Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 443
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Agnelid, EvaMarie
    Marie Cederschiöld University, Management, Kyrkomusikerutbildningen.
    Sjung med i psalmen av hjärtans lust!: En undersökning om psalmsång och tonart2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor of Fine Arts), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psalmsången är en av gudstjänstens och de kyrkliga handlingarnas starkaste moment av delaktighet och gemenskapsfrämjande. ”För vår lutherska tradition är psalmen ett signum, ett kännetecken för att inte säga ett varumärke […]. Kombinationen av ord och ton gör att psalmen hittar längre in i våra livs dolda rum än vad enbart ord eller enbart musik gör. Därför finns det också mycket känslor kring psalmer […]”. Detta skriver tidigare ärkebiskop och teolog K G Hammar i förordet till Psalmer i 2000-talet. Många gudstjänstbesökare uttrycker dock svårigheter med att sjunga med i psalmerna. Oftast handlar det om att man kanske inte kan psalmerna men många uttrycker också spontant att tonarterna är för höga för att man enkelt ska kunna sjunga med i dem.

    Syfte och frågeställning: Syftet i denna uppsats är att utifrån ett relevant material och i ett historiskt perspektiv undersöka tendenser till tonartssänkning i psalmer. Mina frågeställningar är:

    • Kan man se tendenser till tonartssänkning vid en jämförelse mellan Den svenskapsalmboken (1937) och Den svenska psalmboken (1986)?
    • Hur motiveras eventuella tonartssänkningar i psalmbokskommitténs betänkande Densvenska psalmboken: slutbetänkande (SOU 1985)?
    • Vad motiverade Verbums utgivning av Den svenska koralboken, urval i lägresättningar (K Bengtsson, 2002)?
    • Hur har tonarter i ett jämförande perspektiv hanterats i Evangelisk-lutherska kyrkan iFinland?
    • Hur stort är tonomfånget i psalmerna i Den svenska psalmboken (1986)?

    Metod och material: Metoden i arbetet är ett jämförande studium av psalmboksrevisioner med fokus på tonart, där förekomsten av faktisk tonartssänkning kartläggs. Materialet som jag har använt för att undersöka psalmerna och tonarterna är i första hand Den svenska psalmboken (1937) och Den svenska psalmboken (1986). Vidare har jag undersökt hur man har resonerat och vilka argument som använts i arbetet med psalmerna inför psalmboksrevideringen 1986 och hur man tänkt kring tonarter i några specifika psalmer. Ett viktigt material i denna uppsats är Den svenska psalmboken: slutbetänkande (SOU 1985). Övrigt relevant material i studien är Den svenska koralboken, urval i lägre sättningar (2002), Psalmer och visor 76, Sjung, kyrka sjung (Carlshamre, Skagersten, Harling, 2002) samt intervjumaterial.

    Resultat: Psalmbokskommittén bakom Den svenska psalmboken (1986) var väl medveten om nödvändigheten att sänka flera av psalmernas tonarter. Ambitionen i arbetet var bland annat att psalmmelodierna inte skulle gå över c2. Ja, man kan se tendenser till tonartssänkning då 13% av psalmbokens 325 första psalmer fick lägre tonart. Ambitionen att psalmerna inte skulle överstiga c2 nådde man dock inte eftersom ca 50 % av första delen går över detta uppsatta mål. Intentionerna att sänka psalmerna fanns tydligt uttalat. Dock avslöjar inte psalmbokskommittén mycket, för att säga inget, om hur man har motiverat tonartssänkningarna eller hur diskussionerna gått i frågan. År 2002 gav Verbum ut en koralbok med lägre sättningar där 191 psalmer hade sänkts med företrädesvis ett halvt eller ett helt tonsteg. Psalmerna rörde sig i ett register mellan lilla bess till ciss/dess 2. Enbart utgivandet av en koralbok med lägre tonarter indikerar att det finns en önskan om att sjunga psalmer i lägre tonart än den givna i psalmboken. I Finland pågick revisionsarbetet med den evangelisk-lutherska psalmboken parallellt med arbetet i Sverige. Där sänktes ett mycket större antal psalmer, till och med fler i slutänden än vad psalmbokskommittén förordade. Ca 37 % av totalt 632 psalmer sänktes. Av de 325 första psalmerna i Den svenska psalmboken (1986) sträcker sig tonomfånget från lilla a och upp till e2, ett omfång på en oktav och en kvint.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Andersen, Rebecka
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Centre for Civil Society Research.
    O'Sullivan, Anna
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Health Care Sciences, Palliative Research Centre, PRC.
    De som samhället inte vill se2019In: Utsatthet och ansvar: Flickan med svavelstickorna i vår tid / [ed] Gunilla Silfverberg, Stockholm: Appell Förlag , 2019, 1, p. 80-92Chapter in book (Other academic)
  • 3.
    Andersson, Lars
    Ersta Sköndal University College, Department of Health Care Sciences.
    Alienation: En genomgående linje i Karl Marx' tänkande1997 (ed. 1)Book (Other academic)
  • 4.
    Andersson, Lars
    Marie Cederschiöld University, Department of Health Care Sciences.
    Perspektiv på etiksamtal i vården2022In: Etikarbete i vårdens vardag / [ed] Gunilla Silfverberg, Stockholm: Appell Förlag , 2022, 1, p. 84-102Chapter in book (Other academic)
  • 5.
    Andersson, Lars
    et al.
    Ersta Sköndal University College, Department of Health Care Sciences.
    Liedgren Dobronravoff, Pernilla
    Högskolan Dalarna.
    Strategies among young Jehovah’s Witnesses in secondary school in Sweden2012Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Sweden is among the most secular countries in the world and Jehovah’s Witness is a fundamentalist Christian organization with an ambition to present its interpretation of the Bible as truth. Emerging adults in Jehovah’s Witness are expected to behave and believe according to rules and a view of life which distinguish them from the values and teachings of the Swedish school.  The aim of the paper is to present strategies and reflections among Jehovah’s Witnesses in Swedish secondary school to meet the expectations of the religious community, when these are in conflict with the values and teachings of the school. Interviews with eleven former Jehovah’s Witnesses, now adults, have been conducted in the tradition of grounded theory. Strategies found where; 1) to stand up for their belief; 2) double standard and 3) flight. The reflections concern what it is to be an authentic person and the social context.

  • 6.
    Ardin, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Etnologiska avdelningen.
    ”Du vet den här föreningen, den gör allt”: En studie av synen på den egna föreningens roll bland företrädare för etniska föreningar i Botkyrka2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken betydelse etniska föreningar i Norra Botkyrka har och vilka funktioner de bör fylla, enligt deras representanter. 

    Bakgrunden är att svenskt föreningsliv och folkrörelser är bland de starkaste i världen och dess nytta för demokratin ofta lyfts fram av offentliga sektorn. Att de ska kunna stärka demokratin bygger dock på att de kan agera självständigt och få utrymme att arbeta utifrån sina egna principer. Därför är det centralt att undersöka vad dessa civilsamhällesorganisationer själva vill och vad företrädare för dem uppfattar vara deras roll och funktion. Botkyrka och dess föreningsliv tjänar som exempel på detta. 

    För att undersöka denna betydelse har jag gått igenom ett antal tidigare forskningsrapporter kring dels etniska föreningar och dels det civila samhället i stort och beskrivit de kategoriseringar som använts i dessa rapporter. Jag har också genomfört ett 40-tal intervjuer med aktiva i etniska föreningar, tjänstemän och politiker. 

    Resultatet är att företrädarna anser att föreningarna har en väldigt central betydelse för både lokalsamhället och för de enskilda medlemmarna inom en rad områden. Som servicegivare; att guida och tolka åt sina medlemmar och att på andra sätt ge dem bättre möjligheter att åtnjuta sina rättigheter, för att stärka demokratin; som röstbärare, stärkare av ett politiskt självförtroende och att ge en positiv bild av den etniska gruppen generellt och slutligen som motvikt till det omgivande samhället; att erbjuda en alternativ identitet och alternativ till vissa samhälls- och familjestrukturer. 

    Mina slutsatser är att de kategorier som skapats specifikt för etniska föreningar har varit mindre användbara för att tolka min empiri än mer generella kategoriseringar för det civila samhället i stort. Filip Wijkströms grundläggande kategorisering i röst och service som jag använt mig av har fungerat väl, men har haft vissa brister. För det första har ingen förening passat in i den ena av dessa kategorier, istället har samtliga mina informanter menat att deras förening bör och har bägge dessa funktioner. Lisa Kings första tre kategorier bidra till social integration, ekonomisk betydelse och produktion av samhällsservice å ena sidan och fjärde kategori politisk eller demokratisk roll å andra sidan har varit värdefulla för att bryta ner Wijkströms kategorier och förklara dessa funktioner närmare. Kings femte kategori motvikt var så pass viktig för mina informanter och samtidigt skild från röst och service att den fick utgöra en egen i sorteringen av min empiri. 

    Även Roberto Scaramuzzinos beskrivning av den offentliga sektorns normativa syn på etniska föreningar som ideella konsulter och producenter av välfärd återfinns i mitt material, där mina informanter protesterar mot dessa förväntningar. Liksom Robert Putnam och Markku T Hyyppäs teorier om socialt kapital som funktion. Föreningsföreträdarna anser att deras föreningar står för detta sociala kapital och att det är en viktig mekanism för flera av de nyttor som företrädarna anser att föreningarna ger och bör ge till medlemmarna och samhället i stort. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Ardin, Anna
    Equmeniakyrkan.
    Politisk och profetisk diakoni: olika perspektiv på kyrkans röstbärande roll i samhället2019Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Att som kyrka stå på de förtrycktas sida. Att som församling försöka ge en röst åt dem som ingen lyssnar på. Att som troende kristen påtala systemfel och protestera mot förändringar som påverkar människor negativt. Att bråka när nödvändiga förändringar inte sker. Det är det som kallas politisk och profetisk diakoni.

    Trots att det finns svårigheter och motstånd finns det gott om politisk diakoni som redan bedrivs genom församlingarnas vardagsarbete. Många arbetar både profetiskt och politiskt utan att ens reflektera över det. I den här boken vill Anna Ardin synliggöra och fördjupa dessa insikter. Boken är tänkt att fungera som en ingång till ämnet och ett underlag, inte minst för diakoner och församlingar, att fortsätta diskutera diakonalt arbete och diakonala strategier.

    I boken medverkar även Jon Bergeå, Aynur Isayeva, Klas Corbelius, Joe Frans, Göran Greider, Åke Göransson, Camilla von Heijne, Petter Jakobsson, Lennart Renöfält, Amelie Roolf, Pär Axel Sahlberg, Elisabeth Sandlund, Annika Spalde och Leif Tullhage.

  • 8.
    Ardin, Anna
    Forum - Idéburna organisationer med social inriktning.
    Svenska kyrkan i välfärden: uppdragstagare och arena för frivillighet2016In: Sedd men osedd: om folkkyrkans paradoxala närvaro inför 2020-talet / [ed] Anders Bäckström; Anders Wejryd, Stockholm: Verbum AB , 2016, p. 138-151Chapter in book (Other academic)
  • 9.
    Begenisic, Novka
    Ersta Sköndal University College, Department of Health Care Sciences.
    Sjuksköterskans upplevelse av att vårda i hemmet2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background:

    Many countries are facing a changing demographic where the number of elderly people will increase. Parallel to this development there will be a rising demand for home-based care where more elderly people want to be cared for in their own home. Home-based care is often described as the best kind of caring for many elderly people. Earlier research has shown that nurses have both negative and positive experiences when it comes to home-based care.

    Aim:

    The aim of this study is to describe the nurses’ experiences of home-based care.

    Methods:

     Interviews were performed with eight registered nurses who had experience of caring for people at their homes. The interviews were analyzed with qualitative content analysis inspered by Greneheim and Lundman (2004).

    Results:

    The result showed that the nurses who participated in the study stated that they strive to do their utmost for the patients although they sometimes can be prevented from doing that. Tre categories with ten sub-categories were generated from the interviews. The categories describe nurses’ experiences of caring for patients of their homes: Nursing at home, To be professional and Teamwork.

    Discussions:

    Based on the study the nursing context and the nurses’ approach are described as important factors in the meeting with the patient. Nursing context and the nurses’ approach are important because they invite to participation and support the patients’ autonomy. This results in that the space is given great importance where the nurse experiences a double role: As a professional and as a guest in the patients’ own home. This results in that the nurse experiences the feeling of freedom and the feeling of inadequacy.

    Download full text (pdf)
    Sjuksköterskans upplevelse av att vårda i hemmet
  • 10.
    Berg, Charlotte
    et al.
    SLU - Sveriges Lantbruksuniversitet.
    Lerner, Henrik
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Health Care Sciences.
    Butterworth, Andrew
    Welfare Max, Bristol, United Kingdom.
    Walzer, Chris
    Wildlife Conservation Society, USA; University of Veterinary Medicine Vienna, Austria.
    Editorial: Wildlife Welfare2020In: Frontiers in Veterinary Science, E-ISSN 2297-1769, Vol. 7, p. 1-3, article id 576095Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Animal welfare relates to the feelings, behavior, and the health status of animals. Nevertheless, animal welfare legislation rarely prescribes what animals should feel or experience, but rather what humans should do to protect the animals in their care from unnecessary suffering, and e.g., specifications to provide them with suitable housing conditions and appropriate feed to ensure a reasonably good life. This obviously applies to domesticated animals and wildlife kept in enclosures, but not to free-roaming wildlife. Wildlife welfare has received far less attention than welfare for farm or companion animals, although attempts have been made. In recent years the extent of interest in wildlife welfare has grown, as more people have realized that humans have a substantial influence on the lives and welfare of wildlife individuals. Humans, as individuals and as a species, intentionally or unintentionally influence the welfare of wildlife in many different ways, some of which are discussed in this special issue.

  • 11.
    Bergman, Helena
    et al.
    Stockholms universitet.
    Eriksson, MariaUppsala universitet.Klinth, RogerLinköpings universitet.
    Föräldraskapets politik: från 1900- till 2000-tal2011Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under de senaste hundra åren har betydelsen av goda familjeförhållanden och gott föräldraskap betonats allt mer i debatt och politik. Men vad utgör ett gott föräldraskap, och hur skapas goda mödrar och fäder? Svaret på dessa frågor förändrats under det senaste seklet. Såväl föräldraskapet självt som försöken att påverka det genomgår ständiga förändringar. Adoptionsutredningar, assisterad befruktning för lesbiska par samt föräldrars engagemang i sina barns skolgång är några av de frågor som i boken får belysa samhällsutvecklingen. Att vara förälder till ett barn kan tyckas vara en naturlig och ursprunglig relation, men påverkas i högsta grad av tid, plats och sociala villkor. Bokens författare är historiker och samhällsvetare verksamma vid olika universitet och högskolor runt om i Sverige.

  • 12.
    Blennberger, Erik
    Ersta Sköndal University College, The Institute for Organisational and Worklife Ethics.
    Bemötandets etik2013Book (Other academic)
  • 13.
    Blennberger, Erik
    Ersta Sköndal University College, The Institute for Organisational and Worklife Ethics.
    Chefen, arbetets mening och det goda livet2015In: Chef i omsorgen: vardag, forskning, etik / [ed] Erik Blennberger, Tomas Brytting, Stockholm: Gothia Fortbildning , 2015, 1, p. 281-296Chapter in book (Other academic)
  • 14.
    Blennberger, Erik
    Ersta Sköndal University College, The Institute for Organisational and Worklife Ethics.
    Chefen och det goda livet2012In: Chefsarbetets etik / [ed] Tomas Brytting, Stockholm: SNS förlag, 2012, 1, p. 208-223Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 15.
    Blennberger, Erik
    Ersta Sköndal University College, The Institute for Organisational and Worklife Ethics.
    Chefens bemötande2012In: Chefsarbetets etik / [ed] Tomas Brytting, Stockholm: SNS förlag, 2012, 1, p. 120-145Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 16.
    Blennberger, Erik
    Ersta Sköndal University College, The Institute for Organisational and Worklife Ethics.
    Chefens bemötandeansvar2015In: Chef i omsorgen: vardag, forskning, etik / [ed] Erik Blennberger, Tomas Brytting, Stockholm: Gothia Fortbildning , 2015, 1, p. 237-263Chapter in book (Other academic)
  • 17.
    Blennberger, Erik
    Ersta Sköndal University College, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    Diakoni, etik och ideologi2008In: Diakoni: tolkning, historik, praktik / [ed] Blennberger, Erik; Hansson, Mats J., Stockholm: Verbum , 2008, p. 89-117Chapter in book (Other academic)
  • 18.
    Blennberger, Erik
    Ersta Sköndal University College, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    Diakoni och ideologi: frågeställningar för analys och normativ precisering1999In: Diakoni: teologi, ideologi, praxis / [ed] Erik Blennberger, Mats J. Hansson, Rolf Stål, Uppsala: Svenska kyrkans forskningsråd , 1999, no 2, p. 62-103Chapter in book (Other academic)
  • 19.
    Blennberger, Erik
    Ersta Sköndal University College, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    Etik för samhällsvetare2011Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 20.
    Blennberger, Erik
    Ersta Sköndal University College, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    Etik i socialpolitik och socialt arbete2005Book (Other academic)
  • 21.
    Blennberger, Erik
    Ersta Sköndal University College, The Institute for Organisational and Worklife Ethics.
    Omsorg och livsideal2012In: Värdegrunder i kyrka, diakoni och samhälle / [ed] Gunilla Silfverberg, Stockholm: Ersta Sköndal högskola , 2012, 1, p. 63-83Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 22.
    Blennberger, Erik
    Ersta Sköndal University College, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    Vad handlar etik om?2011In: Personalaktuellt, ISSN ISSN 1652-4152, no 5Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 23.
    Blennberger, Erik
    Ersta Sköndal University College, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    Vad menas med diakoni?2008In: Diakoni: tolkning, historik, praktik / [ed] Blennberger, Erik; Hansson, Mats J., Stockholm: Verbum , 2008, 1. uppl., p. 13-27Chapter in book (Other academic)
  • 24.
    Blennberger, Erik
    et al.
    Ersta Sköndal University College, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    Fränkel, Titti
    Practising Social Work Ethics Around the World: The right to decide about your own life and to change your mind2011In: Practising Social Work Ethics Around the World. / [ed] Banks and Nøhr (ed), London and New York: Routledge , 2011Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 25.
    Blennberger, Erik
    et al.
    Ersta Sköndal University College, The Institute for Organisational and Worklife Ethics.
    Hansson, Mats J.Ersta Sköndal University College, Department of Diaconal Studies, Church Music and Theology.
    Diakoni: tolkning, historik, praktik2008Collection (editor) (Other academic)
  • 26.
    Blennberger, Erik
    et al.
    Ersta Sköndal University College, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    Hansson, Mats J
    Ersta Sköndal University College, Department of Diaconal Studies, Church Music and Theology.
    Vad menas med diakoni?2008In: Diakoni: tolkning, historia, praktik / [ed] Erik Blennberger och Mats J. Hansson, Stockholm: Verbum , 2008, 1, p. 13-27Chapter in book (Other academic)
  • 27.
    Blennberger, Erik
    et al.
    Ersta Sköndal University College, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    Hansson, Mats J.
    Ersta Sköndal University College, Department of Diaconal Studies, Church Music and Theology.
    Stål, Rolf
    Diakoni: teologi, ideologi, praxis : en inventering av diakonins kunskapsområden1999Book (Other academic)
  • 28.
    Blennberger, Erik
    et al.
    Ersta Sköndal University College, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    Johansson, Bengt
    Värdigt liv och välbefinnande: äldreomsorgens värdegrund och brukarinflytande i tolkning och praktik2010Book (Other academic)
  • 29.
    Blennberger, Erik
    et al.
    Ersta Sköndal University College, The Institute for Organisational and Worklife Ethics.
    Nilsson, Gert
    Diakonins identitet: diakoniinstitutioners identitet och inriktning med fokus på Stiftelsen Stora Sköndal1998Book (Other academic)
  • 30.
    Bockgård, Gustav
    et al.
    Uppsala universitet.
    Olsson, Malin
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Health Care Sciences.
    Att ta del av en människas berättelser: En metodkritisk diskussion av forskningsintervjuer med kvinnor som lever i hemlöshet2021In: Språk och interaktion, ISSN 2242-2277, E-ISSN 2242-2285, Vol. 5, p. 69-92Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I denna studie analyserar och diskuterar vi intervjuer som genomförts med kvinnor som lever i eller har tidigare erfarenhet av hemlöshet. Det handlar om semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ ansats som genomfördes under hösten 2019 av två forskare inom ramen för ett större vårdvetenskapligt projekt med syftet att kartlägga hemlösa kvinnors vårdsituation och hälsolitteracitet. Projektet antas i förlängningen kunna bidra till en minskning av stigmatiseringen och diskrimineringen av denna grupp i samhället i stort och särskilt inom vården. För att kunna uppnå syftet har forskarna valt att utforma intervjuerna på ett sådant sätt att de ska bli rika på berättelser om undersökningsdeltagarnas egna erfarenheter av att söka vård samt om hur de använder (eller inte har möjlighet att använda) mobiltelefoner, datorer etc. i vårdrelaterade sammanhang. Man har också velat få reda på hur undersökningsdeltagarna skulle önska att vården skulle se ut om de själva fick bestämma. 

    Vi som har skrivit föreliggande artikel ingår inte i detta projekt. Däremot har vi av ursprungsforskarna själva, strax efter att intervjuerna var klara, blivit ombedda att kritiskt granska och utvärdera dem, på det sätt som vi själva finner bäst. Vi har härvidlag strävat efter att arbeta materialnära och ganska förutsättningslöst, men centralt för vår granskning har varit dels ursprungsforskarnas val att genomföra tämligen formella intervjuer, dels intervjutekniken. Vad sägs? Hur sägs det? När sägs det? Vad sägs inte? Hur fungerar samspelet mellan samtalets bägge parter? Vad hade med fördel kunnat göras annorlunda, om man hade velat få till ett bättre samspel samt kanske ett rikare och samtalsämnesmässigt relevantare material att beforska? 

    För att på detaljnivå kunna avgöra vad som sker i interaktionen mellan intervjuaren och den intervjuade (undersökningsdeltagaren) använder vi oss av den etnometodologiskt influerade samtalsanalysen: conversation analysis (CA). Vårt primära mål är att avtäcka återkommande interaktionsmönster som är relevanta vid en utvärdering av insamlingsmetoden och intervjutekniken, och som bör kunna vara intressanta att ta del av för andra forskare som avser att i forskningssyfte själva intervjua i något avseende utsatta, marginaliserade eller diskriminerade grupper av människor. Vår studie bidrar även till den samlade samtalsanalytiska kunskapen om hur interaktion i (forsknings)intervjuer kan gå till. 

    För att kunna genomföra en utvärderande bedömning av intervjuarnas agerande lutar vi oss även mot den vårdvetenskapliga livsvärldsteorin. Denna teori går enligt vår mening utmärkt att kombinera med CA. Båda teorierna har viktiga rötter i fenomenologin och bygger på vissa socialkonstruktivistiska grundantaganden. Teorierna har en likartad syn på fenomen såsom vardagskunskap och interaktion, samt på forskning om människors beteende och erfarenheter som en närmast med nödvändighet (inter)subjektiv och tolkande verksamhet. 

    Vi vill emellertid även framhålla vår undersökning i egenskap av en interaktionell studie av ett specifikt empiriskt material, där en enskild intervju står i förgrunden. Att presentera (en analys av) detta material för forskarsamhället uppfattar vi som viktigt i sig, bl.a. ur ett socialt hållbarhetsperspektiv, oberoende av vilka forskningsmetodiska slutsatser man väljer att dra. Hemlösa personer, och inte minst kvinnor, lever ofta på samhällets skuggsida – relativt maktlösa, förbisedda av politiker, medier etc. och med begränsade möjligheter att få komma till tals i offentligheten. Marginalisering av dessa människor sker även inom vetenskapliga verksamheter: hemlösa personer agerar ytterst sällan som vare sig forskare eller undersökningsdeltagare. Att delta i ett forskningsprojekt – och där få beskriva sina levnadsvillkor, tankar och åsikter med egna ord – kan vara ett sätt att vara delaktig i samhällsutvecklingen.

  • 31.
    Borgius, Stefan
    Ersta Sköndal University College, Department of Diaconal Studies, Church Music and Theology.
    Guds bok i Gamla testamentet: En analys av 2 Mos 32:30-34, Mal 3:16, Ps 139:16 och Dan 12:12013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Borglund, Liv
    Ersta Sköndal University College, Department of Health Care Sciences.
    Hästar och hundar i sociala behandlingsverksamheter2014In: Hästen, hunden och den mänskliga hälsan: vård, behandling och terapi / [ed] Gunilla Silfverberg; Henrik Lerner, Stockholm: Ersta Sköndal högskola , 2014, p. 69-83Chapter in book (Other academic)
  • 33.
    Brorsson, Caroline
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Diaconal Studies, Church Music and Theology.
    Tala sant om Gud!: En undersökning om icke maskulina ord i predikningar i Svenska kyrkan2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    God is not a he, yet “he” is by far the most common pronoun for God. This qualitative study looks at how some priests from the Church of Sweden preach about God in a non-masculine way. The study was done through interviews and analysis of sermons from four priests who all work with non-masculine language concerning God. 

    Question: How can a non-masculine language about God look like, in sermons and in the preparations of sermons, in the Swedish church today?

    Sub-questions:  What types of words, pronouns and imagery of God are used in the sermons that were studied?What were the reflections of the priests in the study regarding non-masculine language in the preparation of sermons?

    From the interviews and sermons, a list has been compiled with words about God that are gender neutral and gender balanced. Although the importance of theological anchoring in the Bible is important there are also forgotten traditions and the congregations of the living folk church to anchor into.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal University College, The Institute for Organisational and Worklife Ethics.
    Chefen som bedragare2012In: Chefsarbetets etik / [ed] Tomas Brytting, Stockholm: SNS förlag, 2012, 1, p. 176-207Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 35.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal University College, The Institute for Organisational and Worklife Ethics.
    Cheferna och etiken2012In: Chefsarbetets etik / [ed] Tomas Brytting, Stockholm: SNS förlag, 2012, 1, p. 10-21Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 36.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal University College, The Institute for Organisational and Worklife Ethics.
    Chefsarbetets etik2012Collection (editor) (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 37.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal University College, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    Den bedrägliga tilliten: om direktörer som bedrar och organisationer som gör det möjligt2009In: Etik i arbetsliv och affärer / [ed] Hans de Geer & Claes Trollestad, Stockholm: SNS förlag , 2009, 1. uppl., p. 150-173Chapter in book (Other academic)
  • 38.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal University College, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    ”Den svåra frågan om solidaritet”2003In: Ethos, ISSN 1650-710X, no 4Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 39.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal University College, The Institute for Organisational and Worklife Ethics.
    Etiken i butiken2014Book (Other academic)
  • 40.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal University College, The Institute for Organisational and Worklife Ethics.
    Etikens grunder2012In: Chefsarbetets etik / [ed] Tomas Brytting, Stockholm: SNS förlag, 2012, 1, p. 22-35Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 41.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Social Sciences.
    Livets mening: ett signalement2020In: Livets mening: frågan och svaren / [ed] Tomas Brytting, Stockholm: Appell förlag , 2020, 1 uppl, p. 283-302Chapter in book (Other academic)
  • 42.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Social Sciences.
    Livets mening: frågan och svaren2020Collection (editor) (Other academic)
  • 43.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Social Sciences.
    Livsdon: ägodelar med existentiell betydelse2020In: Livets mening: frågan och svaren / [ed] Tomas Brytting, Stockholm: Appell förlag , 2020, 1 uppl, p. 199-229Chapter in book (Other academic)
  • 44.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Social Sciences.
    Meningen med livets mening2020In: Livets mening: frågan och svaren / [ed] Tomas Brytting, Stockholm: Appell förlag , 2020, 1 uppl, p. 7-27Chapter in book (Other academic)
  • 45.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal University College, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    Moral competence: a non-relativistic, non-rationalistic definition2002In: Moral leadership in action: building and sustaining moral competence in European organizations / [ed] Heidi von Weltzien Hoivik, Cheltenham: Elgar , 2002Chapter in book (Other academic)
  • 46.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal University College, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    Moralisera mera: och bättre2013In: Chefstidningen, ISSN 2000-3498, no 2Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 47.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal University College, The Institute for Organisational and Worklife Ethics.
    Myndiga myndigheter, små småföretagare och tilltron dem emellan2006In: Etik i medborgarnas tjänst: en antologi om förvaltningsetik / [ed] Statens kvalitets- och kompetens råd, Stockholm: Verva , 2006, p. 7-16Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal University College, The Institute for Organisational and Worklife Ethics.
    Omsorgschefens moraliska kompetens2015In: Chef i omsorgen: vardag, forskning, etik / [ed] Erik Blennberger, Tomas Brytting, Stockholm: Gothia Fortbildnin , 2015, 1, p. 220-236Chapter in book (Other academic)
  • 49.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Social Sciences.
    Organisationsetikens ABC2021Book (Other academic)
  • 50.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Social Sciences.
    Organisatorisk moralisk kompetens: vad det är och hur det skapas2021 (ed. 1:2)Book (Other academic)
1234567 1 - 50 of 443
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf