into the core category: "balancing within various discourses-the art of being old and living as a Sami woman." Knowing how to balance provided the ability to make use of available opportunities.

  • 4.
    Andersen, Rebecka
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Trägårdh, Lars
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Juhlin, Mariell
    Fores Tillitsgrupp.
    Barnevik Olsson, Markus
    Fores Tillitsgrupp.
    Tilliten till det svenska samhällskontraktet2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten Tilliten till det svenska samhällskontraktet, skriven av Rebecka Andersenoch Lars Trägårdh, är ett viktigt bidrag från Fores till det alltför begränsade forskningsområdet om tillit.

    Rapportens viktigaste slutsats är att Sveriges tillitsproblem i allra högsta grad är lokal, men riskerar att spilla över på det nationella om problemen förblir olösta. För att stärka lokalsamhälletilliten krävs det av politiken att säkra den fysiska närvaron av välfärdsinstitutioner över hela Sverige. Det gäller i synnerhet polisnärvaron som är central för människors känsla av trygghet. Studieresultaten visar nämligen att svenskarnas uppfattade trygghet och tillit är mycket starkt sammankopplat.

    Tilliten till det svenska samhällskontraktet bidrar även med ett unikt Välfärdstillgänglighetsindex, respektive Välfärdsförtroendeindex, som i sin tur delas upp i fyra underkategorier: sjukvård, utbildning, äldreomsorg och polisväsende/trygghet. Rapporten tillför en översyn av välfärdssverige genom data från 49 kommuner, från Kiruna i norr till Malmö i syd.

    Resultaten visar också att:

    • Pessimismen om tillitens tillstånd är värre än dess faktiska tillstånd
    • Känslan av trygghet har minskat sedan Tillitsbarometern började mäta år 2009 –och det spiller delvis över på lokalsamhälletilliten
    • Upplevd tillgänglighet till välfärdstjänster stämmer inte överens med den faktiska tillgängligheten
    • Faktisk tillgänglighet till välfärdstjänster påverkar inte tilliten – men upplevd tillgänglighet gör det
    • Tilliten till välfärden är generellt lite högre i större tätorter, jämfört med storstäder och landsbygd
    • Tilliten till äldrevården är märkbart högre i mindre tätorter
    • Lokalt förtroende för grundskola och äldrevård påverkar tydligt lokalsamhälletilliten, medan sambandet mellan tilliten till sjukvård och lokalsamhälletilliten är svårare att fastställa
    • Socialdemokratiska kommunstyrelseordföranden uppfattar i högre grad kommunmedborgares förväntningar på välfärden som rimliga, jämfört med Moderaterna och Centerpartiet
  • 5.
    Andersson, Eva
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Bernerstedt, Mats
    Forsmark, Jan
    Rydenstam, Klas
    Åberg, Pelle
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Södertörns högskola.
    Cirkeldeltagare efter 65: Livskvalitet och aktivt medborgarskap2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vilken betydelse har det att delta i studiecirklar? Uppnår staten sina syften med att ge ekonomiskt stöd till studiecirklarna? Utvärderingen försöker besvara dessa frågor utifrån registerdata, fokusgruppsintervjuer och en enkätundersökning med cirkeldeltagare under 2012 som var 65 år och äldre.

    I befolkningen är 19 procent i åldern 65+. I studiecirklarna var det 36 procent, vilket innebär att nästan 240 000 äldre deltog i studiecirklar 2012, varav 70 procent var kvinnor. Andelen cirkeldeltagare i ålderskategorin 65+ har ökat kontinuerligt de senaste tjugo åren. Två tredjedelar av de äldre cirkeldeltagarna fanns i ABF och Studieförbundet Vuxenskolan, medan denna ålderskategori i övriga åtta studieförbund var underrepresenterad.

    Undersökningen innehåller en analys av statens syften med stödet till folkbildningen. De syften som nu används har växt fram i en process efter införandet av målstyrning 1991. Under större delen av det århundrade som staten gett stöd till studiecirklar har det dock inte funnits några formulerade syften. Men det finns tydligt historiskt förankrade idéer och motiv kring att stödja verksamhet som gynnar kultur och demokrati och kring att folkbildningen har en uppgift både på individ- och samhällsnivå. Analysen sammanfattar statens syften med att dessa handlar om att bidra till att öka alla medborgares möjligheter att delta i olika aspekter av samhällslivet på jämlik och demokratisk grund.

    Utvärderingen refererar till forskning om demokrati, medborgarskap, socialt kapital och civilsamhälle. För äldrefrågor berörs forskning om bland annat vällyckat åldrande och aktivitetsteori.

    Det är ett långt tankeavstånd mellan studiecirklarnas verklighet och statens syften med att ge stöd till dem. Syftena överlappar också varandra i stor utsträckning, vilket diskuteras och problematiseras i rapporten. Med uppmärksamhet på dessa svårigheter kan utvärderingens resultat presenteras uppdelat på de olika syftena.

    Första syftet: Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin

    Det första syftet är att statens stöd till folkbildningen ska ”stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin”. Cirkeldeltagare 65+ visar sig ha ett högre valdeltagande (90 procent) än samma åldersgrupp i hela befolkningen (84 procent). Cirkeldeltagare är också mer ideellt aktiva än andra i samma ålderskategori, de är i högre grad föreningsaktiva och de använder sina cirkelkunskaper i föreningslivet. Cirkeldeltagare som också är ideellt aktiva använder i högre utsträckning än andra sina cirkelkunskaper för att påverka i samhället. Undersökningen kan inte svara på vad som orsakar vad, troligen samverkar det så att de som redan är aktiva har högre benägenhet att engagera sig i mer, något som benämns det kumulativa medborgarskapet.

    Studiecirkelidealet om deltagarinflytande och gemensamt arbete i grupp har stärkt sin ställning sedan en liknande undersökning gjordes 2008. Studiecirklarna kan anses fungera som en demokratiskola och fungera som en rekryteringsgrund för civilsamhällets organisationer. Många cirkeldeltagare upplever att cirkeldeltagandet gjort dem bättre på att samarbeta (30 procent) och bättre på att lyssna (40 procent) – betydelser som kan sägas stärka deras förmåga att vara aktiva medborgare. Sifforna är ännu högre för personer med funktionsnedsättning.

    Andra syftet: Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen

    Det andra syftet är ”att bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen”. Undersökningen visar att cirkeldeltagande ofta leder till att man känner ökad trivsel och välmående (90 procent) och för somliga att man känner sig säkrare som person (25 procent). Gemenskap är ett starkt motiv för att delta i studiecirklar och det står inte i motsättning till att man upplever sig ha fått användbara kunskaper och färdigheter. Väldigt få svarar att de blivit illa bemötta i studiecirkeln. Många 65+ knyter nya vänskapsband i studiecirklarna. Man kan säga att studiecirklarna står för ett sammanbindande socialt kapital. De skapar mening i vardagen och bidrar till att göra det möjligt för individen att känna kontroll och ha makt över sitt eget liv. Studiecirklarna bidrar till vad som kan kallas för ett ”vällyckat åldrande”.

    För minst hälften av cirkeldeltagarna fungerar studiecirkeln, oavsett ämne, som en arena för samtal om samhällsfrågor. Det gäller främst i förenings- och kamratcirklar. Samtalen om sådana frågor är inte bara en ventil för att lufta åsikter. Närmare en tredjedel säger att dessa samtal har påverkat deras egen uppfattning. Lika stor andel säger att samtalen om samhällsfrågor i studiecirklarna har lett till att de också agerat i sammanhang utanför studiecirkeln. 

    Tredje syftet: Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället

    Det tredje syftet med statens stöd till folkbildningen är ”att bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället”. För cirkeldeltagare 65+ har studiecirklar en viktig funktion för att de ska kunna studera på ett systematiskt sätt. Många i åldersgruppen har tidigare inte haft så många möjligheter att studera, och studiecirklar kan kompensera för brister i skolgång, vilket därmed bidrar till att höja bildnings- och utbildningsnivån för denna grupp.

    Trots att datoranvändning knappt förekommer i själva studiecirklarna bland äldre uppger 40 procent av cirkeldeltagarna att de blivit inspirerade att använda internet. För lärandet mer allmänt har cirkelledarna en viktig roll. Cirkeldeltagandet har för de flesta gjort att de blivit inspirerade att lära sig mer om ämnet eller att gå fler studiecirklar.

    Fjärde syftet: Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet

    Det fjärde syftet är ”att bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet”. Två tredjedelar av de äldre cirkeldeltagarna uppger att cirkeldeltagandet, oavsett ämne, positivt har påverkat deras kreativitet. Siffran är ännu högre för personer med funktionsnedsättning. Mer än hälften hade blivit inspirerade att ta del av kultur. Av dem som sa att studiecirkeln oavsett ämne gett dem nya kunskaper, vilket var de allra flesta, uppgav var tjugonde att de använt de kunskaper och färdigheter de fått i studiecirkeln mycket som utövare i kulturlivet.

    Sammanfattande bedömning

    Cirkelerfarenheten är i hög grad positiv. De flesta cirkeldeltagare i åldern 65+ uppfattar sig ha fått kunskaper och färdigheter, de har ökat sitt sociala nätverk och de har deltagit i meningsfulla verksamheter.

    Rapporten visar på svårigheterna att svara på frågan om statens syften uppfylls. Det är till exempel oklart om det är tänkt att ske i varje studiecirkel eller om det ska ske för den samlade cirkelverksamheten.

    Med hänsyn taget till detta kan den sammanfattande bedömningen göras att statens syften med stödet till folkbildningen uppfylls på en rad olika sätt utifrån hur cirkeldeltagare i åldersgruppen 65+ uppfattat sitt cirkeldeltagande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Anonymous,
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    When the wounds heal but the soul bleeds: A lived experience narrative2024Inngår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Accessible Summary

    What is known on the subject?

    • This paper acknowledges the profound and lasting impact of childhood abuse on substance use and homelessness.

    What this paper adds to existing knowledge?

    • It underscores the inherent value and humanity of every individual, regardless of their struggles.
    • That a comprehensive approach to mental health care, encompassing medication, therapy and a secure environment, is imperative.

    What are the implications for mental health nursing?

    • Early intervention and recognising individuals who suffer in silence are paramount. Mental health nurses must have the courage to ask uncomfortable questions and truly hear the unspoken words.
    • Mental health nurses should never underestimate the power of simply being present with someone during their darkest moments. This simple act can wield significant influence.
  • 7.
    Ardin, Anna
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Irving, Mattias
    Till försvar för demokratin: Tio tekniker vi måste bekämpa2023 (oppl. 1)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Runtom i världen försöker en auktoritär etnonationalistisk rörelse väcka misstro, vrede och hat mot demokratin och civilsamhället. Debattklimatet har hårdnat, och det offentligasamtalet har brutaliserats.

    Den här boken analyserar tio tekniker som används för att angripa och underminera demokrater. Alla som vill värna det öppnasamhället behöver förstå dem.

    Vilka är dessa tekniker? Och varför har de varit så effektiva?

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Axberg, Thuy
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kazemi, Fatemeh
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ät- och sväljningsproblem efter stroke: En litteraturstudie om äldres upplevelser av matsituationen efter stroke2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Berisha, Sanije
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Wittrin, Sara
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    ”Att tycka synd om de här barnen gagnar dom inte ett dugg”: en kvalitativ studie om barn som bevittnat våld i hemmet och deras särskilda behov av stöd2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Brandsen, Taco
    et al.
    Radboud University Nijmegen, The Netherlands.
    Pestoff, Victor
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Verschuere, Bram
    Ghent University, Belgium.
    Co-production and the third sector: the state of the art in research2014Inngår i: Social enterprise and the third sector: changing European landscapes in a comparative perspective / [ed] Jacques Defourny; Lars Hulgård; Victor Pestoff, New York: Routledge, 2014, s. 231-249Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Bullington, Jennifer
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att vara kropp: värdigheten som mänskligt förkroppsligande2010Inngår i: Värdighet i vården av äldre personer / [ed] Lennart Nordenfelt, Lund: Studentlitteratur AB , 2010, 1, s. 105-137Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Bullington, Jennifer
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Being body: the dignity of human embodiment2009Inngår i: Dignity in care for older people / [ed] Lennart Nordenfelt, Chichester, U.K.: Wiley-Blackwell , 2009, s. 54-76Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Bullington, Jennifer
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Body and self: a phenomenological study on the ageing body and identity2006Inngår i: Journal of Medical Humanities, ISSN 1041-3545, E-ISSN 1573-3645, Vol. 32, nr 1, s. 25-31Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to investigate how older people (60+) experience the ageing body and how these experiences affect aged peoples’ sense of identity. Explorative, open ended, interviews were conducted with 13 respondents between the ages of 63 and 82, recruited from a retired peoples’ organisation, Church organisations, and from the working population. The qualitative data was analysed with a phenomenological method, the so called EPP method, the empirical phenomenological psychological method. The results showed that generally the experience of the ageing body has to do with a changed life world, reactions to this change in terms of body and self, and finding ways to feel at home in this changed situation. Results are presented as three typologies, reflecting the different ways in which the respondents described this general experience: existential awakening, making it good enough, and new possibilities. The results give support to the research that points out the importance of activity for the self esteem of the elderly. According to this study, however, the meaning of “activity” can vary and can have different sources of motivation. Respondents in only one typology expressed frustration over limitations of the ageing body. Respondents exhibited entirely different ways of relating to the fact that death was approaching, which raises questions about how the elderly experience this impending horizon. Finally, the gender differences in this small study were quite clear: all the male respondents belonged to the typology “New possibilities”, raising questions about gender aspects concerning the meaning of freedom, appearance, activity, and self esteem.

  • 14. Christine, Gustafsson
    et al.
    Asp, Margareta
    Fagerberg, Ingegerd
    Mälardalens högskola.
    Municipal night nurses' experience of the meaning of caring2009Inngår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 16, nr 5, s. 599-612Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to elucidate municipal night registered nurses’ (RNs) experiences of the meaning of caring in nursing. The research context involved all night duty RNs working in municipal care of older people in a medium-sized municipality located in central Sweden. The meaning of caring in nursing was experienced as: caring for by advocacy, superior responsibility in caring, and consultative nursing service. The municipal night RNs’ experience of caring is interpreted as meanings in paradoxes: ‘being close at distance’, the condition of ‘being responsible with insignificant control’, and ‘being interdependently independent’. The RNs’ experience of the meaning of caring involves focusing on the care recipient by advocating their perspectives. The meaning of caring in this context is an endeavour to grasp an overall caring responsibility by responding to vocational and personal demands regarding the issue of being a RN, in guaranteeing ethical, qualitative and competent care for older people.

  • 15.
    Cras, Patrik
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Essen, Johan vonMarie Cederschiöld högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.Hansen, KjellSveriges lantbruksuniversitet.Nordfeldt, MarieKarlstas universitet.Åberg, PelleMarie Cederschiöld högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Landsbygdernas och de mindre orternas civilsamhällen2022Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport introducerar det forskningsfält som uppstår när landsbygdsforskning och civilsamhällesforskning möts. Texterna i rapporten presenterades vid en konferens som genomfördes 2021 av en grupp forskare som är verksamma inom civilsamhällesforskning och landsbygdsforskning. Som framgår av konferensens titel, ”Landsbygdernas och de mindre orternas civilsamhällen”, skulle den ge möjlighet för dessa två forskningsområden att mötas och fördjupa varandra. Rapporten är tänkt som en ingång till aktuell forskning på detta tema och vi tror den kan vara intressant läsning för både aktiva inom civilsamhällets organisationer och verksamma inom myndigheter, regioner och kommuner som relaterar till landsbygdernas civilsamhälle i sitt arbete.

    Rapporten inleds med ett kapitel som kortfattat och översiktligt beskriver hur civilsamhällesforskning och landsbygdsforskning växt fram och diskuterar behovet av forskning som sätter fokus på landsbygdernas och de mindre orternas civilsamhällen. De inkluderade kapitlen presenterar forskning där landsbygdernas civilsamhällen studerats med olika metoder och ur flera olika perspektiv.

    I den första delen av rapporten presenteras forskning som beskriver skillnader och likheter i civilsamhällesengagemang mellan städer och landsbygd i Sverige, behandlar hur tillgång till service också kan påverka tillit till institutioner och diskuterar betydelsen av känslor i relation till civilsamhällesengagemang och samhällsutveckling. Vidare presenteras en övergripande bild av kunskapsläget om social innovation som svar på landsbygdens samhällsutmaningar, med särskilt fokus på civilsamhällets roll och samverkan med andra samhällsaktörer.

    Utifrån en studie av civilsamhällesprojekt finansierade med offentliga medel diskuteras också hur de ekonomiska bidragsresurserna omvandlas till immateriella resurser till nytta för lokaldesamhället. Rapporten innehåller också kapitel som diskuterar civilsamhällets alternativa bildningsvägar som utgår från platsers egna premisser, sociala rörelser för hållbarhet på den svensk-samiska landsbygden samt ett kapitel som diskuterar hur medborgarskapet omformas när boende i landsbygder och mindre orter i större utsträckning behöver förlita sig på civilsamhällets lösningar för att få tillgång till vardaglig service och grundläggande infrastruktur.

  • 16.
    Cras, Patrik
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Essen, Johan von
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Nordfeldt, Marie
    Karlstads universitet.
    Åberg, Pelle
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Om lantbrukarnas riksförbund som folkrörelseorganisation: Lokalavdelningarnas betydelser på landsbygden2022Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Cras, Patrik
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Essen, Johan von
    Marie Cederschiöld högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Åberg, Pelle
    Marie Cederschiöld högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Ett möte mellan civilsamhällesforskning och landsbygdsforskning2022Inngår i: Landsbygdernas och de mindre orternas civilsamhällen / [ed] Patrik Cras; Johan von Essen; Kjell Hansen; Marie Nordfeldt; Pelle Åberg, Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet, 2022, s. 15-36Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Cronqvist, Agneta
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sundh, Kenneth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Första året för demensprojektet i skarpnäcks stadsdel2009Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Cronqvist, Agneta
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sundh, Kenneth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Första året för projektet förebyggande hembesök i Skarpnäcks stadsdel2009Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Cronqvist, Agneta
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sundh, Kenneth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Första året för projektet mötesplats servicehuset i Skarpnäcks stadsdel2009Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Cronqvist, Agneta
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sundh, Kenneth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Första året för projektet projektsamordnare i Skarpnäcks stadsdel2009Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Cronqvist, Agneta
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sundh, Kenneth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Projektet rehabilitering i vardagen i Skarpnäcks stadsdel2009Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Cronqvist, Agneta
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sundh, Kenneth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Slutrapport år 2 för äldreprojekten i Skarpnäcks stadsdel2010Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Defourny, Jacques
    et al.
    University of Leige, Belgium.
    Hulgård, Lars
    Roskilde university, Denmark.
    Pestoff, Victor
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Introduction to the "SE field"2014Inngår i: Social enterprise and the third sector: changing European landscapes in a comparative perspective / [ed] Jacques Defourny; Lars Hulgård; Victor Pestoff, New York: Routledge, 2014, s. 1-14Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Defourny, Jacques
    et al.
    University of Liege, Belgium.
    Hulgård, LarsRoskilde University, Denmark.Pestoff, VictorErsta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Social enterprise and the third sector: changing European landscapes in a comparative perspective2014Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Dwyer, Lise-Lotte
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning i palliativ vård.
    Hellström, Ingrid
    Ett värdigt möte i vardagen2010Inngår i: Äldres hälsa och ohälsa: en introduktion till geriatrisk omvårdnad / [ed] Anna Ekwall, Lund: Studentlitteratur , 2010, 1, s. 29-40Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 27. Einarsson, Torbjörn
    et al.
    Hvenmark, Johan
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Efter medlemskapet?: Engagemang och föreningsliv för en ny tid2012Inngår i: Civilsamhället i samhällskontraktet: en antologi om vad som står på spel / [ed] Filip Wijkström, Stockholm: European Civil Society Press , 2012, s. 71-92Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 28.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Linköpings universitet.
    Det besvärliga våldet: Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer2016Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
  • 29.
    Engbo, Emilie
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Rydberg, Anna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    En studie om bevarandet av autonomi för äldre personer med demens diagnos2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Engel, Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Erstabacken: en studie av ett medicinskt boende för svårt sjuka hemlösa2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    När företrädare för psykiatri, socialtjänst, beroendevård och somatisk vård år 2002 fick ett politiskt sanktionerat uppdrag att utveckla samarbetsformer runt personer i avsaknad av eget boende – framför allt uteliggare och personer hänvisade till härbärgen och akutboenden – började de inventera var behovet av ett sådant samarbete var som störst. Genom inventeringen utkristalliserades en grupp av svårt sjuka personer som sällan fick vård för sina allvarliga sjukdomar och som lämnades utan möjligheter att leva sin sista tid och att dö på ett värdigt sätt. Som ett resultat av detta politiska uppdrag öppnades Erstabacken våren 2005, ett medicinskt stödboende särskilt anpassat för att ta emot svårt sjuka hemlösa. Genom en samfinansiering från Stockholms läns landsting och Stockholms stad driver Ersta diakoni detta boende som både erbjuder hemsjukvård och vård i livets slutskede till en synnerligen utsatt grupp av Stockholms invånare.

    Den här rapporten presenterar en studie som granskar Erstabacken under verksamhetens tre första år. Studien belyser framför allt specifika drag i verksamheten som kombinationen av kvalificerade medicinska och kvalificerade sociala insatser samt kombinationen av kortare hemsjukvårdande insatser och vård i livets slutskede. Den belyser dessutom de svårigheter det möter att vårda svårt sjuka personer med ett pågående missbruk men även svårigheterna att fullfölja det som var det ursprungliga uppdraget – att med den hemlöses situation i fokus samordna insatserna från såväl psykiatri och socialtjänst som beroendevård och somatisk vård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31. Eriksson, Susanne
    et al.
    Fagerberg, Ingegerd
    Mälardalens högskola.
    Supervisor experiences of supervising nursing staff in the care of older people2008Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 16, nr 7, s. 876-882Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim To describe supervisors’ experiences of supervising nursing staff who care for older people in order to develop an understanding of the opportunities and limitations involved in supervision. Background Little is known of what group supervision of nursing staff means for the supervisor, particularly in regards to care of the old. Methods A reflective life-world research approach, based upon phenomenological epistemonology was used. Two supervisors with 2 years experience of supervising nursing staff caring for older people were interviewed. Conclusions Results point to the need for support for supervisors in order to enable them to develop their supervisory abilities and skills. Implications for nursing management Support is of crucial importance for both the ability to supervise and the quality of supervision.

  • 32.
    Essen, Johan von
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Ideellt arbete: om sega strukturer i en föränderlig tid2022Inngår i: Engagemangets gestaltningar: insatser i och utanför civilsamhället / [ed] Johan von Essen; Lars Svedberg, Studentlitteratur AB, 2022, s. 81-128Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Essen, Johan von
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Åberg, Pelle
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Landsbygdens civilsamhällen som bärare av resurser2022Inngår i: Landsbygdernas och de mindre orternas civilsamhällen / [ed] Patrik Cras; Johan von Essen; Kjell Hansen; Marie Nordfeldt; Pelle Åberg, Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet, 2022, s. 67-80Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Fagerberg, Ingegerd
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Förvirringstillstånd2010Inngår i: Höftfraktur hos äldre: att bevara patientens förmåga / [ed] Jón Karlsson, Eric Olsson, Ewa Waern, Stockholm: Liber förlag , 2010, s. 157-165Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 35. Fagerberg, Ingegerd
    Kan utbildningen stärka sjuksköterskestudenters intresse för arbete i äldrevård?1999Inngår i: Klinisk Sygepleje, ISSN 0902-2767, E-ISSN 1903-2285, Vol. 13, nr 5, s. 279-283Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 36.
    Fagerberg, Ingegerd
    et al.
    Mälardalens högskola.
    Ekman, Sirkka-Liisa
    Caring for elderly patients: a longitudinal study of Swedish nursing students' narratives1998Inngår i: Health care in later life, ISSN 1358-7390, Vol. 3, nr 4, s. 258-271Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Studied how Swedish nursing students developed their perceptions of caring for older adults during their 3 years in nursing education. Interviews were audiotaped at the end of each academic year with 27 students from three colleges of nursing. In addition, 26 of these students wrote diaries during the clinical part of the course, in the second and third years. The interviews and diaries were analyzed using the phenomenological hermeneutic method, which is based on the idea that an interpretation of people's narrated, lived experiences is focused on the utterance meaning (Ricoeur, 1976). Four themes of caring emerged: respect for individual patients, responsibility for patients' well-being, sympathy with patients, and empathy with patients. Three themes emerged that were connected with impediments to caring: students' vulnerability, frustration and powerlessness in difficult situations, and ethically difficult situations. Findings revealed a development in the students' perceptions of caring as they proceeded through their education, moving from a naive, caring perspective, via a second-year stage of deeper relationships with patients, into a third-year organizational perspective, where they used their gained knowledge and experiences in taking responsibility for providing optimum care. Two students' narratives are used to illustrate the interpretations.

  • 37.
    Fagerberg, Ingegerd
    et al.
    Mälardalens högskola.
    Gilje, Fredricka
    A comparison of curricular approaches of care of the aged in Swedish and US nursing programs2007Inngår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 7, nr 6, s. 358-364Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In an era of global aging, the steady increase in older people in Sweden and the United States is having a direct effect on nursing practice, presenting unprecedented opportunities and challenges in nursing education. The aim of this study was to highlight differences and similarities in curricular approaches to care of aged in Swedish and US baccalaureate nursing programs. The Swedish response rate was 100% (N=26); the US response rate was 36% (N=202). The results, which compare curricula approaches, have implications for nursing education in Sweden and the United States. Both include stand-alone and integrated courses on care of the aged, geriatrics and gerontology. Differences are noted in the percentage of programs that include care of the age in their curricula and the clinical education settings. Results of this study add to the sparse body of knowledge of cross-cultural nursing research on curricular approaches to geriatrics and gerontology, high-light similarities and differences in nursing education in two countries and invite dialogue among nurse educators. Future research is needed to address curricular issues on the aged population and cross cultural perspectives.

  • 38.
    Fagerberg, Ingegerd
    et al.
    Mälardalens högskola.
    Jönhagen, Maria Eriksdotter
    Temporary confusion: a fearful experience2002Inngår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850, Vol. 9, nr 3, s. 339-346Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Older people admitted to hospital often develop acute temporary confusion. Earlier studies have focused on problems in providing care to the confused, causes of the confusion and the key aspects of caring. The aims of this study were to describe, from a nursing perspective, how older people experienced the phenomenon of temporary confusion and to describe the older peoples’ reasoning when they described their experiences. Interviews with five older informants who had recovered from their confusional state were conducted and analysed using the phenomenological method. Two phenomena were studied, ‘being temporarily confused’ and ‘reasoning about experiences of temporary confusion’, each was found to be represented by four inter-related constituents. The phenomena can be understood as aspects of suffering and power imbalance between staff and older people.

  • 39.
    Fagerberg, Ingegerd
    et al.
    Mälardalens högskola.
    Kihlgren, Mona
    Registered nurses’ experiences of caring for the elderly in different health-care areas2001Inngår i: International Journal of Nursing Practice, ISSN 1322-7114, E-ISSN 1440-172X, Vol. 7, nr 4, s. 229-236Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Caring for elderly patients is an undertaking for a majority of Swedish nurses in different health-care sectors. The purpose of the study was to understand how nurses experienced the meaning of caring for elderly patients after 2 years as Registered Nurses. Interviews were conducted with 20 nurses 2 years after graduation. Data were analysed with a phenomenological–hermeneutic method and resulted in two themes: (i) providing the elderly with a sense of trust; and (ii) commitment to elderly patients. Each theme was made up of four subthemes, expressing both positive and negative aspects. Caring for the elderly means that the core of caring is in focus. Nurses need a supportive context for their care of the elderly, especially when they experience that they or their staff cannot provide the optimal quality of care for the patients.

  • 40. Fischer, Regina Santamäki
    et al.
    Nygren, Björn
    Lundman, Berit
    Norberg, Astrid
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Living Amidst Consolation in the Presence of God Perceptions of Consolation Among the Oldest Old: The Umeå 85+ Study.2007Inngår i: Journal of Religion, Spirituality & Aging, ISSN 1552-8030, Vol. 19, nr 3, s. 3-20Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study describes how 90-year-olds and older people perceive consolation. Qualitative Content analysis of 49 interviews revealed four categories: consolation by God; consolation from others; consolation from self; and consolation from things, which were present in two themes. The theme "Living amidst consolation in the presence of God" was a core theme and expresses consolation as self-evident and based on a relation to God, others, self, and things. The theme "Seeking consolation," expresses consolation from self, others, things, or God. Interviewees in some cases regretted that they had no religious faith. Reasonably, most interviewees referred to religious consolation, as religion had been so closely connected with the word "consolation" all their lives. [ABSTRACT FROM AUTHOR]

  • 41.
    Forssell, Emilia
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Anhörigomsorg i migrantfamiljer: integrationsprocesser och kulturalisering2010Inngår i: Invandrarskap, äldrevård och omsorg / [ed] Sandra Torres och Finnur Magnússon, Malmö: Gleerups , 2010Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Franklin, Lise-Lotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning i palliativ vård.
    Samtal om värdighet2007Inngår i: Hemmets vårdetik: om vård av äldre i livets slutskede / [ed] Gunilla Silfverberg, Lund: Studentlitteratur , 2007, 1:1, s. 135-146Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 43.
    Gallagher, Bernard
    et al.
    United Kingdom.
    Berman, Anne H.
    Karolinska Institutet.
    Bieganski, Justyna
    Germany.
    Jones, Adele D.
    United Kingdom.
    Foca, Liliana
    Romania.
    Raikes, Ben
    United Kingdom.
    Schiratzki, Johanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Urban, Mirjam
    Germany.
    Ullman, Sara
    Polismyndigheten.
    National Human Research Ethics: A Preliminary Comparative Case Study of Germany, Great Britain, Romania, and Sweden2016Inngår i: Ethics & Behavior, ISSN 1050-8422, ESSN: 1532-7019, Vol. 26, nr 7, s. 586-606Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Although international research is increasing in volume and importance, there remains a dearth of knowledge on similarities and differences in “national human research ethics” (NHREs), that is, national ethical guidelines (NEGs), Institutional Review Boards (IRBs), and research stakeholder’ ethical attitudes and behaviors (EABs). We begin to address this situation by reporting upon our experiences in conducting a multinational study into the mental health of children who had a parent/carer in prison. The study was conducted in 4 countries: Germany, Great Britain, Romania, and Sweden. Data on NHREs were gathered via a questionnaire survey, two ethics-related seminars, and ongoing contact between members of the research consortium. There was correspondence but even more so divergence between countries in the availability of NEGs and IRBs and in researcher’ EABs. Differences in NHREs have implications particularly in terms of harmonization but also for ethical philosophy and practice and for research integrity.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Gavelin, Karin
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Svedberg, Lars
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Pestoff, Victor
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Estimating the Scope and Magnitude of Volunteerism Worldwide: A review of multinational data on volunteering2011Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 45. Gustafsson, Christine
    et al.
    Asp, Margareta
    Fagerberg, Ingegerd
    Mälardalens högskola.
    Reflective practice in nursing care: embedded assumptions in qualitative studies 2007Inngår i: International Journal of Nursing Practice, ISSN 1322-7114, E-ISSN 1440-172X, Vol. 13, nr 3, s. 151-160Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Qualitative nursing researchers have long recognized that reflective practice (RP) seems to be a valuable tool in nursing care. The aim of the present meta-study was to analyse current qualitative research on RP in nursing care, in order to create and synthesize the knowledge and the understanding of registered nurses' RP. Using a meta-study synthesis approach, embedded assumptions were identified in qualitative studies that have influenced the way researchers have interpreted and made sense of RP in nursing care. Despite empirical focus in research on RP in nursing care, it was found that assumptions about RP were predominantly based on theory. The reflective movement within the practice of nursing care has mainly a constructivist epistemology, based on learning from experience. The individual nurse's RP capability is essential in providing and improving ethical and holistic nursing care.

  • 46. Gustafsson, Christine
    et al.
    Fagerberg, Ingegerd
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Asp, Margareta
    Supportive leadership in Swedish community night nursing2010Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 18, nr 7, s. 822-831Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim The aim of the present study was to examine the support night nurses' give to staff in community night nursing. Background Studies have shown that support given to staff is one of night registered nurses' (RNs') experiences of the meaning of caring. This support, that community RNs display for staff in night-time care, is sparsely described. Methods All community night-duty nurses in a medium-sized municipal in Sweden participated in the present study. Thematic content analysis was used to analyse data from observations. Results The support given by RNs to staff is described using three themes: (1) a conditional supporting stance, (2) preparing propitious conditions for caring and (3) confidence in the abilities of individual staff members and adaptation to their individual needs. The results reveal that RNs consider support to staff in terms of nursing leadership . Conclusions Out of 'concern for the staff' the RNs try to be there for them, which corresponds to nursing leadership. Such concern also arises from the RNs' awareness that by giving support to staff this affects the staffs' caring for older people. Implications for nursing management The current municipal social care organization of community nursing of older people in which RNs have extensive responsibilities with insufficient control, is a working condition with a risk for decreased quality of care and a high risk for work-related stress syndrome.

  • 47.
    Haglund, Bo
    et al.
    Department of Public Health Sciences, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Swärd, Hans
    Socialhögskolan, Lunds universitet.
    Karlsson, Magnus
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Hälso- och sjukvårdskuratorer och dess legitimering: En långvarig process2022Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 99, nr 1, s. 5-11Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 48.
    Hellström, Ingrid
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede.
    Dignity and elderly spouses with dementia2009Inngår i: Dignity in care for older people / [ed] Lennart Nordenfelt, Chichester: Wiley-Blackwell , 2009, s. 99-116Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 49.
    Hellström, Ingrid
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede.
    Värdighet och äldre makar med demens2010Inngår i: Värdighet i vården av äldre personer / [ed] Lennart Nordenfelt, Lund: Studentlitteratur , 2010, 1, s. 169-196Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 50.
    Hellström, Ingrid
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede.
    Lundh, Ulla
    Livet med demenssjukdom på äldre dagar2007Inngår i: Hemmets vårdetik: om vård av äldre i livets slutskede / [ed] Gunilla Silfverberg, Lund: Studentlitteratur , 2007, 1, s. 91-107Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
123 1 - 50 of 147
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf